Syftet med examensarbetet var att undersöka hur det kan vara att växa upp som hörande barn till döva föräldrar och hur skolsituationen kan ha sett ut. Studien är undersökt utifrån en vuxens perspektiv och har ett historiskt perspektiv eftersom jag ville undersöka hur det faktum att vara hörande barn till döva föräldrar eventuellt kan ha förändrats över tid och hur skolsituationen eventuellt kan ha förändrats över tid. För att examensarbetet skulle uppnå sitt syfte har studien utgått ifrån följande frågeställningar: Vilken roll kan ett hörande barn ha i en familj med döva föräldrar? Vilken roll kan ett hörande barn till döva föräldrar ha i skolan? samt Hur kan dessa roller eventuellt ha förändrats med tiden?Undersökningsmetoden som har använts i studien för att besvara frågeställningarna var kvalitativa intervjuer och genom ett föredrag. Respondenterna var fem stycken kvinnor som är hörande barn till döva föräldrar. De är födda någon gång mellan 1953 till 1988 och därför är frågeställningarna besvarade i en vuxens perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna tar upp begreppen CODA, döv, teckenspråkstolk, men även om barnsyn i ett historiskt perspektiv samt om hur individens roll förändrats i läroplaner. Resultatet pekar åt att ett CODA-barn kan ha behövt ta ett stort ansvar både i familjen och i skolan.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Tidigare forskning visar att unga vuxna i NEET gruppen med tiden blir mer passiva och tappar motivationen i förhållande till att söka arbete (Brynner & Parsons, 2002, 299–307). Chelsom Vogt et al. (2020) forskningsresultat visar att 85 procent av de NEET ungdomar i deras studie som hoppade av sina gymnasiestudier inte har läst in sin gymnasiekompetens vid 26 års ålder (Chelsom Vogt et al. 2020, 399).    I denna uppsats har sju kvalitativa intervjuer genomförts med unga vuxna arbetslösa mellan 15–24 år och författaren har bearbetat empirin utifrån en narrativ analysmetod. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och förutsättningar som unga vuxna långtidsarbetslösa har för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. I studien kommer följande frågeställningar att undersökas: Hur beskriver NEET ungdomar sina förutsättningar och möjligheter i förhållande till att de ska kunna etableras på arbetsmarknaden? Hur upplever NEET ungdomar sin förmåga att kunna hantera sin situation samt komma ur sin arbetslöshet?    Centrala begrepp i denna uppsats är: NEET, unga vuxna, arbetslöshet, uppväxtvillkor. Analysen kommer att utgå från Pierre Bourdieus sociologiska teori och begreppen kapital, fält och habitus samt Aaron Antonovskys teori KASAM. Resultatet från denna studie visar att NEET ungdomars förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden skiljer sig åt i förhållande till respondenternas habitus och olika sociala påverkansfaktorer. Dessa faktorer är främst erfarenheter av migration, socialt kontaktnät, föräldrarnas utbildningsbakgrund och arbetserfarenheter, ekonomiska svårigheter, konflikter i familjen, mobbning samt umgänge i kriminella kretsar. När det handlar om ungas möjligheter att etableras på arbetsmarknaden visar studien att ungdomarnas habitus i relation till utbildningserfarenheter spelar en stor roll. Positiva aspekter för NEET ungdomar för att kunna hantera sin situation som arbetssökande är förmågan att coacha och motivera sig själv, att kunna identifiera vilket individuellt behov som finns av stöd och hjälp, förmågan att skapa framtidsplaner, tillgång till socialt nätverk samt ekonomiska resurser.     Nyckelord: NEET, unga vuxna, arbetslöshet, uppväxtvillkor

<p>Studiens syfte har varit att försöka förstå vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhälle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, där erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrån stigma kan få betydelse. Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-åriga killar och tjejer på en gymnasieskola. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och analysen bygger på socialpsykologiska teorier kring grupper, social påverkan och exkludering. Studien visar på hur inkludering inom skolan, relationer och samhälle här har lett till övervägande positiva attityder. Vi finner även stark social påverkan både inom skolan och i familjen på ungdomarnas attityder. De strategier som ungdomarna använt för att handskas med upplevelser utifrån sin etniska bakgrund står i stark kontrast till de strategier som urskiljs i forskning med ungdomar i segregerade förorter i Sverige. Detta belyser samband kring klass och geografi men ger också en förståelse för hur dessa ungdomar funnit andra strategier och förhållningssätt.</p>

Studiens syfte har varit att försöka förstå vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhälle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, där erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrån stigma kan få betydelse. Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-åriga killar och tjejer på en gymnasieskola. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och analysen bygger på socialpsykologiska teorier kring grupper, social påverkan och exkludering. Studien visar på hur inkludering inom skolan, relationer och samhälle här har lett till övervägande positiva attityder. Vi finner även stark social påverkan både inom skolan och i familjen på ungdomarnas attityder. De strategier som ungdomarna använt för att handskas med upplevelser utifrån sin etniska bakgrund står i stark kontrast till de strategier som urskiljs i forskning med ungdomar i segregerade förorter i Sverige. Detta belyser samband kring klass och geografi men ger också en förståelse för hur dessa ungdomar funnit andra strategier och förhållningssätt.

<p>During my study trip to South Africa I met a woman who held a speech. In the speech shesaid that the children in the black community don’t dream anymore, they can’t see a future.This awoke my interest for what was going to be the subject of my exam. Through myinterview with this woman, my observations during my study trip to South Africa and withhelp from relevant literature connected to the subject, I have studied how a child is affectedby growing up under such severe conditions, physical abuse and sexual assaults. I have alsostudied how I as a future educator can relate to a child who lives under these conditions.The woman in my interview told me that many of the children, in the black township I visited,are being sexually abused and she also told me how the children don’t have any grownups intheir surroundings in which they can trust. During my stay in a school in the black township Iwitnessed how the children were disciplined trough punishment, which is against the law inSouth Africa.Being abused and living under poor conditions as a child can have serious consequences.The child can become aggressive and act out on other people. They can also lose their abilityto have faith in adults and the world around them. Further when the child becomes an adultand have children on their own they can use the same behavioral pattern on their ownchildren. This can become a vicious circle, which has to be broken.How I as an educator can help and support these children is not easy and it demands biggerefforts, from social services and commitment from school and the society. You have to stayprofessional as an educator. What an educator can do is to support these children, create a safeenvironment and let the child work with their emotions.</p> / <p>Under min studieresa till Sydafrika mötte jag en kvinna som höll ett tal för oss. Talethandlade om att barnen i den svarta kåkstaden hon bodde i inte drömmer längre, de har ingaframtidsdrömmar. Detta väckte mitt intresse för vad som sen blev mitt examensarbete. Jag harmed hjälp av en intervju med denna kvinna, egna observationer under min studieresa tillSydafrika och via relevant litteratur kopplat till detta, undersökt hur man som barn kanpåverkas av att leva under svåra uppväxtvillkor, misshandel och övergrepp. Jag har ävenstuderat hur jag, som blivande pedagog, kan förhålla mig till barn som lever i kris.I intervjun berättar kvinnan hur många av barnen, i den svarta kåkstaden jag besökte, blirsexuellt utnyttjade och hur barnen inte har någon vuxen att förlita sig på. Under min vistelsedär, på en svart skola, bevittnade jag hur ett av barnen blev utsatt för barnaga, vilket ärförbjudet i Sydafrika.Att som barn bli misshandlad och leva under kris kan få allvarliga konsekvenser. Barnet kanbli aggressivt och utåtagerande samt få bristande tillit till vuxna och omvärlden. Vidare kandet leda till att barnet själv, när den är vuxen, behandlar sina barn på samma sätt. Denna ondacirkel som kan skapas när ett barn far illa måste försöka brytas.Hur man som pedagog kan hjälpa och stötta dessa barn är inte lätt utan det kräver störreinsatser, ifrån socialtjänsten samt ett engagemang från skola och samhälle. En pedagog måsteförhålla sig professionellt. Det han/ hon kan göra är att stötta barnet, skapa en trygg miljö ochlåta barnet bearbeta och förstå sina känslor.</p>

During my study trip to South Africa I met a woman who held a speech. In the speech shesaid that the children in the black community don’t dream anymore, they can’t see a future.This awoke my interest for what was going to be the subject of my exam. Through myinterview with this woman, my observations during my study trip to South Africa and withhelp from relevant literature connected to the subject, I have studied how a child is affectedby growing up under such severe conditions, physical abuse and sexual assaults. I have alsostudied how I as a future educator can relate to a child who lives under these conditions.The woman in my interview told me that many of the children, in the black township I visited,are being sexually abused and she also told me how the children don’t have any grownups intheir surroundings in which they can trust. During my stay in a school in the black township Iwitnessed how the children were disciplined trough punishment, which is against the law inSouth Africa.Being abused and living under poor conditions as a child can have serious consequences.The child can become aggressive and act out on other people. They can also lose their abilityto have faith in adults and the world around them. Further when the child becomes an adultand have children on their own they can use the same behavioral pattern on their ownchildren. This can become a vicious circle, which has to be broken.How I as an educator can help and support these children is not easy and it demands biggerefforts, from social services and commitment from school and the society. You have to stayprofessional as an educator. What an educator can do is to support these children, create a safeenvironment and let the child work with their emotions. / Under min studieresa till Sydafrika mötte jag en kvinna som höll ett tal för oss. Talethandlade om att barnen i den svarta kåkstaden hon bodde i inte drömmer längre, de har ingaframtidsdrömmar. Detta väckte mitt intresse för vad som sen blev mitt examensarbete. Jag harmed hjälp av en intervju med denna kvinna, egna observationer under min studieresa tillSydafrika och via relevant litteratur kopplat till detta, undersökt hur man som barn kanpåverkas av att leva under svåra uppväxtvillkor, misshandel och övergrepp. Jag har ävenstuderat hur jag, som blivande pedagog, kan förhålla mig till barn som lever i kris.I intervjun berättar kvinnan hur många av barnen, i den svarta kåkstaden jag besökte, blirsexuellt utnyttjade och hur barnen inte har någon vuxen att förlita sig på. Under min vistelsedär, på en svart skola, bevittnade jag hur ett av barnen blev utsatt för barnaga, vilket ärförbjudet i Sydafrika.Att som barn bli misshandlad och leva under kris kan få allvarliga konsekvenser. Barnet kanbli aggressivt och utåtagerande samt få bristande tillit till vuxna och omvärlden. Vidare kandet leda till att barnet själv, när den är vuxen, behandlar sina barn på samma sätt. Denna ondacirkel som kan skapas när ett barn far illa måste försöka brytas.Hur man som pedagog kan hjälpa och stötta dessa barn är inte lätt utan det kräver störreinsatser, ifrån socialtjänsten samt ett engagemang från skola och samhälle. En pedagog måsteförhålla sig professionellt. Det han/ hon kan göra är att stötta barnet, skapa en trygg miljö ochlåta barnet bearbeta och förstå sina känslor.

Trots att 500 000 barn växer upp med minst en förälder som lider utav någon form av psykisk ohälsa, missbruk eller som utsätter dem för våld så saknas det ändå kunskap om hur detta påverkar individen i vuxen ålder. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse för hur uppväxtvillkoren bidragit till att skapa identiteten maskrosbarn samt hur det påverkat individens välbefinnande i vuxen ålder, med utgångspunkt i det subjektiva välbefinnandet. Genom en kvalitativ intervjustudie gavs individerna utrymme för att själva få berätta sin historia om hur det var att växa upp i en dysfunktionell familj och dess påverkat vuxenlivet. Genom en socialpsykologisk ansats studeras detta fenomen utifrån teorier om välbefinnande, KASAM, resiliens, stigma och identitet. I studien deltog 10 kvinnor som själva identifierar sig som maskrosbarn. Resultatet talar för att ogynnsamma förhållanden under uppväxten påverkar så väl identitetsskapande som välbefinnande. Detta tar sig i uttryck genom att dessa individer säger sig inneha distinkta egenskaper som upplevs vara en direkt effekt av traumatiska upplevelser under barndomen. En majoritet av dessa individer har också ett utpräglat behov utav förutsägbarhet i det dagliga livet för att kunna känna välbefinnande. / Despite the fact that 500 000 children grow up with at least one parent who suffers from some form of mental illness, abuse or who exposes them to violence, there is still a lack of knowledge about how this affects the individual in adulthood. The purpose of this study is therefore to create an understanding of how the conditions of growth have contributed to creating the identity of dandelion children and how it has affected the individual's well-being with emphasis on the level of subjective well-being, in adulthood. Through a qualitative interview study, the individuals were given space to tell their own story about what it was like to grow up in a dysfunctional family and its impact on adult life. Through a social psychological approach, this phenomenon is studied on the basis of theories of well-being, Sense of coherence (SOC), resilience, stigma and identity. The study involved 10 women who identify themselves as dandelion children. The results suggest that unfavorable conditions during adolescence affect both identity creation and well-being. This is expressed by the fact that these individuals claim to possess distinct characteristics that are perceived to be a direct effect of traumatic experiences during childhood. A majority of these individuals also have a distinct need for predictability in daily life to achieve well-being.

Denna översiktsstudie syftar till att undersöka våld i ungas parrelationer oavsett sexuell läggning och belysa kunskapsluckor inom fenomenet. Ytterligare syftar studien till att undersöka ungas upplevelse av våldet genom att identifiera hur unga hanterar våld, riskfaktorer kopplat till våldet och vilka konsekvenser våldet kan medföra. Studiens målgrupp är unga personer mellan 12–25 år, oavsett kön och sexuell identitet. Eftersom det finns lite forskning inom området har en kvalitativ scoping review valts ut som metod. Den insamlade empirin har sedan analyserats genom en innehållsanalys för att fånga vad som är relevant för syfte och frågeställningar. Det slutliga materialet analyserades med hjälp av begreppen intersektionalitet, skam, stigma och normaliseringsprocessen. Begreppen valdes ut för att fånga hur sociala kategorier korsas och skapas i samhället tillsammans med skam och stigma inom fenomenet våld i ungas parrelation. I diskussionen och slutsatsen beskriver författarna att våld i ungas parrelationer är påverkat av dess utvecklingsprocess och omkringliggande faktorer, såsom uppväxt, skola och kamrater. Slutsatsen beskriver att unga personer kan ha olika upplevelser av våldet beroende på omkringliggande faktorer och utifrån vilka sociala kategorier den unge tillhör.