Farmers are required to make sure that cattles basic needs are met, but still every year cases of neglect occur where the farmer has not complied within the animal welfare law and regulations. The aim of this study was to investigate how cattle are affected physically and behaviourally by neglect in the form of underfeeding, starvation and lack of sanitation, which animals are most vulnerable to the impact and what prospects they have to recover. The study was conducted as a literature study and the results show that these types of neglect have a large impact on the cattle welfare. Underfeeding and starvation causes physical changes leading to reduced milk production, reduced muscle mass, impaired immune function, poor reproductive performance and changes in rumen microflora leading to decreased number of microbes and pH change. Physical changes due to the lack of sanitation consist of increased vulnerability to hoof diseases and mastitis, burns, and increased sensitivity to temperature. The behaviourally changes that occur because of underfeeding and starvation include changes in eating habits, reduced lying time and reduced sleeping time. Insufficient sanitation cause behavioural changes including changes in laying time, increased agression, and slower movement. Pregnant cows and cows at peak lactation are sensitive to underfeeding and starvation, but also calves. Cattle kept in groups are most at risk for being contaminated. If the neglect is not too severe or prolonged, recovery can take place but in more serious cases of neglect, there is danger of the cattle’s life. / Djurhållare är skyldiga att tillfredställda djurens basbehov, men ändå förekommer det varje år vanvårdsfall där djurhållaren inte följt de krav som ställs på dem av djurskyddslagen och -förordningen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nötkreatur påverkas fysiskt och beteendemässigt av vanvård i form av underutfodring, svält och bristande renhållning, vilka nötkreatur som är mest utsatta för påverkan av den här typen av vanvård och vilka förutsättningar de har att återhämta sig efter vanvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultaten visar att dessa typer av vanvård har en stor inverkan på både hälsa och välfärd hos nötkreatur. Underutfodring och svält orsakar bland annat fysiska förändringar som leder till minskad mjölkproduktion, minskad muskelmassa, försämrat immunförsvar, sämre reproduktiv förmåga och förändringar av våmfloran bestående av minskat antal mikrober och förändrat pH. Fysiska förändringar vid bristande renhållning består av ökad risk att drabbas av klövsjukdomar och mastit, frätskador och en ökad känslighet för låga temperaturer. De beteendemässiga förändringar som uppkommer vid underutfodring och svält är bl.a. ändrade fodervanor, minskad liggtid och sömnstörningar. Vid bristande renhållning består de beteendemässiga förändringarna av ändrade liggtider, ökad aggression och långsammare rörelsemönster. Dräktiga kor och kor under höglaktationen är extra känsliga för underutfodring och svält, men även kalvar. När det gäller bristande renhållning är nötkreatur som hålls i lösdrift mest utsatta. Om vanvården inte är alltför allvarlig eller långvarig kan återhämtning ske, men vid allvarligare vanvård är det fara för nötkreaturens liv.

Studiens problemområde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleåldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som är ett viktigt, men känslomässigt tungt, som ingåri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på förskolor tar vi reda på hur pedagoger går tillväga när de misstänker att ett barn far illa eller när ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmäla till socialtjänsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svårigheter att anmäla när ett barn far illa. Pedagogerna behöver stöd från varandra och sin rektor för att bearbeta sina upplevelseroch tankar. En viktig punkt som pedagoger i undersökningen poängterar är att våga se och höra när ett barn far illa och göra vad man kan för att förbättra situationen för barnet. Dels för att det är pedagogernas skyldighet, samtidigt som pedagogerna skall skapa en trygg och lugn plats för barnet att vistas i.

Vår uppsats undersöker hur bilden av vanvård framställs inom äldreomsorg i Svenska Dagbladet och Aftonbladet mellan 1997–1999. Vi går också in på hur framställningssätten, inom de valda medierna, kan förklaras för den valda tidsperioden. Den tredje frågeställningen berör hur efterdyningarna av vårdskandalen framställdes år 2000. För att bäst få svar på de frågor vi utgått från har vi valt att använda oss av diskurs- och gestaltningsteori. Diskursteori utgår från journalisten som skribent och vad hen gör för medvetna- och omedvetna val när hen gestaltar, exempelvis vanvård. Gestaltningsteorin utgår från hur vi människor förstår vår omvärld genom det vi läser. När en skribent kommunicerar i text kan hen välja att gestalta detta på ett visst sätt, i detta fall innebär hur en sakfråga framställs eller uppfattas i text. Vi har använt oss av kritisk diskursanalys som metod. Med fokus på språk och ett analysschema har denna metod gett oss bäst förutsättningar för att bryta ned varje artikel i mindre delar och analysera bit för bit. Resultatet vi fick fram efter att ha genomfört analysen visade att det rapporterades mer om vanvård mellan åren 1997–1999 och mindre år 2000. År 2000 lade Aftonbladet mer fokus på politiska frågor inom äldrevården, medan Svenska Dagbladet fortfarande rapporterade om vanvård men inte lika frekvent som tidigare år. Vi kunde också utläsa att tidningarna rapporterade varierande teman inom äldrevården och med varierande ideologiska perspektiv. Slutsatsen är att samtliga artiklar genomgående behandlar en diskussion om etik och moral, möjligheten till bra äldreomsorg och värdighet i livets slutskede. Aktiviteter, god mat, bra omvårdnad är de flesta aktörer i tidningarna överens om men detta är en diskussion som fortsätter än idag.

The aim of this study was to investigate how the crime of animal cruelty is constructed and what lies behind these crimes where animals have been suffering.The study's data consisted of 76 animal cruelty judgements, the verdict pronounced between January 2017 and December 2018. Animal cruelty occurred in all of Sweden's counties. Most of the crimes were committed by perpetrators in the age group 50-59 years and men committed more crimes than women. Most of the crimes (92%) also resulted in day fines, which were combined with a suspended sentence in 63% of the cases. In 90% of the cases the day fines were for an amount of SEK 200 or less, and 43% of the perpetrators were given a suspended sentence or day fines of a minimum amount (SEK 50).Neglect concerning the primary lack of care, was the most common crime category (77% of all cases). Dogs were the most frequently affected species within both cases of neglect (39%) as well as in cases of abuse (79%), which is in line with previous studies regarding animal cruelty crimes. Men accounted for 92% of the cases in the crime category of abuse and women accounted for 49% of the cases in the category of neglect. In 40% of the judgments where cats were involved, the animal keeper also kept several other types of animals or had a larger total number of animals (68 animals at most), which may indicate animal hoarding. In almost half of the investigated cases, animals had either died or had to be euthanized because of the crime. It also turned out that some of the perpetrators violated an existing animal ban and nearly 15% of the crimes resulted in new animal bans. Approximately 15% of the judgements indicate animal hoarding and the lack of cooperation between authorities. It also appears that animal bans are not always complied by those who are imposed with the ban and further measures are therefore required for the ban to be complied with. Animal cruelty needs to be studied further and whether the new law on grave animal cruelty turns out to have the intended effect in practice. / Syftet med denna studie var att undersöka hur brottet djurplågeri är konstruerat och vad som ligger bakom dessa brott där djur blivit lidande. Studiens dataunderlag bestod av 76 djurplågeridomar som meddelats mellan januari 2017 och december 2018. Djurplågeri förekom i Sveriges samtliga län. Flest brott begicks av personer i åldersgruppen 50–59 år och män begick fler brott än kvinnor. Merparten av brotten (92 %) ledde till dagsböter, som i 63 % av fallen förenades med en villkorlig dom. I 90 % av fallen låg dagsböterna på 200 kronor eller mindre och 43 % av gärningspersonerna fälldes för brottet med en villkorlig dom eller dagsböter av minimibelopp (50 kr). Vanvård i form av primära skötselbrister var den vanligaste brottstypen (77 % av fallen) och hundar var det djurslag som drabbades oftast i såväl vanvårdsfall (39 %) som misshandelsfall (79 %), vilket är i linje med tidigare studier avseende djurplågeri. Männen stod för 92 % av brottstypen misshandel och kvinnor 49 % inom brottstypen vanvård. I 40 % där djurslaget katt förekom, höll djurhållaren flera olika djurslag men i flera fall även ett stort antal djur (som mest 68 stycken djur), vilket kan tyda på ett tvångsmässigt djursamlande. I närmare hälften av de undersökta domarna hade djur antingen självdött eller behövt avlivas på grund av brottet. Det visade sig även att en del av gärningspersonerna överträtt befintligt djurförbud och närmare 15 % av brotten resulterade i nya djurförbud. Omkring 15% av domarna tyder på djursamlande och ett bristande samarbete mellan myndigheter. Det framkommer även att djurförbud inte alltid efterlevs och att ytterligare åtgärder krävs för att förbudet ska efterlevas. Djurplågeri behöver studeras vidare och om den nya lagen om grovt djurplågeri visar sig få avsedd effekt i praktiken.

Preschool teachers in Sweden are bound by the mandatory reporting process which is found in Socialtjänstlagen. This means that if they are worried that a child is being harmed, they must report this to the social services. The aim of this qualitative study is to investigate how the mandatory reporting process is applied at preschools. To investigate this, the participants gradually took part in a fictive case where they got to decide at what stage in the case they would file a report. After completing the case, the participants got to participate in a detached interview. The interview was mainly based on the routines to file a report and what the participant considered to be the hardest part with the mandatory reporting process. The main finding in this study is that there is no relation between age and experience when it comes to previous reports although the number of reports varied among the participants. The results also showed that age and experience played no part in the decision making regarding filing a report. A majority of the 5 participants chose to report after reading the second page of the case while the remaining two chose to report after reading the third page of the case. The common view concerning neglect among the participants is that it is easier to identify signs of physical neglect than psychological neglect.

<p>Uppsatsens syfte är att genom intervjuer synliggöra förskollärares, BVC- sköteskors och socialsekreterares syn på vanvård, anmälningsplikt och begreppet barn bästa. Vi har också valt att undersöka om uppfattningarna om dessa begrepp skiljer sig åt beroende på om man arbetar i ett bostadsområde med hög social status respektive låg.</p><p>För att få fram våra intervjupersoners uppfattningar om våra problemområden men också för att få svar på våra frågor, genomförde vi intervjuer som var en kombination av kvalitativa och strukturerade. </p><p>I resultatet presenteras de olika yrkeskategoriernas uppfattningar och svar under kategorier kopplade till frågorna. Där redogör vi också för de eventuella skillnader vi funnit mellan de olika bostadsområdena. </p><p>I diskussionen resonerar vi om det som framkommit i vår studie och framhåller våra personliga åsikter om problemområdena</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om barn som far illa, hur man kan upptäcka det och vilka skyldigheter lärare har i dessa fall. För att avgränsa detta stora område har jag valt att koncentrera innehållet till följande kategorier: barnmisshandel, sexuella övergrepp, barn till missbrukare, vanvård och anmälningsplikt. Mitt syfte har varit att visa hur man som lärare kan se och upptäcka om ett barn far illa och vad man kan göra för att hjälpa barnet till en tryggare tillvaro. Arbetet bygger på en litteraturstudie som behandlar var och en av de ovan nämnda kategorierna. För att ge en mer levande bild av verkligheten består arbetet även av en intervjuundersökning. Det visar sig i arbetet att teori och empiri överensstämmer mycket bra. Sammanfattningsvis har jag kommit fram till att det kan vara svårt att upptäcka barn som far illa, men att man alltid ska vara uppmärksam och varsamt hantera den information man får ta del av.</p>

<p><strong>Syftet</strong> med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptäcka och identifiera signaler hos barn som växer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. <strong>Metod </strong>som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes vid sökningen av valda källor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda källor. <strong>Huvudresultatet </strong>visade att barn till föräldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mådde psykiskt dåligt, det tog sig uttryck som depression och utåtagerande beteende. Barns ohälsa i samband med att växa upp i dysfunktionella miljöer relaterat till alkoholmissbruk tog även sig uttryck i återkommande psykosomatiska symtom samt kognitiva brister. Risken för att barn skulle fara illa kopplades även till den känslomässiga miljön som rådde i hemmet. Tecken på ohälsa behövde dock inte vara en följd av en ogynnsam uppväxtmiljö utan kunde härledas till genetiska faktorer. <strong>Slutsatsen </strong>är, för att kunna identifiera barn som befaras fara illa i sitt hem krävs goda kunskaper om problemets komplexitet. För att utgöra en viktig länk i detta arbete som sjuksköterska krävs förutom kunskap även utarbetade riktlinjer. Virginia Hendersons omvårdnadsteori kan enligt författarna utgöra ett gott stöd i att bedöma varje enskild situation, utifrån dess orsak och verkan baserade tänkande.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Syftet med studien är att belysa hur sju verksamma pedagoger i förskolan förhåller sig vid misstanke om att ett barn försummas. Litteraturgenomgången behandlar ett barns grundläggande behov och ett barns behov av anknytning utifrån Bowlby´s teori. Vidare behandlas förskolans roll, där vikten av tidig upptäckt tas upp samt förskolans anmälningsplikt. Kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger inom förskolan utgör data i studien. Resultatet visar att försummelse, omsorgssvikt och vanvård av ett barn kan vara: otillräckligt med kläder, bristande hygien och negligering av ett barns behov. Flertalet av pedagogerna framhåller att fysisk misshandel är värre än försummelse vilket leder till att de flesta av pedagogerna inte anmäler direkt vid misstanke om att ett barn försummas eller vanvårdas. I dessa fall anses det vara viktigt att ge barnets föräldrar en chans till förbättring innan en anmälan till socialförvaltningen görs.</p>

Det här examensarbetet handlar om barn som far illa, hur man kan upptäcka det och vilka skyldigheter lärare har i dessa fall. För att avgränsa detta stora område har jag valt att koncentrera innehållet till följande kategorier: barnmisshandel, sexuella övergrepp, barn till missbrukare, vanvård och anmälningsplikt. Mitt syfte har varit att visa hur man som lärare kan se och upptäcka om ett barn far illa och vad man kan göra för att hjälpa barnet till en tryggare tillvaro. Arbetet bygger på en litteraturstudie som behandlar var och en av de ovan nämnda kategorierna. För att ge en mer levande bild av verkligheten består arbetet även av en intervjuundersökning. Det visar sig i arbetet att teori och empiri överensstämmer mycket bra. Sammanfattningsvis har jag kommit fram till att det kan vara svårt att upptäcka barn som far illa, men att man alltid ska vara uppmärksam och varsamt hantera den information man får ta del av.