Bakgrund: Triagesystem användes för att identifiera allvarligt sjuka från mindre sjuka på akutmottagningar. En snabb och adekvat behandling var viktig för en god patientsäkerhet. En sjuksköterskas felbedömning kunde ge allvarliga konsekvenser för en patient och andra vårdsökande. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan i sitt triagearbete på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 18 resultatartiklar inkluderades. Analysarbetet inspirerades av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 4 kategorier och 13 underkategorier. Resultat: Sjuksköterskans triagearbete påverkades av färdigheter, personliga egenskaper, organisation och tillgång till information. Diskussion: Få sjuksköterskor hade utbildning i triage vilket borde uppmärksammas mer med tanke på att ett stort antal patienter söker till akutmottagningar varje dag. Sjuksköterskor borde utgå ifrån gemensamma riktlinjer för att patienter skall behandlas lika oberoende vilken akutmottagning de söker vård på. Slutsats: Erfarenhet, utbildning, kommunikation, intuition, självtillit, arbetsbelastning, arbetsteam, arbetsuppgift, triageskala, helhetsbedömning, initial bedömning, objektiv- samt subjektiv data påverkade triagebedömningen. Troligen förekom en samverkan mellan dem vilket gjorde området komplext.

<p>Bakgrund: Läkemedelsrelaterade felbehandlingar är ett stort problem som leder till lidande för patienter samt stora samhällskostnader. Sjuksköterskan ansvarar för läkemedelshanteringen och lagar styr den. Genom att lyfta fram vanliga fel och varför de inträffar kan de åtgärdas. Syfte: Syftet med studien var att belysa problem och risker vid sjuksköterskors läkemedelshantering: Vilka fel kunde uppstå under läkemedelshanteringen och när under hanteringen inträffade felen? Vilka faktorer påverkade att läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod? Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie av 9 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med en manifest innehållsanalys med kvalitativ ansats. Resultat: Läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod under läkemedelshanteringens alla stadier och det var ofta flera faktorer under olika stadier som bidrog till felen. Hög arbetsbelastning, distraktion, attityder och erfarenheter var påverkande faktorer som bidrog till att läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod. Diskussion: Datoriserade läkemedelslistor och inarbetade rutiner kunde förebygga en del felbehandlingar. Regelbunden repetition och utbildning inom läkemedel och beräkning var också viktig prevention. Hög arbetsbelastning kunde ge stress som i sin tur kunde orsaka läkemedelsrelaterade felbehandlingar. Slutsats: Läkemedelshanteringen är ett viktigt ämne som måste diskuteras kontinuerligt. För att förebygga felbehandlingar kan bra rutiner vid läkemedelshanteringen, regelbunden utbildning i medicinsk teknik, läkemedelsberäkning och avvikelserapportering behövas.</p>

Bakgrund: Läkemedelsrelaterade felbehandlingar är ett stort problem som leder till lidande för patienter samt stora samhällskostnader. Sjuksköterskan ansvarar för läkemedelshanteringen och lagar styr den. Genom att lyfta fram vanliga fel och varför de inträffar kan de åtgärdas. Syfte: Syftet med studien var att belysa problem och risker vid sjuksköterskors läkemedelshantering: Vilka fel kunde uppstå under läkemedelshanteringen och när under hanteringen inträffade felen? Vilka faktorer påverkade att läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod? Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie av 9 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med en manifest innehållsanalys med kvalitativ ansats. Resultat: Läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod under läkemedelshanteringens alla stadier och det var ofta flera faktorer under olika stadier som bidrog till felen. Hög arbetsbelastning, distraktion, attityder och erfarenheter var påverkande faktorer som bidrog till att läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod. Diskussion: Datoriserade läkemedelslistor och inarbetade rutiner kunde förebygga en del felbehandlingar. Regelbunden repetition och utbildning inom läkemedel och beräkning var också viktig prevention. Hög arbetsbelastning kunde ge stress som i sin tur kunde orsaka läkemedelsrelaterade felbehandlingar. Slutsats: Läkemedelshanteringen är ett viktigt ämne som måste diskuteras kontinuerligt. För att förebygga felbehandlingar kan bra rutiner vid läkemedelshanteringen, regelbunden utbildning i medicinsk teknik, läkemedelsberäkning och avvikelserapportering behövas.

<p><strong>Syftet</strong> med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptäcka och identifiera signaler hos barn som växer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. <strong>Metod </strong>som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes vid sökningen av valda källor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda källor. <strong>Huvudresultatet </strong>visade att barn till föräldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mådde psykiskt dåligt, det tog sig uttryck som depression och utåtagerande beteende. Barns ohälsa i samband med att växa upp i dysfunktionella miljöer relaterat till alkoholmissbruk tog även sig uttryck i återkommande psykosomatiska symtom samt kognitiva brister. Risken för att barn skulle fara illa kopplades även till den känslomässiga miljön som rådde i hemmet. Tecken på ohälsa behövde dock inte vara en följd av en ogynnsam uppväxtmiljö utan kunde härledas till genetiska faktorer. <strong>Slutsatsen </strong>är, för att kunna identifiera barn som befaras fara illa i sitt hem krävs goda kunskaper om problemets komplexitet. För att utgöra en viktig länk i detta arbete som sjuksköterska krävs förutom kunskap även utarbetade riktlinjer. Virginia Hendersons omvårdnadsteori kan enligt författarna utgöra ett gott stöd i att bedöma varje enskild situation, utifrån dess orsak och verkan baserade tänkande.</p><p><strong> </strong></p>

Surgical processes are a complex function of a number of inter-related factors that include individual skills, team working and operating theatre environment. Individual skills can be divided to technical and non-technical skills. This distinction between technical and non-technical skills is rather recent in the healthcare literature. There are studies made about assessing non-technical skills performed in the operating theatre but studies made to assess theatre nurses‘ technical skills have been lacking until recently. The aim of this study is to evaluate clinical applicability of a newly developed observation tool in different contexts and through observing describe similarities or differences between theatre nursing. The observations in the present study are structured with a newly developed observational tool that is developed to assess technical skills of a theatre nurse. The two authors of this study performed the data collection simultaneously at different operation departments. The present study makes evident that the technical skills required of a theatre nurse are considerably different in two different countries. Therefore, it is difficult to use an observational tool without modifying it according to local routines. / Kirurgiska processer består av ett antal komplext inbördes relaterade faktorer som inkluderar individuella färdigheter, teamarbete och miljön i operationssalen. Individuella färdigheter kan delas till tekniska och icke-tekniska färdigheter. Denna åtskillnad mellan tekniska och icke-tekniska färdigheter är ganska ny i omvårdnadslitteraturen. Det har genomförts studier där man har bedömt icke-tekniska färdigheter som utförs i operationssalen men studier för att bedöma operationssjuksköterskans tekniska färdigheter har saknats fram till nyligen. Syftet med denna studie är att utvärdera den kliniska tillämpligheten av ett nyutvecklat observationsverktyg i olika kontext och genom att observera kunna beskriva likheter eller skillnader mellan tekniska färdigheter. Observationerna i den aktuella studien är strukturerade med ett nyutvecklat observationsverktyg som är utvecklad för att bedöma en operationssjuksköterskas tekniska färdigheter. De två författarna till denna studie genomförde datainsamlingen samtidigt på olika operationsavdelningar. Den aktuella studiens resultat visar att de tekniska färdigheterna som krävs av en operationssjuksköterska är betydligt olika i två olika länder. Därför är det svårt att använda ett observationsverktyg utan att anpassa det enligt de lokala rutinerna.

Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptäcka och identifiera signaler hos barn som växer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. Metod som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes vid sökningen av valda källor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda källor. Huvudresultatet visade att barn till föräldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mådde psykiskt dåligt, det tog sig uttryck som depression och utåtagerande beteende. Barns ohälsa i samband med att växa upp i dysfunktionella miljöer relaterat till alkoholmissbruk tog även sig uttryck i återkommande psykosomatiska symtom samt kognitiva brister. Risken för att barn skulle fara illa kopplades även till den känslomässiga miljön som rådde i hemmet. Tecken på ohälsa behövde dock inte vara en följd av en ogynnsam uppväxtmiljö utan kunde härledas till genetiska faktorer. Slutsatsen är, för att kunna identifiera barn som befaras fara illa i sitt hem krävs goda kunskaper om problemets komplexitet. För att utgöra en viktig länk i detta arbete som sjuksköterska krävs förutom kunskap även utarbetade riktlinjer. Virginia Hendersons omvårdnadsteori kan enligt författarna utgöra ett gott stöd i att bedöma varje enskild situation, utifrån dess orsak och verkan baserade tänkande.

Digitalisering och införandet av hälsoinformationssystem som digitala journalsystem har inneburit många fördelar inom sjukvårdssektorn jämfört med de äldre pappersjournalsystemen, exempelvis genom en ökad möjlighet både dela och spara patientinformation. Dock så har även en hel del problem uppkommit med deras införande, varav en av de större är att de digitala journalsystem som finns inte är anpassade efter klinisk sjukvård och vårdpersonalens arbetssätt. Sjuksköterskor är en av de största användargrupperna av dessa digitala journalsystem och de är även den arbetsgrupp som har hand om patienterna på vårdavdelning dygnet runt. Därmed är deras arbete även starkt knutet till patienternas säkerhet. Denna studie har undersökt vilka patientsäkerhetsrisker som användning av digitala journalsystem medför vid sjuksköterskearbete på vårdavdelning. Det gjordes med hjälp av en kvalitativ ansats där en litteraturstudie, intervjuer och deltagande observationer genomfördes. Studiens resultat har bidragit till en ökad förstående för de patientsäkerhetsrisker som användning av digitala journalsystem vid sjuksköterskearbete medför samt en ökad förståelse för den kontext som digitala journalsystem används i. / Digitalization and the introduction of health information systems (such as the electronic health records) has contributed to many advantages within the healthcare industry, especially compared to the old paper-based system. For instance, an electronic health record makes it easier to archive and share patient information, but the advances these systems contribute is also accompanied by its fair share of problems. One of the main problems being that there is a mismatch between the electronic health records in use and the way the healthcare personnel work. Nurses are one of the biggest user groups of the electronic health records and they are also providing healthcare to the patients admitted to hospital wards 24/7. That means that their work is tightly intertwined with patient safety. This study has examined risks for patient safety connected to the use of electronic health records during nursing practice at hospital wards. The study was conducted using a qualitative approach with a literature study, interviews and participatory observations. The result of the study has contributed to increased knowledge and insights regarding patient risks connected to the use of electronic health records during nursing practice at hospital wards as well as an increased understanding for the context in which the electronic health records are used.