<p>Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det är en kvalitativ studie där fyra kvinnor intervjuats för att få en beskrivning av deras erfarenheter av att växa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende påverkats och förändrats efter att ha genomgått en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgått för att få reda på vad den innebär. Utifrån tidigare forskning och övrig empiri har vi fått fram vilka karaktäristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgått från två vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin. Analysen har gjorts utifrån kognitiv-behavioristisk teori, handlingsteori samt roller som barn till alkoholmissbrukare kan använda sig av. I resultat och analys har vi använt meningstolkning och meningskategorisering. Studiens resultat var att våra intervjupersoner har påverkats negativt av sin uppväxt och fått olika karaktäristiska beteenden. Om det enbart är alkoholmissbruket kan vi inte säga något om. Vi har även fått fram att det går att förändra sin livssituation och sitt beteende trots en dålig uppväxt, detta utifrån en kombination av Vuxna Barn-behandling och andra former av hjälp och stöd.</p>

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det är en kvalitativ studie där fyra kvinnor intervjuats för att få en beskrivning av deras erfarenheter av att växa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende påverkats och förändrats efter att ha genomgått en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgått för att få reda på vad den innebär. Utifrån tidigare forskning och övrig empiri har vi fått fram vilka karaktäristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgått från två vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin. Analysen har gjorts utifrån kognitiv-behavioristisk teori, handlingsteori samt roller som barn till alkoholmissbrukare kan använda sig av. I resultat och analys har vi använt meningstolkning och meningskategorisering. Studiens resultat var att våra intervjupersoner har påverkats negativt av sin uppväxt och fått olika karaktäristiska beteenden. Om det enbart är alkoholmissbruket kan vi inte säga något om. Vi har även fått fram att det går att förändra sin livssituation och sitt beteende trots en dålig uppväxt, detta utifrån en kombination av Vuxna Barn-behandling och andra former av hjälp och stöd.

Efter verksamhetsförlagd utbildning har författarna till studien uppmärksammat att det finns en brist hos vårdpersonal att uppmärksamma barn till alkoholmissbrukande föräldrar. Tidigare studier och rapporter från bland annat Socialstyrelsen stödjer att det finns brister i att uppmärksamma dessa barn. Tidigare studier visar även på att barn som växer upp i ett hem där ett alkoholmissbruk föreligger löper ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. I Sverige beräknas 20 procent av alla barn leva i ett hem där det förekommer ett riskbruk av alkohol hos någon av föräldrarna. På grund av detta är studiens syfte att belysa vuxna personers upplevelser av att som barn ha växt upp i ett hem där alkoholmissbruk har förekommit. För att svara an mot studiens syfte och för att få fram människors upplevelser har biografier valts att analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Biografierna är skrivna av vuxna personer som har växt upp i ett hem där minst en av föräldrarna missbrukat alkohol. Efter analysen framkom att författarna till biografierna upplevde sig blivit försummade som barn, och att de kände sig otrygga. Författarna till biografierna upplevde även att de använde sig av olika strategier för att kunna hantera vardagen. Genom att sjuksköterskan får kunskap om hur vuxna personer har upplevt det att växa upp i ett hem där det förekommit ett alkoholmissbruk kommer förhoppningsvis sjuksköterskan lättare kunna uppmärksamma dessa barn för att förebygga psykisk ohälsa. Efter diskussion utifrån resultatet kom författarna till studien fram till att mer forskning bör göras inom ämnet för att förebygga psykisk ohälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p><strong>Syftet</strong> med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptäcka och identifiera signaler hos barn som växer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. <strong>Metod </strong>som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes vid sökningen av valda källor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda källor. <strong>Huvudresultatet </strong>visade att barn till föräldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mådde psykiskt dåligt, det tog sig uttryck som depression och utåtagerande beteende. Barns ohälsa i samband med att växa upp i dysfunktionella miljöer relaterat till alkoholmissbruk tog även sig uttryck i återkommande psykosomatiska symtom samt kognitiva brister. Risken för att barn skulle fara illa kopplades även till den känslomässiga miljön som rådde i hemmet. Tecken på ohälsa behövde dock inte vara en följd av en ogynnsam uppväxtmiljö utan kunde härledas till genetiska faktorer. <strong>Slutsatsen </strong>är, för att kunna identifiera barn som befaras fara illa i sitt hem krävs goda kunskaper om problemets komplexitet. För att utgöra en viktig länk i detta arbete som sjuksköterska krävs förutom kunskap även utarbetade riktlinjer. Virginia Hendersons omvårdnadsteori kan enligt författarna utgöra ett gott stöd i att bedöma varje enskild situation, utifrån dess orsak och verkan baserade tänkande.</p><p><strong> </strong></p>

Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptäcka och identifiera signaler hos barn som växer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. Metod som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes vid sökningen av valda källor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda källor. Huvudresultatet visade att barn till föräldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mådde psykiskt dåligt, det tog sig uttryck som depression och utåtagerande beteende. Barns ohälsa i samband med att växa upp i dysfunktionella miljöer relaterat till alkoholmissbruk tog även sig uttryck i återkommande psykosomatiska symtom samt kognitiva brister. Risken för att barn skulle fara illa kopplades även till den känslomässiga miljön som rådde i hemmet. Tecken på ohälsa behövde dock inte vara en följd av en ogynnsam uppväxtmiljö utan kunde härledas till genetiska faktorer. Slutsatsen är, för att kunna identifiera barn som befaras fara illa i sitt hem krävs goda kunskaper om problemets komplexitet. För att utgöra en viktig länk i detta arbete som sjuksköterska krävs förutom kunskap även utarbetade riktlinjer. Virginia Hendersons omvårdnadsteori kan enligt författarna utgöra ett gott stöd i att bedöma varje enskild situation, utifrån dess orsak och verkan baserade tänkande.

Narkotika- och alkoholmissbruk är ett hälsoproblem i hela världen och nyktra missbrukare är en utsatt grupp i samhället. Vid missbruk är det inte bara intaget av narkotikan eller alkoholen som medför skada. Hela livssituationen kan bli drabbad, inte minst kontakten med vänner och familj. För att hålla sig nykter, återanpassa sig till samhället och leva ett hälsosamt liv finns det många faktorer som är betydelsefulla. Syftet med studien var därför att undersöka nyktra missbrukares upplevelser av socialt stöd, fritidsaktiviteter samt utanförskap och delaktighet i samhället. En empirisk kvalitativ studie har gjorts genom semistrukturerade intervjuer för att besvara syftet om upplevelser av dessa faktorer. Insamlad data har transkriberats och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har kategoriserats och visade att nyktra missbrukare känner avsaknad av socialt stöd, hinder i att utföra fritidsaktiviteter samt utanförskap i samhället. En önskan om att kunna utöva intressen, ha bra vänner och känna en gemenskap fanns. Faktorerna upplevdes som viktiga för att bibehålla en nykterhet. / Drug and alcohol abuse is a health problem worldwide. Alcohol and drug abuse can effect ones entire life, sober abusers are a vulnerable group in the society. To stay sober, or come back to the society and live a healthy life, might be influenced by many factors. The aim of the study was to examine sober alcohol and drug abusers’ experiences of social support, leisure time activities, exclusion and participation in the society. A qualitative study with semi-structured interviews was used to address the aim of the study. The content analysis of four interviews showed that sober abusers experience the lack of social support. Furthermore, they encounter difficulties to participate in and experience alienation in society. The participants considered that social support, leisure activities, exclusion and participation in society was important to them. Finally, there was a desire from sober abusers to carry out interests of their own, and feel a sense of belonging to the community.

Studiens syfte var att undersöka på vilka sätt socialsekreterare ser på sitt arbete med äldre personer med alkoholmissbruk. Målet med undersökningen var att få en fördjupad förståelse för hur socialsekreterares erfarenheter kan relatera till de insatser och arbetsmetoder vilket socialtjänsten erbjuder äldre personer med alkoholmissbruksproblematik. Metoden som tillämpades var en kvalitativ metod och vi valde att inhämta vårt empiriska material genom semistrukturerade intervjuer. Det var 12 respondenter som deltog i undersökningen, 10 socialsekreterare och två enhetschefer inom vuxenavdelningen på respektive socialtjänst. Med användning av tidigare forskning samt begreppen socialsekreterare, äldre personer med alkoholmissbruk, empowerment och samverkan kunde resultatet analyseras. Socialsekreterare arbetar inom olika enheter på socialtjänsten där vuxenenheten är den avdelning vi valt att fokusera på eftersom den omfattar äldre personer med alkoholmissbruk. I arbetet med klienten har de lagar de utgår ifrån och det är främst Socialtjänstlagen (SFS2001:453) och Lag (SFS1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. I ett allt mer åldrande samhälle möter socialsekreterare allt fler individer inom missbruksområdet vilket gör att dessa socialsekreterare behöver kunskap kring de äldres åldrande och livsvillkor. Studiens resultat visade på hur majoriteten av respondenterna betonade hur viktig eftervården var för klientens fortsatta nykterhet, vikten av motiverande samtal som arbetsmetod och en god relation till klienten för att kunna ge utrymme till klientens egen vilja till förändring samt betydelsen av en god samverkan i syfte att kunna ge klienten bästa möjliga hjälp. / The purpose of the study was to investigate the ways in which social welfare secretaries look at their work with elderly people with alcohol abuse. The aim of the survey was to gain a deeper understanding of how social welfare secretaries' experiences can relate to the efforts and working methods, which social services offer elderly people with alcohol abuse problems. The method we used was a qualitative method and we chose to collect our empirical material through semi-structured interviews. There were 12 respondents who participated in the survey, 10 social welfare secretaires and two branch managers in the adult department of the respective social services. Using previous research and the concepts of social welfare secretaries, elderly people with alcohol abuse, empowerment and collaboration, the results could be analyzed. Social welfare secretaries work in different social services units, where the adult unit is the department we have chosen to focus on as it includes elderly people with alcohol abuse. In the work with the client, the laws they are based on are in some cases the Social Services Act (SFS2001: 453) and the Care of abusers (special provisions act) (SFS1988: 870). In an increasingly aging society, social welfare secretaries meet more and more individuals in the area of abuse, which means that these social welfare secretaries need knowledge about the aging and living conditions of the elderly. The study's results showed how the majority of respondents emphasized the importance of aftercare for the client's continued sobriety, the importance of motivating conversations as a working method and a good relationship with the client in order to provide space for the client's own will for change as well as the importance of a good collaboration with the aim of to provide the client with the best possible help.