<p>I denna studie återges fem kvinnors väg ut ur narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att undersöka före detta narkotikamissbrukande kvinnors egna erfarenheter av att lämna missbrukarlivet, och därmed förhoppningsvis kunna bidra till ökad kunskap om och förståelse av den förändringsprocess som kvinnliga narkotikamissbrukare går igenom för att bli drogfria. Ett annat syfte med studien är att undersöka vilka faktorer som har betydelse när kvinnor väljer att sluta med sitt missbruk. </p><p>Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades utifrån en förändringsmodell visade att vägen ut ur missbruk kan vara en lång och mödosam process. Samtliga kvinnor hade före vändpunkten levt ett utsatt och destruktivt liv där de blivit utsatta för våld, flera försörjde sig genom kriminella handlingar, men hade periodvis ett arbete. Ändå kunde kvinnorna även se positiva sidor med missbrukarlivet där droger ofta användes som självmedicinering vilket hjälpte dem att få ordning på tankar och känslor. Erfarenheterna av förändringsprocessen såg olika ut för intervjupersonerna men det fanns också gemensamma faktorer. Arbete och stöttande relationer i omgivningen var ett viktigt inslag i förändringsprocessen. Senare i livet genomgick de flesta av kvinnorna någon form av terapi vilket kan ha varit en bidragande orsak till en lång och stabil drogfrihet.</p>

I denna studie återges fem kvinnors väg ut ur narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att undersöka före detta narkotikamissbrukande kvinnors egna erfarenheter av att lämna missbrukarlivet, och därmed förhoppningsvis kunna bidra till ökad kunskap om och förståelse av den förändringsprocess som kvinnliga narkotikamissbrukare går igenom för att bli drogfria. Ett annat syfte med studien är att undersöka vilka faktorer som har betydelse när kvinnor väljer att sluta med sitt missbruk. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades utifrån en förändringsmodell visade att vägen ut ur missbruk kan vara en lång och mödosam process. Samtliga kvinnor hade före vändpunkten levt ett utsatt och destruktivt liv där de blivit utsatta för våld, flera försörjde sig genom kriminella handlingar, men hade periodvis ett arbete. Ändå kunde kvinnorna även se positiva sidor med missbrukarlivet där droger ofta användes som självmedicinering vilket hjälpte dem att få ordning på tankar och känslor. Erfarenheterna av förändringsprocessen såg olika ut för intervjupersonerna men det fanns också gemensamma faktorer. Arbete och stöttande relationer i omgivningen var ett viktigt inslag i förändringsprocessen. Senare i livet genomgick de flesta av kvinnorna någon form av terapi vilket kan ha varit en bidragande orsak till en lång och stabil drogfrihet.

Syftet med uppsatsen har varit att bidra till kunskap om hur synen på narkotikamissbruk uttrycks i svenska offentliga policydokument och hur den eventuellt har förändrats över tid. Två regeringspropositioner har studerats, vilka båda behandlar den svenska narkotikapolitiken, en från 1984 och en från 2005, och följande frågeställningar ställs; (1) Hur beskrivs och återges synen på narkotikamissbruk och narkotikamissbrukare i respektive policydokument? (2) Hur skiljer sig synen på narkotikamissbruk respektive narkotikamissbrukare mellan de två tidsperioderna? Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har dels byggt på Michel Foucaults teori om diskurs, och dels på Santesson-Wilsons symbolpolitiska teori. Utgångspunkten för diskursteori är att de objekt som blir föremål för diskurser skapas och utvecklas genom talet om dem. Således är det av stor vikt hur regeringen i sina propositioner beskriver missbrukare och vilka värderingar som tillskrivs dem. Symbolpolitik har använts för att påvisa när politiska beslut blir viktiga, inte uteslutande för att dess effekter är målet, utan för att beslutet symboliserar samhälleliga värderingar. För att besvara frågeställningarna användes en policyinriktad diskursanalys, där frågor som utarbetats av Bacchi appliceras på texterna för att finna de underliggande meningarna i dokumenten. Dessa tolkades sedan utifrån Euchners m. fl. ramverk, vilka innefattar moral, hälsa och sociala villkor samt säkerhet och ordning, som syftar till ökad narkotikapolitisk problemförståelse. Resultatet av undersökningen visar att regeringens syn på narkotikamissbruk som ett samhällsproblem är relativ oförändrat. Den största skillnaden går att finna mellan hur narkotikamissbrukare framställs i propositionerna, från att i hög grad vara moraliserande och värderande till en mer nyanserad bild, med färre negativt tillskrivna egenskaper.

Bakgrund: I slutet av 1990-talet beräknades 185 miljoner människor missbruka narkotika runt om i världen. Narkotikamissbruk kan orsaka akuta dödsfall eller organskador och infektioner, bland annat hiv och virushepatiter. Uppgifter från Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen visar att narkotikamissbrukare har svårt att få vård liksom att vården kring dessa patienter fungerar otillfredsställande. Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om narkotikamissbrukande patienter i vården. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio kvantitativa och en kvalitativ studie utfördes. Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. För kvalitetsbedömning av artiklarna användes ett granskningsprotokoll. Som teoretisk referensram användes Travelbees omvårdnadsteori. Resultat: Fem grupper av sjuksköterskors uppfattningar om narkotikamissbrukare identifierades. De uppfattades vara problematiska, karaktärslösa, bärare av särskilda egenskaper, svårvårdade och berättigade till vård. En grupp om att förändra sjuksköterskors uppfattningar identifierades också. Slutsats: Sjuksköterskors negativa uppfattningar om narkotikamissbrukare riskerar att leda till att omvårdnadsbehoven för dessa patienter inte tillgodoses. Nyckelord: Litteraturöversikt, narkotikamissbruk, narkotikamissbrukare, omvårdnad, sjuksköterskor, Travelbee, uppfattningar. / Background: 185 million people around the world were estimated to abuse drugs in the end of the late 1990´s. Drug abuse can cause acute deaths or organ injuries and infections, such as hiv and viral hepatitis. Data from the Institution of Public Health and the Swedish National Board of Health and Welfare show that drug abusers experience difficulties receiving care and that care given to these patients is unsatisfactory. Aim: The purpose of this literature overview was to examine nurses´ perceptions of patients who abuse drugs within health care. Method: A literature overview based on nine quantitative and one qualitative study was carried out. Articles were searched for in the databases PubMed, Cinahl and PsycInfo. The quality of the studies was estimated by using a review protocol. As a theoretic frame of reference Trvelbee´s nursing theory was used. Results: Five groups of nurses´ perceptions of drug users were identified. They were perceived to be problematic, spineless, bearers of certain qualities, difficult to nurse and entitled to care. One group of nurses´ change of perceptions was also identified. Conclusion: There is a risk that nurses´ negative perceptions of drug abusers lead to unmet care needs for these patients.

Narkotika- och alkoholmissbruk är ett hälsoproblem i hela världen och nyktra missbrukare är en utsatt grupp i samhället. Vid missbruk är det inte bara intaget av narkotikan eller alkoholen som medför skada. Hela livssituationen kan bli drabbad, inte minst kontakten med vänner och familj. För att hålla sig nykter, återanpassa sig till samhället och leva ett hälsosamt liv finns det många faktorer som är betydelsefulla. Syftet med studien var därför att undersöka nyktra missbrukares upplevelser av socialt stöd, fritidsaktiviteter samt utanförskap och delaktighet i samhället. En empirisk kvalitativ studie har gjorts genom semistrukturerade intervjuer för att besvara syftet om upplevelser av dessa faktorer. Insamlad data har transkriberats och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har kategoriserats och visade att nyktra missbrukare känner avsaknad av socialt stöd, hinder i att utföra fritidsaktiviteter samt utanförskap i samhället. En önskan om att kunna utöva intressen, ha bra vänner och känna en gemenskap fanns. Faktorerna upplevdes som viktiga för att bibehålla en nykterhet. / Drug and alcohol abuse is a health problem worldwide. Alcohol and drug abuse can effect ones entire life, sober abusers are a vulnerable group in the society. To stay sober, or come back to the society and live a healthy life, might be influenced by many factors. The aim of the study was to examine sober alcohol and drug abusers’ experiences of social support, leisure time activities, exclusion and participation in the society. A qualitative study with semi-structured interviews was used to address the aim of the study. The content analysis of four interviews showed that sober abusers experience the lack of social support. Furthermore, they encounter difficulties to participate in and experience alienation in society. The participants considered that social support, leisure activities, exclusion and participation in society was important to them. Finally, there was a desire from sober abusers to carry out interests of their own, and feel a sense of belonging to the community.