Bakgrund: Post partum depression är den vanligaste psykiatriska störningen som kan uppstå efter en förlossning. Ungefär 13 % av alla nyblivna mammor drabbas eller visar tecken på en depression. Syftet: Syftet med studien var att beskriva BVC sköterskans reflektioner och erfarenheter av att stödja mammor med Post partum depression. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta BVC-sköterskor på fem hälsocentraler medverkade. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: EPDS var en bra enkät för att hitta mammor med PPD och för att få ett bra samtal med mammorna. Svårigheter framkom då mamman inte kunde det svenska språket. Det var viktigt att se mamman, inte bara barnet och att ge tid för stöd och samtal. Mammorna följdes upp via telefon och täta besök på mottagningen vid behov. Det upplevdes svårt då mamman inte ville ta emot hjälp när BVC-sköterskan bedömde att hon behövde detta. BVC-sköterskorna beskrev att mammor som visat sig ha PPD hänvisades till en psykolog. BVC-sköterskan ansåg sig inte ha tillräckligt mycket kunskap för att ge behandlande samtal men kunde lyssna och ge stöd genom att finnas där för dem. Slutsats: EPDS-enkäten är ett bra verktyg för att tidigt fånga upp mammor med PPD, enkäten är också ett bra stöd i samtalet med mamman. Det är viktigt att fokusera på mamman och inte bara på barnet och att tillräckligt med tid för samtal avsätts för att ge stöd. Mer handledning och utbildning behövs inom ämnet PPD för att kunna ge bättre stöd till mammor men även papporna. / Introduction: Postpartum depression is the most common psychiatric disorders that may occur following childbirth. Approximately 13% of all new mothers suffer or shows signs of depression. The purpose: The purpose of this study was to describe the child health care nurse´s reflections and experiences to support mothers with post partum depression. Method: Descriptive design with a qualitative approach. Eight child health care nurses at five health-centers participated.  Semi-structured interviews were conducted and analyzed by qualitative content analysis. Results: EPDS was an adequate instrument in order to find mothers with PPD and to initiate positive conversations with mothers. Difficulties emerged when mothers didn’t speak Swedish. It was important to see the mother, not just the child and to give time for support and conversations. Mothers were followed-up by telephone made frequent visits to the clinic when necessary. It was difficult when mothers didn’t accept help even though the child health care nurse found it necessary. Mothers who had PPD symptoms were referred to a psychologist by the child health care nurse. The child health care nurse’s perceived deficient knowledge providing therapeutic conversations but could listen and provide support by being there for the mothers. Conclusion: EPDS is an adequate tool for early identification of mothers with PPD, the instrument is a good help when talking to the mother. It is important to focus on the mother and not just on the child and allow enough time for conversation aside providing support. More guidance and training is needed within the topic PPD for improved support to mothers, but also fathers.

<p>Uppsatsens syfte är att genom intervjuer synliggöra förskollärares, BVC- sköteskors och socialsekreterares syn på vanvård, anmälningsplikt och begreppet barn bästa. Vi har också valt att undersöka om uppfattningarna om dessa begrepp skiljer sig åt beroende på om man arbetar i ett bostadsområde med hög social status respektive låg.</p><p>För att få fram våra intervjupersoners uppfattningar om våra problemområden men också för att få svar på våra frågor, genomförde vi intervjuer som var en kombination av kvalitativa och strukturerade. </p><p>I resultatet presenteras de olika yrkeskategoriernas uppfattningar och svar under kategorier kopplade till frågorna. Där redogör vi också för de eventuella skillnader vi funnit mellan de olika bostadsområdena. </p><p>I diskussionen resonerar vi om det som framkommit i vår studie och framhåller våra personliga åsikter om problemområdena</p>

Uppsatsens syfte är att genom intervjuer synliggöra förskollärares, BVC- sköteskors och socialsekreterares syn på vanvård, anmälningsplikt och begreppet barn bästa. Vi har också valt att undersöka om uppfattningarna om dessa begrepp skiljer sig åt beroende på om man arbetar i ett bostadsområde med hög social status respektive låg. För att få fram våra intervjupersoners uppfattningar om våra problemområden men också för att få svar på våra frågor, genomförde vi intervjuer som var en kombination av kvalitativa och strukturerade. I resultatet presenteras de olika yrkeskategoriernas uppfattningar och svar under kategorier kopplade till frågorna. Där redogör vi också för de eventuella skillnader vi funnit mellan de olika bostadsområdena. I diskussionen resonerar vi om det som framkommit i vår studie och framhåller våra personliga åsikter om problemområdena

Abstract  Background: The aim of public health is to create the societal conditions whereby the entire population has an equal opportunity to achieve and enjoy good health. The counties of Gävleborg and Dalarna has lower socioeconomic conditions and a higher proportion of children with unhealthy living habits. Child health nurses have an important role to play in promoting health promotion in these counties. Aim: The purpose of this study was to investigate child health nurses’ confidence in their own ability to influence parents to promote healthy living habits in their children in two counties in Sweden.  Method: Data were gathered using parts of an earlier questionnaire measuring child health nurses’ confidence in their own ability to influence parents to promote healthy habits in their children. Data were analysed by descriptive and comparative statistic with Mann-Whitney Utest and Spearman´s correlation. Primary results: The child health nurses rated themselves higher on the questions relating to their confidence in their ability to influence parents regarding eating habits than on the other questions in the questionnaire. The child health nurses rated themselves lowest on the questions concerning limit-setting, regardless of age, experience, education or county. There was a weak but significant correlation between the extent of the child health nurses’ experience and how highly they rated their self-efficacy.  Conclusion: The study revealed relatively low self-efficacy in the child health nurses’ ability to influence parents to establish and maintain good habits in their children. Child health nurses with more experience rated their self-efficacy higher in all parts of the questionnaire. Experienced child health nurses need to be given time and space to share their experience with their less experienced colleagues to strengthen the younger nurses’ self-efficacy.    Keywords: healthy living habits, child health nurses, self-efficacy, socioeconomic differences, motivational interviews.

Bakgrund: Under graviditeten och efter förlossningen genomgår kvinnan en period som innebär en stor förändring i hennes liv och det är vanligt att uppleva ett brett spektrum av olika känslor. Den första tiden efter förlossningen kan symtom på allvarliga psykiska hälsoproblem utlösas, såsom en depression. Depression hos nyblivna mödrar, en så kallad postpartumdepression, har sedan 1990-talet ökat i intresse inom hälso- och sjukvården, inom omvårdnadsforskningen samt bland föräldrar.   Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sköterskors upplevelser av att möta mödrar med symtom på postpartumdepression.   Metod: En induktiv ansats användes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet utgjordes av intervjuer och åtta BVC-sköterskor intervjuades.   Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom fyra kategorier: etablera ett gott samarbete, ge råd och vägledning, att använda instrument som underlättar och kommunikativa hinder i arbetat samt tillhörande underkategorier.   Konklusion: För att kunna möta mödrar med symtom på postpartumdepression bör BVC-sköterskorna etablera ett bra samarbeta. Det första hembesöket var också betydelsefullt för att kunna etablera ett bra samarbete mellan BVC-sköterskorna och mödrarna. Att använda instrument såsom EPDS-formuläret, underlättade samtalet och var ett viktigt verktyg för BVC-sköterskorna. / Background:  During pregnancy and after childbirth the woman go through a period that represents a major change in her life and it´s common to experience a wide range of different emotions. The first time after birth, symptoms of serious mental health problems can be triggered, such as depression. Depression in new mothers, known as postpartum depression, has increased in interest since the 1990s in health care, nursing research and among parents.   Aim: The aim of the study was to illustrate Child health care nurses’ experiences of encounting mothers’ with symptoms of postpartum depression.   Method: Qualitative content analysis with inductive approach was used and data were collected through interviews. Eight Child health care nurses’, CHCN, were interviewed.   Results: Four categories emerged from the analysis: establish a good collaboration, provide advice and guidance, to use instruments that facilitate and communicative barriers at work and associated subcategorys.     Conclusion: In order to meet mothers with symptoms of postpartum depression CHCN need to establish a good collaboration. The first home visit was also important to establish a good collaboration between CHCN and mothers. The use of instruments such as EPDS, facilitate the conversation and was an important tool for the CHCN.

Bakgrund: För föräldrarna till ett spädbarn har barnets sömn stor betydelse. BVC-sköterskan är den som främjar barns hälsa och ger föräldrastöd. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva BVC-sköterskors erfarenheter och redovisa reflektioner kring för­äldra­­­­stöd som rör sömnfrågor hos spädbarn upp till ett års ålder. Metod: Stud­ien hade en beskrivande design med en kvalitativ ansats och genomfördes via semi­struk­tur­erade intervjuer med åtta BVC-sköterskor inom BVC-verksamheter i en mellan­stor svensk kommun. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resu­ltat: Resultatet utgjordes av tre beskrivande kategorier. Kategorin ”Samtalar om barnet och hjälper för­äldrarna att se till barnets behov” beskriver hur BVC-sköterskorna kom­mun­icerar med föräldrarna om deras barn och vilka råd de ger för att förebygga prob­lem. Kate­gorin ”Ger föräldrarna strategier att klara sin nya livssituation” beskriver hur BVC- sköt­er­skorna bedömde föräldrarnas individuella behov av stöd i föräldra­skapet kring sömn­­­frågor och om BVC-sköterskornas beskrivning av råd de ger kring omgiv­nings­faktorer som kan underlätta. Kategorin ”Spädbarns sömnproblem är kom­plexa och det finns sällan en enkel lösning” beskriver hur BVC-sköterskorna arbetar med föräl­drastöd när de får kännedom om att ett spädbarn upplevs ha ett sömnproblem, vad de har för reflek­tioner runt det arbetet och vad de har erfarenhet av som kan ligga bakom sömn­problem. Slutsats: Slutsatsen är att BVC-sköterskorna gav råd om åt­gärder som förebyggde sömnproblem. Det var ofta samma typ av åtgärder som också kunde av­hjäl­pa sömn­problem. När barnen utvecklat större sömnproblem så krävdes det ofta mer struk­tur och konsekvens av föräldrarna. BVC-sköterskorna utgick från hela familjens situation när de stöttade föräldrar. / Background: For the parents of an infant the child's sleep is of great importance. The child health care nurse (CHCN) is the one who ensures children's health and provide parental support. Aim: The aim of this study was to describe the CHCN's experiences and reflections on parental support in sleep related issues in infants up to one year of age. Method: The present study had a descriptive design with a qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight nurses at child health care centers in a medium-sized Swedish municipality. The material was analyzed using qualitative content analysis. Result: The result consisted of three descriptive categories. The category "Talks about the infant and helps the parents to ensure the infant's needs," describes how the CHCN's communicate with parents about their children and what ad­vice they provide to prevent problems. The category "Gives parents strategies to cope with their new life situation" describes how CHCN's assessed the parents' individual needs for parental support around sleep issues and about the surrounding factors that can facilitate. The category "Infant sleep problems are complex and there is rarely a sim­­­­ple solution" describes how the CHCN's works with parental support when they gain knowledge that an infant is perceived to have a sleep problem, their reflections on the work and their experiences of sleep problems. Conclusion: The conclusion was that the CHCN's gave advice on measures that prevented sleep problems. It was often the same type of action that could also remedy sleep problems. When children develop greater sleep problems it often took more structure and consistency of the parents to manage it. CHCN's emanated from the whole family's situation when they supported parents.

Det enskilda föräldrasamtalet på BVC för pappan eller den icke födande föräldern äger rum när barnet är mellan 3-5 månaders ålder, detta för att kunna stödja och bekräfta föräldern i sin roll. Trots detta är det inte alla som väljer att komma på samtalet. Syftet: Studiens syfte var att belysa BVCsköterskors erfarenheter av förutsättningar för att ett enskilt föräldrasamtal ska äga rum med pappan eller den icke födande föräldern. Metod:Kvalitativ intervjustudie med 10 BVC-sköterskor. Analysen utgick från “The Classic Analysis Strategi” av Kreuger och Casey och användes med induktiv ansats. Resultat: Det identifierades en huvudkategori: Förutsättningar för ett enskilt föräldrasamtal med fyra underkategorier: BVC-sköterskans utbildning, BVC-sköterskans informerande roll, Jämställt föräldraskap samt Bekräftelse och inkluderande. Konklusion: I studien framkom att förutsättningar för att ett enskilt föräldrasamtal ska äga rum med den icke födande föräldern behövdes utbildning, kunskap om professionens roll, jämställdhet i föräldraskapet och att föräldern prioriterar samtalet. Genom att informera föräldrarna om det enskilda samtalets innebörd och hur anknytningen till barnet spelar roll i barnets utvecklingkan bättre hälsa uppnås. / The individual parenting interview at the child health center for the father or the non-carrying parent takes place when the child is between 3-5 months of age, to be able to support and confirm the parent in his or her role. Despite this, not everyone shows up for the appointment. Aim: The purpose of the study was to highlight child health nurse’s experiences of conditions for a individual parenting conversation to take place with the father or the nonbirth parent. Method: Qualitative interview study with 10 Child health nurses. The analysis was based on "The Classic Analysis Strategy" by Kreuger and Casey, with an inductive approach. Results: One main category was identified: Conditions for a favorable individual parenting conversation with four subcategories: Child health nurse’s education, Child health nurse’s informative role, Equal parenting and affirmation and inclusiveness. Conclusion: The study revealed that the prerequisites for an individual parenting conversation to take place with the non-birthing parent were education, knowledge of the profession, gender equality in parenting and that the parent prioritizes the conversation. By informing the parents about the meaning of the individual conversation and how the attachment to the child plays a role in the child's development, better health can be achieved.