Vid start av amning är det viktigt att modern känner att hon kan få stöd från anhöriga och från experter. Om amningen inte fungerar kan mamman få svårt att knyta an till sitt lilla barn och mamman kan börja tvivla på sitt moderskap. Barnavårdcentralsjuksköterskan (BVC-sköterskan) har en framträdande roll som amningsstödjare. BVC-sköterskan behöver därför ha mycket kunskap kring barnets behov och ha en förmåga att kunna samtala med föräldrarna. Det ligger på BVC-sköterskans ansvar att mötet med mamman blir vårdande. Studier indikerar att BVC-sköterskan har för lite kunskap kring amning och är styrd av barnhälsovårds-programmet. Detta innebär otillräckligt med utrymme för individuellt stöd. Syftet med studien är att beskriva BVC-sköterskans erfarenheter av mötet med mammor under amningstiden. En induktiv kvalitativ intervjustudie med sju BVC-sköterskor samt en kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Ur resultatet framkom fyra kategorier som berörde BVC-sköterskans upplevelser. Dessa var en känsla av otillräcklighet där informanterna upplevde tidsbrist och för lite kunskap i mötet, hinder i amningsrådgivningen, när deras värderingar inte var de samma som mammans och när det var svårt att nå mamman. De upplevde även att det var viktigt att vara ödmjuk och lyhörd i mötet, att se mamman som en individ och anpassa stödet efter henne. Slutligen upplevde BVC-sköterskorna att det var viktigt att skapa goda relationer så att mamman kände sig välkommen i mötet. Trots att BVC-sköterskan upplevde att hon gav stöd så visar studier kring mammornas upplevelser det motsatta. Detta kan bero på att BVC-sköterskorna saknar en fördjupad kunskap inom amning och möjligheten att bemöta varje mamma som en unik individ och stötta henne utifrån hennes unika situation. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>The aim of the study was to describe how child health care nurses (CHCN) experienced their work with regard to give support to parents, the content of the work as well as their thoughts concerning developing the support to parents. The study had a descriptive design where ten CHCN from different healthcarecentres in the central part of Sweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was presented under the theme<em> to do what is the best for the child</em>, categories and subcategories. In the category <em>conditions and attitudes </em>the CHCN described how they viewed the situation from the child´s point of view, created a confidence, were available, prepared and understanding. The CHCN addressed that the <em>content of the parental support </em>was<em> </em>to identify and make assessments<em>, </em>support parents and give advice, protect the child, cooperate and coordinate and give out information. <em>Positive experiences</em> the CHCN mentioned was to connect with the parents and children, to get positive feedback, the job situation and the feeling of meaningfulness. <em>Difficult situations</em> in their work was to meet children that were abused, parents who were hard to reach, insufficient attachment between mother and child, when reports needed to be made, illness or death, personal obstacles and lack of resources. <em>Improvement areas</em> identified by the CHCN were related to the nature of the parental support provided, resources as well as the level of personal education.<strong></strong></p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Keywords: Child health care nurses, parental support, children, experiences</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva hur BVC-sjuksköterskor upplevde sitt arbete gällande föräldrastöd, vad arbetet innebar samt vilka tankar BVC-sjuksköterskan hade kring utveckling av föräldrastödet. Studien hade en beskrivande design där tio BVC-sjuksköterskor från olika hälsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i temat <em>att se till barnets bästa</em>, kategorier samt underkategorier. I kategorin <em>förutsättningar och förhållningssätt</em> beskrev BVC-sjuksköterskorna hur de utgick från barnet, skapade förtroende, var tillgänglig, var förberedd och var förstående. BVC-sjuksköterskorna menade att i <em>föräldrastödets innehåll </em>ingick att identifiera behov och göra bedömningar stödja och råda, att skydda barn, samarbeta och samordna samt att ge ut information. <em>Positiva upplevelser </em>som BVC-sjuksköterskorna nämnde var att få kontakt med föräldrar och barn, att få positiv feedback, arbetssituationen samt känsla av meningsfullhet. <em>Svåra situationer </em>i arbetet var att möta barn som for illa, föräldrar som var svåra att nå, brister i anknytningen mellan mor och barn, då anmälningar behövde göras, sjukdom eller dödsfall, personliga hinder samt bristande resurser. <em>Förbättringsområden </em>som BVC-sjuksköterskorna nämnde handlade om innehållet i föräldrastödet, resurser att hjälpa samt egen personlig utveckling av kunskapsområdet.<em></em></p><p><strong> </strong></p><p><strong>                                                                                     </strong></p><p><strong> </strong></p><p>Nyckelord: BVC-sjuksköterskor, föräldrastöd, barn, upplevelser</p>

The aim of the study was to describe how child health care nurses (CHCN) experienced their work with regard to give support to parents, the content of the work as well as their thoughts concerning developing the support to parents. The study had a descriptive design where ten CHCN from different healthcarecentres in the central part of Sweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was presented under the theme to do what is the best for the child, categories and subcategories. In the category conditions and attitudes the CHCN described how they viewed the situation from the child´s point of view, created a confidence, were available, prepared and understanding. The CHCN addressed that the content of the parental support was to identify and make assessments, support parents and give advice, protect the child, cooperate and coordinate and give out information. Positive experiences the CHCN mentioned was to connect with the parents and children, to get positive feedback, the job situation and the feeling of meaningfulness. Difficult situations in their work was to meet children that were abused, parents who were hard to reach, insufficient attachment between mother and child, when reports needed to be made, illness or death, personal obstacles and lack of resources. Improvement areas identified by the CHCN were related to the nature of the parental support provided, resources as well as the level of personal education.       Keywords: Child health care nurses, parental support, children, experiences / Syftet med studien var att beskriva hur BVC-sjuksköterskor upplevde sitt arbete gällande föräldrastöd, vad arbetet innebar samt vilka tankar BVC-sjuksköterskan hade kring utveckling av föräldrastödet. Studien hade en beskrivande design där tio BVC-sjuksköterskor från olika hälsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i temat att se till barnets bästa, kategorier samt underkategorier. I kategorin förutsättningar och förhållningssätt beskrev BVC-sjuksköterskorna hur de utgick från barnet, skapade förtroende, var tillgänglig, var förberedd och var förstående. BVC-sjuksköterskorna menade att i föräldrastödets innehåll ingick att identifiera behov och göra bedömningar stödja och råda, att skydda barn, samarbeta och samordna samt att ge ut information. Positiva upplevelser som BVC-sjuksköterskorna nämnde var att få kontakt med föräldrar och barn, att få positiv feedback, arbetssituationen samt känsla av meningsfullhet. Svåra situationer i arbetet var att möta barn som for illa, föräldrar som var svåra att nå, brister i anknytningen mellan mor och barn, då anmälningar behövde göras, sjukdom eller dödsfall, personliga hinder samt bristande resurser. Förbättringsområden som BVC-sjuksköterskorna nämnde handlade om innehållet i föräldrastödet, resurser att hjälpa samt egen personlig utveckling av kunskapsområdet.                                                                                          Nyckelord: BVC-sjuksköterskor, föräldrastöd, barn, upplevelser

Bakgrund: Mer än en av tio nyblivna mammor visar tecken på depression efter en förlossning och detta kan ha negativ inverkan på barnets utveckling och föräldraparets relation. I Sverige screenas alla nyblivna mammor för förlossningsdepression då barnet är 6-8 veckor. Nyblivna pappor kan också drabbas av förlossningsdepression men det finns ingen rutin för att screena dem. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter och hantering av förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar på BVC. Metod: Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med BVC-sjuksköterskor. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Av analysen framkom fem kategorier vilka är; svårigheter att identifiera förlossningsdepression, känsla av otillräcklighet, att stödja föräldrarna, användning av screeninginstrument och att observera samt med 13 underkategorier. Konklusion: BVC-sjuksköterskor upplevde att det inte var vanligt med förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar. Det var ibland svårt att skilja på förlossningsdepression och depressiva symtom av andra orsaker. Det var viktigt att stötta föräldrarna och förmedla trygghet. BVC- sjuksköterskorna såg EPDS screeningen som positiv och önskade ett screeninginstrument för nyblivna pappor. / Background: Depression after childbirth affects more than one out of ten new mothers and could have a negative impact on the baby’s development and the parents relationship. In Sweden every new mother is screened for postpartum depression when the baby is six to eight weeks. Postpartum depression can also affect new fathers but there is no routine for screening them. Aim: The aim of this study was to examine child health care nurses’ experiences and management of postpartum depression in new parents at child care center. Method: The study was based on eight semi-structured interviews with child health care nurses. The data were analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Results: Five categories appeared from the analysis; difficulties identifying postpartum depression, sense of inadequacy, supporting the parents, using screening instrument and to observe as well as 13 subcategories. Conclusion: Child health care nurses experience postpartum depression as unusual in new parents. It could be difficult to separate postpartum depression from depressive symptoms caused by other factors. They found it important to support the parents and provide comfort. Child health care nurses had positive experiences in using the EPDS screening for mothers and wished for a screening instrument for new fathers.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är en av 2000-talets största hälsoutmaningar. Världshälsoorganisationens målsättning är att år 2025 minska förekomsten av barnfetma globalt. Barnhälsovårdssjuksköterskor innehar en nyckelroll i att upptäcka och vägleda familjer med barn som har övervikt och fetma. Därmed är det betydelsefullt att få kunskap om barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av dessa möten och vilka faktorer som påverkar. Syfte: Syftet med studien var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av att bemöta familjer med barn som har övervikt och fetma. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju barnhälsovårdssjuksköterskor inom barnhälsovården i en region i sydöstra Sverige. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. De två kategorierna var: Ett utmanande möte: Majoriteten av deltagarna upplevde att det utgjorde ett känsligt och svårt samtalsämne. Vidare beskrevs hindrande faktorer såsom kulturella skillnader gällande levnadsvanor samt att barnet var närvarande vid besöket. Samtal om övervikt och fetma bidrog i sin tur till motstridiga känslor av bekräftelse samt misslyckande hos deltagarna. Dock uttryckte deltagarna att det var deras skyldighet att ta upp ämnet med familjen för att ha möjlighet att få till en förändring. Aspekter som påverkar mötet: Deltagarna upplevde flera underlättande faktorer bland annat att familjen själva tog upp problematiken. Att formulera sig korrekt och tänka igenom det som skulle förmedlas var av vikt. Det var betydelsefullt att ge familjen tid att hantera informationen vilket ofta bidrog till ett gott resultat. Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av att bemöta familjer och samtala om barnets övervikt och fetma upplevs ofta som svårt och känsligt. De ansåg att det var ett av de mest utmanande samtalsämnena inom deras profession. De var rädda för att skuldbelägga eller kränka familjen. De upplevde att tid och resurser behövdes för att skapa ett förtroende med familjen vilket sågs som en underlättade faktor. När familjen känner ett förtroende ökar följsamheten och känslor som glädje och bekräftelse infinner sig hos barnhälsovårdssjuksköterskan. / Background: Childhood overweight and obesity is one of the 21st century greatest health challenges. World Health Organization's goal is to reduce the prevalence of child obesity globally by 2025. Child health nurses holds a key role to detect and guide families with children who are overweight and obese. Therefore, it is important to gain knowledge of the child health care nurse experience of these meetings and what factors that affects. Aim: The purpose of the study was to illuminate child health care nurses experience of meeting families with children who are overweight and obese. Method: The study was conducted with a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven child health nurses in three child health care centers in a region in the southeast of Sweden. The data material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two categories and eight subcategories. The two categories were; A challenging meeting: Most of the participants felt that it made a sensitive and difficult topic of conversation. It resulted in several different parental reactions that the participants had to respond to. Hindering aspects were described as when the child were present at the visit and cultural differences in terms of lifestyle. Discussing overweight and obesity contributed to conflicted emotions of confirmation and failure among the participants. They expressed that it was their responsibility to address the topic with the family to have the opportunity to bring about a change. Aspects that affected the meeting: The participants experienced several facilitating aspects of the conversation like when the family themselves highlighted the problem. It was important to express oneself correctly and think through what was to be communicated. It was crucial to give the family time to let them handle the information which often contributed to a good outcome. Conclusion: The child health care nurses experience of meeting families and talk about childhood overweight and obesity is often perceived as difficult and sensitive. They considered that it was one of the most challenging topics of conversation within their profession. They were afraid of blaming or offending the family. They experienced that time and resources were needed to create trust with the family, which was seen as a facilitated factor. When the family trust and compliance increase the child health care nurse experience joy and a feeling of affirmation.

Bakgrund: Enligt statistik i Sverige ökar antalet anmälningar av barn som far illa, men endast en liten del av anmälningarna görs av hälso- och sjukvårdspersonal. BVC-sjuksköterskan är en viktig person inom barnhälsovården för att främja barns hälsa och trygghet samt att tidigt identifiera problem. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa till Socialnämnden. Metod: Studien baserades på kvalitativ metod med induktiv ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att BVC-sjuksköterskorna ansåg det rätt att göra anmälan då barnet for illa, men att det var känslomässigt engagerande. BVC-sjuksköterskorna satte barnets bästa i centrum vid anmälan men hade samtidigt en önskan om fortsatt förtroende från föräldrarna. Behovet av stöd och samarbete upplevdes viktigt och betydelsefullt för BVC-sjuksköterskorna. Konklusion: Resultatet i denna studie bidrar med ökad kunskap om BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa, men kan också öka förståelsen för BVC-sjuksköterskors betydelsefulla och komplexa arbetssituation. Studiens resultat skulle kunna användas inom barnhälsovården för att tydliggöra vikten och behovet av att som BVC-sjuksköterska få adekvat stöd genom hela anmälningsprocessen. / Background: According to statistics in Sweden, the number of notifications of child maltreatment increases, but only a small part is made by health care professionals. The child health care (CHC) nurse is an important person in CHC to promote children´s health and safety, and early identification of problems. Aim: The aim of this study was to describe CHC-nurses´ experiences of reporting child maltreatment to the Social welfare board. Method: The study was based on qualitative method with an inductive approach. Interviews were used as data collection method and the material was analyzed using qualitative content analysis. Result: The result showed that CHC-nurses thought it was right to report child maltreatment, but found it emotionally engaging. CHC-nurses considered children´s best when reporting, but wished at the same time to retain the confidence of the parents. Need for support and collaboration was important and significant. Conclusion: The result of this study contribute to increased knowledge of CHC-nurses´ experiences of reporting child maltreatment, but can also increase understanding of CHC-nurses´ important and complex work situation. The result could be used in CHC in order to clarify the importance and need for the CHC-nurse to receive adequate support throughout the entire notification process.

Bakgrund: Under graviditeten och efter förlossningen genomgår kvinnan en period som innebär en stor förändring i hennes liv och det är vanligt att uppleva ett brett spektrum av olika känslor. Den första tiden efter förlossningen kan symtom på allvarliga psykiska hälsoproblem utlösas, såsom en depression. Depression hos nyblivna mödrar, en så kallad postpartumdepression, har sedan 1990-talet ökat i intresse inom hälso- och sjukvården, inom omvårdnadsforskningen samt bland föräldrar.   Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sköterskors upplevelser av att möta mödrar med symtom på postpartumdepression.   Metod: En induktiv ansats användes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet utgjordes av intervjuer och åtta BVC-sköterskor intervjuades.   Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom fyra kategorier: etablera ett gott samarbete, ge råd och vägledning, att använda instrument som underlättar och kommunikativa hinder i arbetat samt tillhörande underkategorier.   Konklusion: För att kunna möta mödrar med symtom på postpartumdepression bör BVC-sköterskorna etablera ett bra samarbeta. Det första hembesöket var också betydelsefullt för att kunna etablera ett bra samarbete mellan BVC-sköterskorna och mödrarna. Att använda instrument såsom EPDS-formuläret, underlättade samtalet och var ett viktigt verktyg för BVC-sköterskorna. / Background:  During pregnancy and after childbirth the woman go through a period that represents a major change in her life and it´s common to experience a wide range of different emotions. The first time after birth, symptoms of serious mental health problems can be triggered, such as depression. Depression in new mothers, known as postpartum depression, has increased in interest since the 1990s in health care, nursing research and among parents.   Aim: The aim of the study was to illustrate Child health care nurses’ experiences of encounting mothers’ with symptoms of postpartum depression.   Method: Qualitative content analysis with inductive approach was used and data were collected through interviews. Eight Child health care nurses’, CHCN, were interviewed.   Results: Four categories emerged from the analysis: establish a good collaboration, provide advice and guidance, to use instruments that facilitate and communicative barriers at work and associated subcategorys.     Conclusion: In order to meet mothers with symptoms of postpartum depression CHCN need to establish a good collaboration. The first home visit was also important to establish a good collaboration between CHCN and mothers. The use of instruments such as EPDS, facilitate the conversation and was an important tool for the CHCN.

Bakgrund: Barns grundläggande språkkunskaper utvecklas under förskoleåldern (2-6år) och de befinner sig under denna period i ett språkfönster då språkutvecklingen är inne i en gynnsam fas. Upptäcks barn med språksvårigheter och får rätt insatser under denna period förbättras förutsättningarna för barnets fortsatta språkutveckling. Det är barnhälsovården och BHV-sjuksköterskans ansvar att upptäcka barn med atypisk språkutveckling, detta arbete sker genom upprepade språkbedömningar och språkscreeningar under tiden då barnet deltar i barnhälsovårdens verksamhet (0-6år). Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med barns språkutveckling inom barnhälsovården. Metod: En induktiv ansats valdes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Åtta intervjuer genomfördes med BHV-sjuksköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier såsom; upptäcker barn med atypisk språkutveckling, samarbetar med föräldrar och använder evidensbaserat screeningsverktyg med sex tillhörande underkategorier. Konklusion: I studien framkommer att BHV-sjuksköterskorna upplever ett stort ansvar i att upptäcka barn med atypisk språkutveckling. Detta för att barn med språksvårigheter får bättre förutsättningar om insatser startar i tidig ålder. Föräldrar upplevs sakna förståelse för barnets språkutveckling och vilken betydelse språket har för barnet. BHV-sjuksköterskorna försöker skapa kunskap och förståelse för barnets språkutveckling hos föräldrarna då de har en central roll i barnets utveckling. / Background: Children's basic language skills develop during the preschool age (2-6 years) and are at this time in a positive progress of language development. If children with language difficulties are detected and gets the right support during this period of time it improves the conditions for the child’s language development. It is the Child health care nurse’s responsibility to identify children with deviant language development. Aim:  The aim of the study was to describe Child health care nurses´ experience of working with children´s language development in Child health centre. Method: An inductive approach was chosen where data was analyzed using qualitative content analysis. Eight interviews were conducted with Child health care nurses. Results:  Three categories emerged from the analysis; detects children with deviant language development, collaborates with parents and use evidence-based screening instrument with six subcategories included.   Conclusion: It emerges from the study that Child health care nurses´ experience a major responsibility to detecting children with deviant language development. This is because children with language difficulties get better prerequisites if insertion starts at early age.  Child health care nurses perceive lack of understanding from parents regarding the child´s language development and the importance of language for the child.

Syfte: Att studera bvc-sjuksköterskors erfarenheter av familjer med förekomst av nedstämdhet efter förlossning. Bakgrund: Nyblivna föräldrar kan drabbas av förlossningsdepression och nedstämdhet efter förlossning. Detta kan störa den viktiga anknytningen till barnet och ge långsiktiga negativa konsekvenser för barnets fortsatta kognitiva och känslomässiga utveckling. Barnhälsovårdens uppdrag är att förebygga ohälsa hos barnet, bedriva hälsofrämjande och föräldrastödjande samtal, samt bidra till hälsosamma relationer inom familjen. Enligt familjefokuserad omvårdnad ses familjen som en enhet och om en familjemedlem drabbas av ohälsa påverkar det hela familjen. Design: En kvalitativ design valdes för studien. Metod: Sju bvc-sjuksköterskor intervjuades våren 2017 och den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Bvc- sjuksköterskornas erfarenhet är att föräldrarollen påverkas vid nedstämdhet vilket i sin tur kan påverkar anknytningen till barnet och relationerna inom familjen. Bvc-sjuksköterskornas erfarenheter visar också att det finns fördelar med att involvera hela familjen, men att bvc- sjuksköterskorna inte alltid känner sig trygga i att erbjuda stöd till familjen relaterat till brist på utbildning och erfarenhet. Bvc-sjuksköterskor erfar också att det är en utmanande arbetssituation med nedstämda familjer och att det kan vara svårt att upptäcka dem. Slutsats: Bvc-sjuksköterskors erfarenheter är att hela familjen påverkas vid en nedstämdhet. Det skulle vara betydelsefullt att inom bvc-verksamhet se hela familjen som en enhet eftersom alla i en familj påverkar varandra, men också för att familjemedlemmarnas mående kan vara avgörande för barnets framtida hälsa och utveckling. / Aim: To study child health care nurses’ experiences of families with prevalence of depression after childbirth. Background: New parents may suffer from maternity and paternity postpartum depression ranging from mild to severe. This can interfere with the important bonding to the child and give long-term negative consequences for the child's continued cognitive and emotional development. The child health service’s mission is to prevent childhood illness, to promote health and support parents, and contribute to healthy relationships within the family. According to family-centered care, the family is seen as a unit and if one family member suffers from ill health, it affects the whole family. Design: A qualitative design was chosen for the study. Method: Seven child health care nurses were interviewed in spring 2017 and the collected data was analyzed with qualitative content analysis. Findings: The child health care nurses’ experiences show that parental influence is affected by depression, which in turn can affect the relationship with the child and the relationships within the family. The experiences of the child health care nurses also show that there are benefits of involving the whole family, but the child health care nurses do not always feel confident in providing support to the family due to lack of education and experiences. The child health care nurses also experience that working with depressed families is a challenging work situation and that they can be hard to detect. Conclusion: The child health care nurses’ experience is that the whole family is affected at a postpartum depression. It would be beneficial for the child health care nurses to tend to the whole family as a single unit, partly because everyone inside the family affect each other but also because the overall well-being of the family as a whole can be crucial to the child’s future health and progress.

Bakgrund: Barnhälsovårdens uppdrag är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med alla barn och deras familjer. Att bli förälder till ett prematurfött barn har i studier visat sig ha långtgående effekter på familjen. Krisreaktioner som stress, ångest och oro är vanliga hos föräldrarna. I takt med att fler barn som föds för tidigt överlever, förändras kraven på barnhälsovårdssjuksköterskorna och familjernas behov av insatser från barnhälsovården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer med prematurfödda barn inom barnhälsovården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta barnhälsovårdssjuksköterskor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att barnhälsovårdssjuksköterskorna värdesätter tidigare yrkeserfarenhet och kunnighet i mötet med familjerna. Oavsett erfarenhet, var de i behov av och värdesatte kontinuerlig fortbildning. Möten med familjer i kris gjorde barnhälsovårdssjuksköterskorna osäkra eftersom de saknade formell utbildning kring sådana samtal. Barnhälsovårdssjuksköterskorna arbetar familjefokuserat och anpassar barnhälsovårdens program efter barnets och familjens behov. Utgångspunkten var barnets hälsa snarare än dess prematuritet. Barnhälsovårdssjuksköterskorna framhöll att tidig kontakt med familjen stärkte den kommande relationen.  Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskorna är i behov av kontinuerlig fortbildning samt utbildning i hur man möter en familj i kris. Genom att arbeta familjefokuserat, stöttar de familjerna till en fungerande vardag och att se det friska hos barnet. Tidig kontakt med familjen främjar relationen mellan dem och barnhälsovårdssjuksköterskorna. Få studier är gjorda där barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter beskrivs, vilket motiverar nyttan med studien. / Background: Primary child health care offer health support and promotion to all families. Studies have shown that the birth of a premature child has long-term effects on the family. Stress reactions such as worrying and anxiety were common with the parents. Improved survival rates in premature children therefore create new demands on primary child health care nurses and the support families need from the primary child health care.  Aim: The aim of this study was to describe primary health care nurses’ experiences of meeting families with premature children in a primary child health care context. Method: Qualitative research design with inductive approach. Semistructured interviews with eight primary child health care nurses. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: The result implies that the nurses value professional experience and knowledge. Regardless of work life experience, all nurses requested further training. Meeting families with traumatic experiences, made the nurses insecure since they lacked formal training in dealing with such situations. The nurses applied family-centered care to all meetings with the families, adapting the child health care program to the needs of the child and its family. Health rather than conditions related to the prematurity was the center of attention. The nurses agreed that meeting the families at an early stage was imperative to building their forthcoming relationship. Conclusion: The nurses need further professional knowledge and as well as training in how to respond to a family crisis. By applying family-centered care to all families, the nurses give families support in day-to-day life and promote child health. Early connection between nurses and families boosts their relationship. Research into primary child health care nurses’ experiences is limited which motivates this study’s relevance.