Postpartumdepression är ett tillstånd som drabbar ungefär var åttonde kvinna. Forskning visar att postpartumdepression kan medföra risker för både mamma och barn, vilket påverkar hela familjen. Specialistsjuksköterskan på barnavårdscentralen (BVC) har en viktig roll avseende att upptäcka tecken på postpartumdepression hos nyblivna mammor. Screening med Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) används för att identifiera tecken på depressiva besvär hos mamman. Med EPDS som grund har BVC-sjuksköterskan ett stödjande samtal med mamman. Syftet med denna studie var att undersöka BVC-sjuksköterskors upplevelser av att använda EPDS för att stödja nyblivna mammor. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex BVC-sjuksköterskor vid två olika familjecentraler. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Ur intervjuerna framkom kategorierna; stödjer ett bra vårdsamtal, ger förutsättningar för att stödja med EPDS och BVC-sjuksköterskorna upplever utmaningar i det stödjande arbetet. BVC-sjuksköterskorna upplever en trygghet i att använda EPDS, då det fångar upp mammor som mår dåligt och underlättar det stödjande samtalet, vilket möjliggör att en förtroendefull relation kan utvecklas. Ett behov av fortbildning framkommer, då BVC-sjuksköterskorna kan känna otillräcklighet avseende sin kompetens inom EPDS och det stödjande samtalet. Tidsbrist ses som en utmaning för BVC-sjuksköterskorna, då det är viktigt att kunna vara närvarande och ostressad i mötet med mammorna. BVC-sjuksköterskorna möter mammor från olika kulturer, vilket ger kunskap som ökar förståelsen för dessa mammors situation. BVC-sjuksköterskorna ger även uttryck för en avsaknad av tydliga riktlinjer gällande EPDS-screening för pappor, då de uppmärksammat att depressiva besvär även drabbar dem.

Allt fler människor i världen är på flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 år rätt till samma vård som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleåldern innebär detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen påtalar att det är av yttersta vikt att BVC uppmärksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser. Dock visar internationell forskning att BVC-sjuksköterskor upplever mötet komplext och har svårt att tillgodose alla de behov asylsökande barnfamiljer har. Då det inte finns någon svensk forskning som visar på hur BVC-sjuksköterskor erfar mötet med de asylsökande barnfamiljerna avser denna studie att undersöka detta. Genom en kvalitativ intervjustudie har erfarenheter inom området inhämtats från sex stycken BVC-sjuksköterskor. Materialet bearbetades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: olika kontaktvägar, otydliga rutiner, hälsoövervakning, insatser utöver det vanliga arbetet på BVC och känslomässig påverkan. BVC-sjuksköterskorna upplever hinder för att ge god vård till följd av att det finns otydliga och bristfälliga rutiner myndigheter emellan. BVC-sjuksköterskorna beskriver hur de genom flexibilitet och lyhördhet anpassar de bedömningar de gör. Vidare beskriver de att asylsökande barnfamiljer har speciella behov till följd av flykt och asylprocess. Genom att utföra insatser som normalt sett inte åligger BVC-sjuksköterskor försöker de tillgodose barnfamiljernas behov. Socialstyrelsens påstående att BVC-sjuksköterskor utgör en viktig anknytning för asylsökande barnfamiljer är korrekt. Dock finns behov av att strukturera arbetet kring de asylsökande barnfamiljerna. Detta för att minska de hinder som finns för BVC-sjuksköterskorna att ge god vård på lika villkor.

Obesity is an international as well as a national problem. In Sweden one of five four-year-olds are obese. Child health care nurses work from both a population perspective and a family perspective. The child health care centre is an arena that can make different to the obesity problem in society, by offering support to parents of children at risk for obesity or with diagnosed obesity. The purpose of the study is to describe the child health care nurses clinical practice with parents of children who are obese. The study has a qualitative approach with interviews and deductive content analysis. Five child health care nurses have been interviewed. Olander's theory of clinical practice is the reference of the deductive content analysis. The result shows that the child health care nurses are aware of their two missions. Their population mission is based on the national guidelines of child health care. However, their family mission seems to be prominent. This as the child health care nurses strive to work in an individualized manner to identify the needs of each family to determine on how to invite parents to participate and how to communicate with parents about their child’s obesity.

No description available.

<p>The aim of the study was to describe how child health care nurses (CHCN) experienced their work with regard to give support to parents, the content of the work as well as their thoughts concerning developing the support to parents. The study had a descriptive design where ten CHCN from different healthcarecentres in the central part of Sweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was presented under the theme<em> to do what is the best for the child</em>, categories and subcategories. In the category <em>conditions and attitudes </em>the CHCN described how they viewed the situation from the child´s point of view, created a confidence, were available, prepared and understanding. The CHCN addressed that the <em>content of the parental support </em>was<em> </em>to identify and make assessments<em>, </em>support parents and give advice, protect the child, cooperate and coordinate and give out information. <em>Positive experiences</em> the CHCN mentioned was to connect with the parents and children, to get positive feedback, the job situation and the feeling of meaningfulness. <em>Difficult situations</em> in their work was to meet children that were abused, parents who were hard to reach, insufficient attachment between mother and child, when reports needed to be made, illness or death, personal obstacles and lack of resources. <em>Improvement areas</em> identified by the CHCN were related to the nature of the parental support provided, resources as well as the level of personal education.<strong></strong></p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Keywords: Child health care nurses, parental support, children, experiences</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva hur BVC-sjuksköterskor upplevde sitt arbete gällande föräldrastöd, vad arbetet innebar samt vilka tankar BVC-sjuksköterskan hade kring utveckling av föräldrastödet. Studien hade en beskrivande design där tio BVC-sjuksköterskor från olika hälsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i temat <em>att se till barnets bästa</em>, kategorier samt underkategorier. I kategorin <em>förutsättningar och förhållningssätt</em> beskrev BVC-sjuksköterskorna hur de utgick från barnet, skapade förtroende, var tillgänglig, var förberedd och var förstående. BVC-sjuksköterskorna menade att i <em>föräldrastödets innehåll </em>ingick att identifiera behov och göra bedömningar stödja och råda, att skydda barn, samarbeta och samordna samt att ge ut information. <em>Positiva upplevelser </em>som BVC-sjuksköterskorna nämnde var att få kontakt med föräldrar och barn, att få positiv feedback, arbetssituationen samt känsla av meningsfullhet. <em>Svåra situationer </em>i arbetet var att möta barn som for illa, föräldrar som var svåra att nå, brister i anknytningen mellan mor och barn, då anmälningar behövde göras, sjukdom eller dödsfall, personliga hinder samt bristande resurser. <em>Förbättringsområden </em>som BVC-sjuksköterskorna nämnde handlade om innehållet i föräldrastödet, resurser att hjälpa samt egen personlig utveckling av kunskapsområdet.<em></em></p><p><strong> </strong></p><p><strong>                                                                                     </strong></p><p><strong> </strong></p><p>Nyckelord: BVC-sjuksköterskor, föräldrastöd, barn, upplevelser</p>

The aim of the study was to describe how child health care nurses (CHCN) experienced their work with regard to give support to parents, the content of the work as well as their thoughts concerning developing the support to parents. The study had a descriptive design where ten CHCN from different healthcarecentres in the central part of Sweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was presented under the theme to do what is the best for the child, categories and subcategories. In the category conditions and attitudes the CHCN described how they viewed the situation from the child´s point of view, created a confidence, were available, prepared and understanding. The CHCN addressed that the content of the parental support was to identify and make assessments, support parents and give advice, protect the child, cooperate and coordinate and give out information. Positive experiences the CHCN mentioned was to connect with the parents and children, to get positive feedback, the job situation and the feeling of meaningfulness. Difficult situations in their work was to meet children that were abused, parents who were hard to reach, insufficient attachment between mother and child, when reports needed to be made, illness or death, personal obstacles and lack of resources. Improvement areas identified by the CHCN were related to the nature of the parental support provided, resources as well as the level of personal education.       Keywords: Child health care nurses, parental support, children, experiences / Syftet med studien var att beskriva hur BVC-sjuksköterskor upplevde sitt arbete gällande föräldrastöd, vad arbetet innebar samt vilka tankar BVC-sjuksköterskan hade kring utveckling av föräldrastödet. Studien hade en beskrivande design där tio BVC-sjuksköterskor från olika hälsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i temat att se till barnets bästa, kategorier samt underkategorier. I kategorin förutsättningar och förhållningssätt beskrev BVC-sjuksköterskorna hur de utgick från barnet, skapade förtroende, var tillgänglig, var förberedd och var förstående. BVC-sjuksköterskorna menade att i föräldrastödets innehåll ingick att identifiera behov och göra bedömningar stödja och råda, att skydda barn, samarbeta och samordna samt att ge ut information. Positiva upplevelser som BVC-sjuksköterskorna nämnde var att få kontakt med föräldrar och barn, att få positiv feedback, arbetssituationen samt känsla av meningsfullhet. Svåra situationer i arbetet var att möta barn som for illa, föräldrar som var svåra att nå, brister i anknytningen mellan mor och barn, då anmälningar behövde göras, sjukdom eller dödsfall, personliga hinder samt bristande resurser. Förbättringsområden som BVC-sjuksköterskorna nämnde handlade om innehållet i föräldrastödet, resurser att hjälpa samt egen personlig utveckling av kunskapsområdet.                                                                                          Nyckelord: BVC-sjuksköterskor, föräldrastöd, barn, upplevelser

Bakgrund. Pappors engagemang i sina barn har setts ge minskad förekomst av psykologiska problem i tonåren hos flickor och minskat utåtagerande av pojkar i skolåldern. Personal som jobbar med barn rekommenderas därför aktivt uppmuntra pappor att engagera sig i sina barn från tidig ålder. Barnhälsovården i Sverige erbjuds alla föräldrar kostnadsfritt och når ut till näst intill alla barn. Syfte. Syftet med studien var att undersöka rådande kunskap kring pappors och sjuksköterskors upplevelse av pappors deltagande i barnhälsovården. Metod. Tio  studier syntetiserades och tolkades med hjälp av metasyntes inspirerad av Roséns (2014) beskrivning. Resultat. Pappors deltagande inom barnhälsovården är beroende av bland annat arbetsliv och upplevelsen av att känna sig välkommen inom barnhälsovården. Sjuksköterskorna uttrycker en medvetenhet över vad de kan göra för att öka deltagandet av pappor inom barnhälsovården men menar att det är upp till föräldrarna att bestämma hur deltagandet skall se ut. Slutsats. En djupare förståelse av pappors upplevelser behövs för att bemöta och stödja pappor inom barnhälsovården för att öka deras deltagande och på så sätt främja barns hälsa och utveckling på sikt. / Background. Involved fathers has been seen to reduce the incidence of psychological problems in adolescence girls and acting out behavior in boys of school age. Personnel working with children are hence recommended to actively encourage fathers to become involved in their children from an early age. Child health services in Sweden are offered to all parents free of charge and reaches almost all children. Aim. The purpose of the study was to examine the current state of knowledge about fathers and nurses experience of fathers involvement in child health care. Method. Ten relevant studies were synthesized and interpreted by means of meta-synthesis inspired by Roséns (2014) description. Result. Fathers involvement in child health care is dependent on, among other things, working life and the feeling of being welcome in child health care. The nurses express an awareness of what they can do to increase the participation of fathers in child health care, but says that it is up to the parents to determine how participation should take place. Conclusion. A deeper understanding of fathers experiences are needed to respond to and support fathers in child health care to increase their engagement and by doing so also conduce childrens health and development in the long term.

Background: Overweight is a health problem throughout the western world. Child health care (CHC) nurses and school nurses meet many children and their families and have the opportunity to work with prevention. The purpose of this study was to investigate the CHC - and school nurse´s experiences and reflections in the work on obesity in children. The aim was also to investigate the structural conditions CHC- and school nurse feel the need for this work. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. The data has been collected through semi structured interviews with eight child health care nurses and eight school nurses. The main result: In their daily work with overweight the CHC- and school nurses work with prevention against obesity by providing information about good habits. Obesity is identified though regular health checks. If overweight is identified the nurse tries along with the parents to find possible causes and actives against overweight. CHC- tries in her work with overweight children to strengthen and guide parents in their parenting role. The school nurse believes that obesity is about the lifestyle in the whole family and it’s the parents´ responsibility. Obesity is a sensitive topic as it has with self-esteem to do. The work with overweight children is about working together towards the same goal. Conclusion: Obesity is a sensitive topic. It is important with an active parental role in the work with obesity children. CHC- and school nurses have the opportunity to work preventively against children obesity. The school nurses would like to have more time to work with overweight in children and to reduce the complications that overweight and obesity can result. / Bakgrund: Övervikt är ett hälsoproblem i hela västvärlden. BVC- och skolsköterskan möter många barn och deras familjer och har möjligheten att arbeta förebyggande med övervikt. Syftet med denna studie var att undersöka BVC-sjuksköterskans och skolsköterskans erfarenheter och reflektioner i arbetet kring övervikt hos barn. Syftet var även att undersöka vilka strukturella förutsättningar BVC-sjuksköterskan och skolsköterskan upplever att de behöver för detta arbete. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Datainsamlingen har samlats in via semistrukturerade interjuver med åtta BVC - sjuksköterskor och åtta skolsköterskor. Huvudresultatet: I sitt dagliga arbete med övervikt arbetar BVC-sjuksköterskorna och skolsköterskorna förebyggande med övervikt genom att informera om goda vanor. Övervikt identifieras främst genom regelbundna hälsokontroller. Vid konstaterad övervikt försöker sjuksköterskan att tillsammans med föräldrarna komma fram till tänkbara orsaker och åtgärder mot övervikten. BVC-sjuksköterskan försöker i sitt arbete med överviktiga barn att stärka och vägleda föräldrarna i deras föräldraroll. Skolsköterskan anser att övervikt handlar om livsstil hos hela familjen och det är ett föräldraansvar. Övervikt hos barn är ett känsligt område då det har med självkänslan att göra. Arbetet med övervikt handlar om att arbeta tillsammans mot samma mål. Slutsats: Övervikt är ett känsligt ämne. Vid övervikt hos barn är det viktigt med aktiv föräldraroll. Sjuksköterskan inom BVC och skolhälsa har en möjlighet att arbeta förebyggande mot övervikt. Skolsköterskorna skulle vilja ha mer tid i sitt arbete med övervikt hos barn och på så sätt minska de komplikationer som övervikt och fetma kan medföra.

New evidence based methods are requested within the work of Child Health Care (CHC). The workload for nurses at the CHC centres is high and new interventions needs to be fast and simple to be implemented. The parent checklist CSBS-DP ITC is a screening tool which has been tested during the period 2015–2017 at eleven CHC centres in Uppsala. The aim with the method is early identification, assessment regarding child communication and language problems. The aim with this pilot study was to examine differences between nurses’ experiences and opinions on communication assessment at 18 months depending on which method they used, ITC or regular routine. A web based survey consisting mostly of multiple choice questions was sent to 35 nurses who has been using the ITC checklist and 58 nurses who has been working according to regular routine. The survey ultimately reached 76 people, and out of these 76 nurses 11 from each group filled in the survey (29%). The result showed statistical significant differences between the groups on two questions regarding nurses experience on having a structured method for assessment of communication and language and the nurses’ experiences on how confident they were in describing problems in development of communication and language. The nurses who used the ITC assessment generally felt more secure in their assessment of communication and language, motor skills, play development and growth. / Nya evidensbaserade metoder efterfrågas inom barnhälsovårdens arbete. Då sjuksköterskorna på barnavårdscentralen (BVC) idag har hög arbetsbelastning behöver nya interventioner vara enkla och snabba att genomföra för att kunna implementeras. Föräldraformuläret CSBS-DP ITC är en screeningmetod som under perioden 2015 till 2017 har använts på elva barnavårdscentraler i Uppsala. Syftet med metoden är att tidigt identifiera barn med misstänkta kommunikationssvårigheter för att kunna remittera dem vidare för bedömning och eventuell intervention. Denna pilotstudie syftar till att undersöka om det finns skillnader i BVC-sjuksköterskors upplevelse av kommunikationsbedömning vid 18-månadersbesöket beroende på om de använt ITC- formuläret eller inte. En webbenkät bestående av främst flervalsfrågor skickades till 35 sjuksköterskor som använt föräldraformuläret ITC samt 58 sjuksköterskor som arbetat enligt ordinarie rutin. Enkäten nådde 76 personer. Av dessa var det 11 deltagare från varje grupp som fyllde i enkäten (29%). Resultatet visade ett p-värde på under 0,05 vid två frågor vad gällde sjuksköterskornas upplevelse av att ha en strukturerad metod vid kommunikations- och språkbedömningen samt sjuksköterskornas upplevelse av hur trygga de känner sig i att beskriva avvikelser hos barnet vad gäller kommunikations- och språkbedömningen. Sjuksköterskorna som använt ITC-formuläret kände sig generellt säkrare i sin bedömning av kommunikation och språk, motorik, lekutveckling samt tillväxt, än sjuksköterskorna som arbetat enligt ordinarie rutin.

No description available.