Obesity is an international as well as a national problem. In Sweden one of five four-year-olds are obese. Child health care nurses work from both a population perspective and a family perspective. The child health care centre is an arena that can make different to the obesity problem in society, by offering support to parents of children at risk for obesity or with diagnosed obesity. The purpose of the study is to describe the child health care nurses clinical practice with parents of children who are obese. The study has a qualitative approach with interviews and deductive content analysis. Five child health care nurses have been interviewed. Olander's theory of clinical practice is the reference of the deductive content analysis. The result shows that the child health care nurses are aware of their two missions. Their population mission is based on the national guidelines of child health care. However, their family mission seems to be prominent. This as the child health care nurses strive to work in an individualized manner to identify the needs of each family to determine on how to invite parents to participate and how to communicate with parents about their child’s obesity.

Bakgrund: Säkerhetskulturen genomsyrar patientsäkerhetsarbetet i hela organisationen och kommer till uttryck i individers och gruppers handlingar. Ett exempel inom hälso- och sjukvården är avvikelsehanteringen där handlingar som har lett eller hade kunnat leda till något oönskat beträffande patientsäkerheten dokumenteras i ett avvikelsehanteringssystem. För att ha ett tydligt fokus på omvårdnad och den grundutbildande sjuksköterskan studerades i detta examensarbete avvikelserapporter skrivna av allmänsjuksköterskor. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att, med fokus på patientsäkerhet, utforska hur olika dimensioner av säkerhetskultur kan ta sig empiriska uttryck i allmänsjuk-sköterskors avvikelserapporter. Metod: En analys av 52 avvikelserapporter från ett sjukhus, skrivna av allmänsjuksköterskor, gjordes med hjälp av en kvalitativ deduktiv innehållsanalys. En kategoriseringsmatris som beskriver olika dimensioner av säkerhetskultur togs fram. Dimensionerna var följande: Öppenhet i kommunikationen, Information, Möjlighet till organisatoriskt lärande, Icke straff- och skuldbeläggande kultur, Samarbete och samordning, Bemanning samt Ledning och organisation. Respektive empiriskt uttryck för dimensionerna av säkerhetskultur som identifierades i avvikelserapporterna kategoriserades sedan utifrån kategoriseringsmatrisen. Resultat: Resultatet visade att samtliga dimensioner av säkerhetskultur kunde ta sig empiriska uttryck i de analyserade avvikelserapporterna även om det skiljde sig åt mellan de olika dimensionerna avseende hur stora delar av respektive dimension som det kunde identifieras uttryck för. Konklusion: Genom den valda metoden kunde empiriska uttryck för olika dimensioner av säkerhetskultur identifieras i allmänsjuksköterskors avvikelserapporter. Ingen fullständig bild av respektive dimension kunde dock erhållas och ett större urval hade sannolikt givit ett resultat med större variation och djup. / Background: Safety culture influences the work with patient safety throughout the whole organization and is expressed by the actions of individuals and groups. An example within healthcare is the incident report in which incidents and near misses are being documented in an incident handling system. In order to have a clear focus on nursing and the undergraduate nurse, only incident reports written by undergraduate nurses (i.e. registered nurses without specialization on advanced level) were analyzed. Purpose: The purpose of this degree project was, with focus on patient safety, to explore how different dimensions of safety culture can be expressed empirically in incident reports written by undergraduate nurses. Method: An analysis of 52 incident reports from one hospital, written by undergraduate nurses, was made by using a qualitative deductive content analysis. A categorization matrix describing different dimensions of safety culture was developed. The dimensions were: Openness in the communication, Information, Opportunity of organizational learning, Non-punitive and no-blame culture, Cooperation and coordination, Staffing and Management and organization. Each empirical expression of the dimensions of safety culture that was identified in the incident reports was then categorized by the categorization matrix. Results: Empirical expressions of all dimensions of safety culture could be identified in the analyzed incident reports. However the expressions differed in terms of variation between the different dimensions. Conclusion: Empirical expressions of different dimensions of safety culture could, through the chosen method, be identified in undergraduate nurses’ incident reports. However no complete picture of the different dimensions could be received and a bigger sample size would most likely have produced a result with bigger variation and depth.

Folkhälsopolitiken skapar förutsättningar för befolkningens hälsa. Folkhälsoinsatserna bör vara politiskt förankrade på nationell, regional och lokal nivå för att förstärka folkhälsan. Hälsopolicytriangeln är ett hjälpmedel för de aktörer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som används för att styra och följa upp kommunalt folkhälsoarbete. Syftet med studien var att beskriva arbetet med policyformuleringen för Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa ur ett aktörsperspektiv. Studiedesignen var kvalitativ med deduktiv manifest innehållsanalys med stöd av analysverktyget hälsopolicytriangeln. Totalt genomfördes fem intervjuer med politiker, tjänstemän och kommunchefer. I resultatet framkom det att intervjupersonerna beskrev arbetet i policyformuleringen som demokratiskt, att det inte fanns någon hierarki eftersom de strävade mot ett gemensamt mål för folkhälsan. Det framkom även att de ser policyformuleringen som en central och viktig roll i hela policyprocessen för handlingsplanen, eftersom det är där beslut tas angående vad som ska finnas med och vilka folkhälsoinsatser som kommunen ska göra. Handlingsplanen för folkhälsoarbetet speglas av kommunens politiska folkhälsoinriktning, tidigare folkhälsoarbeten och styrdokument. Slutsatserna var att aktörerna beskriver arbetet i policyformuleringen som prestigelöst och demokratiskt för att nå de gemensamt uppsatta målen för folkhälsan i kommunen. Policyformuleringen upplevdes av aktörerna som en central och viktig del i policyprocessen och att lokal folkhälsopolitik tillsammans med tidigare erfarenheter av lokalt folkhälsoarbete samt styrdokument för folkhälsa utgör underliggande faktorer för utformningen av Eskilstuna kommuns handlingsplan. / Public health politics creates opportunities for population health. Public health efforts must be politically supported to be able to enhance public health at national, regional and local level. Health policy triangle is a tool for operators who want to create or revise action plans that are used to control and monitor the municipal public health work. The purpose of this study was to describe the process of policy formulation for Eskilstuna action plan for public health from an actor's perspective. The study design was qualitative with deductive manifest content analysis supplemented by the analysis tool of health policy triangle. A total of five interviews with politicians, officials and municipal managers were conducted. The result shows that the interviewees described the work in policy formulation as democratic, that there was no hierarchy because they strove toward a common goal of public health. It also emerged that they see policy formulation as a central and vital role in the policy process of the action plan. It is where decisions are made and about what should be included and what public health actions that the municipality should do. The action plan for public health greeted appearance mirrored by municipal policy focus on public health, previous public health works and policy documents. The conclusions were that participants describe the work of policy formulation as unpretentious and democratic order to achieve the common goals of public health in the municipality. Policy formulation was perceived by participants as a central and important part of the policy process and that local public health policy, along with previous experience in local public health and regulatory documents for public health serve as underlying factors in the design of Eskilstuna Municipality's action plan.

Aims: The purpose is to investigate how occupational health care professionals, trained in the 15-method, experience the impact of the internal organisational context when implementing the method. Methods: The study is a qualitative semi-structured interview survey with 12 practitioners. A deductive content analysis was used, based on the PARIHS framework. Main results: The respondents experienced that an organizational culture that includes knowledge about alcohol problems promotes implementation. Developing local routines, collaborating with competent colleagues and involvement of a respected physician who supports the method were essential. A committed leadership, supporting implementation in concrete action, was valued. Evaluation was rarely performed; more knowledge and materials were requested. The customers' needs and preferences were emphasized. Conclusions: The study supports the notion of implementation as a complex process that is unique to its context. The results provide insight into the professionals' experiences of influencing factors in the internal context when implementing the 15-method. The factors that recurred in all three perspectives (strengthening, weakening, suggestions for improvement) can possibly be attributed a special weight. Further studies are needed to confirm the consistency of the results when implementing other methods, as well as the effect of the internal context on the implementation process. / Syfte: Syftet är att undersöka hur företagshälsovårdspersonal som genomgått 15-metodutbildning upplever betydelsen av den inre kontexten vid implementering av 15-metoden. Metod: Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med 12 praktiker inom företagshälsovården. Bearbetningen gjordes med en deduktiv innehållsanalys utifrån det teoretiska implementeringsramverket PARIHS. Resultat: Respondenterna upplevde att en organisatorisk kultur som innefattar kunskap om alkoholproblem på alla nivåer främjar implementering. Det framhölls väsentligt att det finns lokala rutiner framtagna, att ha kollegor att samarbeta med samt att det finns en kunnig och betrodd läkare som förespråkar och stödjer användning av metoden. Ett engagerat ledarskap som ger stöd i konkret handling värderades högt. Utvärdering visade sig utföras sällan, mer kunskap och material efterfrågades. Beställarnas kunskapsbehov och preferenser framhölls centrala. Slutsats: Studien ger stöd för att implementering är en komplex process som är unik för sitt sammanhang. Resultatet ger insikt i företagshälsovårdspersonals upplevelser av inverkande faktorer i den inre kontexten på den egna arbetsplatsen vid implementering av 15-metoden. De faktorer som återkom i alla tre perspektiven (förstärkande, försvagande, förbättringsförslag) kan möjligen tillskrivas en särskild tyngd. Ytterligare studier behövs för att undersöka om föreliggande studies resultat återfinns vid implementering av andra metoder. Kvantitativa studier om den inre kontextens effekt på implementering behövs också.

Bakgrund: Under de senaste 30 åren har dödligheten i hjärt-kärlsjukdomarna minskat och fler och fler personer lever med sjukdomen. Träningsbaserad hjärtrehabilitering (THR) är en effektiv sekundär-preventiv åtgärd som förblir en underutnyttjad behandlingsform på grund av bristfälligt deltagande. Syfte: Syftet med förbättringsarbetet var att förbättra deltagande i THR. Syftet med studien av förbätt-ringsarbetet var att genom den teoretiska modellen COM-B undersöka hur patienter uppfattar vad som underlättar eller hindrar deras deltagande i THR. Metod: Med hjälp av Nolans förbättringsmodell testades två förändringar inom ramen för THR, näm-ligen ”Min träningsplan” och ”Träning ute”. Studie av förbättringsarbetet var en kvalitativ studie som baserades på COM-B modellen. Data från sju semistrukturerade intervjuer transkriberades och analy-serades med hjälp av deduktiv innehållsanalys. Resultat: Resultat av förbättringsarbetet visade förbättrat deltagande i THR. I genomsnitt påbörjade 62 % av patienterna THR och de deltog i genomsnitt två tillfällen mer än före förbättringsarbetet. Stu-dien av förbättringsarbetet visade på att dynamiskt tankesätt, aktiv livsstil, stöttning, ansvarstagande, målbilder, positiva känslor kring träning och upplägg verkade vara förknippade med det som underlät-tade deltagande i THR. Det som hindrade deltagande i THR var samsjuklighet och trötthet, svårighet att få ihop sitt livspussel samt oro och rädsla kring fysisk aktivitet. Slutsats: Oberoende vilka förändringsidéer som hade testats framstod det att patienternas egna för-mågor och motivation utvecklades genom större fokus på beteendeförändring som framtagande av ”Min träningsplan” och ”Träning ute” gav upphov till. Det sociala sammanhanget, trygghet kring fysisk akti-vitet, framtidshopp, välbefinnande och längtan till livet innan sjukdomen var faktorer som gjorde att deltagande i THR ersatte andra konkurrerande beteenden. / Background: During the last 30 years, mortality from cardiovascular diseases has decreased and more and more people are living with the disease. Exercise-based cardiac rehabilitation (ExCR) is an effective secondary prevention measure that remains an underutilized form of treatment due to poor participation. Purpose: The purpose of the improvement work was to increase participation in ExCR and the study of the improvement work aimed to use the COM-B theoretical model to investigate how patients apprehended hindering and promoting factors regarding participation in ExCR. Method: Using Nolan's improvement model, two changes to the framework for ExCR were tested, namely "My training plan" and "Training outside". The study of the improvement work was a qualitative study based on COM-B model. Data from seven semi-structured interviews were transcribed and ana-lysed using deductive content analysis. Results: Results showed improved participation in ExCR, 62% of patients started ExCR and they attended an average of two more sessions than before the improvement work. Study showed a growth mind-set, active lifestyle, support, taking responsibility, goal images, positive feelings about training and setup were promoting factors for participation in ExCR. Barriers were co-morbidity, fatigue, difficulty putting together the life's puzzle and worry and fear about physical activity. Conclusion: Regardless of which change ideas had been tested, it was clear that the patients' own abil-ities and motivation were developed through a greater focus on behavioural change, which the development of "My training plan" and "Exercise outside" gave rise to. The social context, feeling safe, hope for the future, well-being and longing for life before the illness were associated with capability to manage competing behaviours in order to participate in ExCR.