Bakgrund: Depression är vanligt förekommande och forskning visar att kosten har betydelse för hur vi mår. Intresset för sambandet mellan kost och depression har ökat, men fortfarande saknas viktig information om kostvanor hos denna målgrupp. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga kostvanor vid nedstämdhet alternativt depression hos individer över 15 år och relatera dessa till Svenska Näringsrekommendationer, för att införskaffa en översiktlig bild samt ge anvisning om eventuella förbättringsområden. Metod: En kvantitativmetod valdes i form av en enkätundersökning, med sex områden i fokus. Enkäten distribuerades via vårdgivare och fanns även tillgänglig via Internet. Inhämtat data analyserades via SPSS Statistics Desktop V22. Resultat: Hälften av respondenterna uppfattade sin kosthållning som ohälsosam. Mindre än hälften följde Svenska Näringsrekommendationer om tre större mål per dag. Majoriteten åt frukost och konsumerade de större måltiderna på regelbundna tider. Medianen för konsumtion av fisk och fet fisk var 0,75 gånger per vecka. De produkter rika på D-vitamin som konsumerades mest frekvent var mjölk och fil/yoghurt, alla valde dock inte berikade alternativ. En svårighet att uppnå rekommendationerna om 500g frukt och grönt per dag framkom, då enbart fyra respondenter uppgav en konsumtionsfrekvens på fem gånger per dag eller mer. Det uppgavs även en låg konsumtionsfrekvens av omättade fettkällor såsom fisk, avokado nötter och frön, samt av margarin, olja och smör. Slutsats: I studien noterades en låg konsumtionsfrekvens av frukt och grönsaker, livsmedel rika på D-vitamin samt undersökta fettfällorna fisk, avokado, nötter och frön, margarin, olja och smör i jämförelse med Svenska Näringsrekommendationer. Detta visar på förbättringsområden, men resultaten är inte generaliserbara på målgruppen. Det är önskvärt med fler studier för att kunna dra slutsatser gällande kostvanor vid nedstämdhet alternativt depression. / Background: Depression is common, and research shows that diet influences our well-being. Interest in the relationship between diet and depression has increased, but important information about dietary habits when depressed is still missing. Objective: The aim of this study was to identify dietary habits when feeling downhearted or depressed among individuals over age 15 and relate results to the Swedish Nutrition Recommendations, to see if these individuals are following the recommendations as well as indication of possible areas of improvement. Method: A quantitative method in the form of a questionnaire survey was chosen, focusing on six areas. The questionnaire was distributed through health care providers and was also available on the Internet. Collected data were analyzed using SPSS Statistics Desktop V22. Results: Half of the respondents felt that they had an unhealthy diet. Less than half followed the Swedish Nutrition Recommendations of three larger meals per day. The majority ate breakfast and consumed larger meals regularly. The median consumption of fish and fatty fish was 0.75 times per week. The Vitamin-D rich products consumed most frequently were milk and sour milk/yogurt, however, the enriched option wasn’t always chosen. Difficulty in reaching recommendations on 500g of fruit and vegetables per day could be indicated, since only four respondents had a consumption frequency of five times a day or more. Consumption frequency of unsaturated fat sources such as fish, avocado, nuts and seeds and requested fats as margarine, oil and butter were low. Conclusion: The study shows a low consumptions frequency of fruit and vegetables, vitamin D-rich products and the studied fat sources fish, avocado, nuts and seeds, margarine, oil and butter in comparison with the Swedish Nutrition Recommendations. This shows areas of improvement, but the results are not generalizable to the target audience. It is desirable to have more studies to draw conclusions about the diets with downheartedness or depression.

Postpartumdepression är den vanligaste psykiska störningen efter förlossning och den drabbar omkring 13 % av alla kvinnor som föder barn. Majoriteten av dessa depressioner är av lättare slag och läker ut spontant inom 3-6 månader. Kronisk depression hos nyblivna mammor kan störa det viktiga samspelet mellan mor och barn. Forskning om hjärnan pekar på vikten av det tidiga samspelet för spädbarnets känslomässiga utveckling på lång sikt. Det är således viktigt att upptäcka och behandla depression efter förlossning. Studier visar att psykologisk behandling som counselling, kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykodynamisk korttidsterapi kan reducera depressiva symtom. Syftet med detta arbete var att utvärdera kvinnornas åsikt om den samtalsbehandling de fått vid nedstämdhet och oro efter förlossning samt ta reda på vad som var hjälpsamt utifrån patientens perspektiv. En enkätundersökning har gjorts av dem som genom Kvinnohälsans screeningprogram blev aktuella för samtalsstöd. Undersökningen visade att majoriteten av kvinnorna var klart nöjda med samtalsbehandlingen och kunde rekommendera den. Det som var verksamt i samtalsterapin var att få tala om sina upplevelser med någon som lyssnar och ger bekräftelse samt att få vägledning med konkreta råd/tips och övningar för att må bättre.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd nedstämdhet och smärta och graden av fysisk aktivitet hos flickor i åk 9. Den upplevda nedstämdheten och smärtan kommer i denna studie att mätas genom att undersöka hur dessa flickor skattat olika psykosomatiska besvär såsomont i huvudet, trött & hängig, ensam, ledsen, ont i kroppen, ont i magen och problem med att sova. För att besvara syftet kommer jag utgå från följande frågeställningar: Hur ofta upplevde flickor i åk 9 känsla av nedstämdhet och smärta i form av olika psykosomatiska besvär under åren 2001 och 2007 och skiljer det sig mellan åren? I vilken utsträckning var dessa elever fysiskt aktiva under 2001 samt 2007, har den fysiska aktiviteten förändrats mellan åren? Samvarierar den fysiska aktivitetsgraden med skattningen av den upplevda nedstämdheten och smärtan hos dessa flickor år 2001 och 2007? Metod Som utgångspunkt för denna uppsats kommer data från två tidigare datainsamlingar att användas. Båda datainsamlingarna är gjorda under projektet Skola- Idrott- Hälsa som är en longitudinell nationell studie av barns och ungdomars fysiska status, fysiska aktivitet samt hälsomässiga tillstånd. För att besvara frågeställningarna och syftet i denna uppsats kommer två olika tvärsnittsstudier genomföras med data som samlats in under SIH projektet. Den ena tvärsnittsstudien kommer att vara baserad på data som samlats in under 2001 och den andra med data från 2007. Resultat Huvudresultaten visar att de flickor som uppgav en högre grad av fysisk aktivitet även uppgav att de kände sig mindre ensamma, ledsna samt mindre trötta & hängiga, ett samband som var signifikant under båda 2001 och 2007 (p£0,001). Sambandet var även signifikant för andra psykosomatiska faktorer såsom huvudvärk (p£0,001) och ont i magen (p£0,017). 86% av flickorna skattade sin fysiska aktivitetsnivå som hög under 2001 och motsvarande siffra uppgick till 83% under 2007. Vidare visade resultaten att det fanns en positiv korrelation mellan de olika psykosomatiska besvären. Slutsats De viktigaste fynden med denna studie är att flickor som anger att de är fysiskt aktiva på en högre nivå mår bättre än de som anger att de är mindre fysiskt aktiva. Flickor som är femton år går ofta in i puberteten vid denna ålder vilket innebär att det sker en hel del hormonella förändringar i kroppen. Vid denna ålder går dessa flickor i årskurs 9 vilket innebär att man står inför viktiga gymnasieval som kräver att man presterar i skolan samtidigt som man ska bestämma sig hur nästkommande tre år i livet ska se ut. Både de hormonella förändringarna och de yttre förändringarna som sker vid denna ålder kan många gånger innebära stora påfrestningar på den psykiska hälsan. Av dessa anledningar kan det vara extra viktigt för dessa flickor att vara fysisk aktiva då resultaten från denna studie och från tidigare forskning pekar på att flickor i 15 års åldern som rör på sig mer mår bättre. Dock är det i denna studie svårt att uttala sig om flickornas egentliga aktivitetsnivå. Den fysiska aktivitetsnivån i denna studie har endast baserats på information där flickorna själva angivit hur mycket de rör på sig i veckan.

Inledning: I Sverige drabbas ungefär 30000 människor av stroke varje år. Nästan hälften av alla människor som genomgått en stroke blir nedstämda/deprimerade. Det är viktigt att få kunskap om vilka patientupplevelser som förekommer vid nedstämdhet/depression för att kunna möta patienterna på ett adekvat sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av nedstämdhet/depression efter stroke. Metod: Litteraturstudien har baserats på 11 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar från 2003-2013. Den insamlade datan från artiklarna analyserades och delades in i sju teman. Resultat: Det centrala begrepp som sammanfattade resultatet var upplevelser hos den nedstämda/deprimerade patienten med stroke. De sju teman som framkom var att vara beroende av andra, begränsning, social isolering, trötthet, meningslöshet, självförakt och försämrat humör. Slutsats: Alla informanter har uppgett negativa upplevelser och känslor på grund av de förändringar som deras stroke inneburit. Förändringarna förknippades med upplevelser av nedstämdhet/depression.

The aim of the present study was to examine whether there are any differences in the self-estimated degree of anxiety and depression between men and women diagnosed with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). A further  aim was to investigate if there is any association between the severity and duration of the disease and the level of anxiety and depression. A descriptive quantitative study was conducted. Data was collected by using Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), a self-assessment of anxiety and depression. Data was collected at follow-up visit with COPD-nurse in primary health care in Uppsala during weeks 6-12 in 2011. The study group consisted of 12 patients (7 were men and 5 women). The mean age of participants was 68 years (range = 56-81 years). The mean self-rating of depression was 3.8 and the self-rating of anxiety was 3.1 for the entire group. These figures indicate a low degree of anxiety and depression. The main findings of this study show no significant difference of self-reported anxiety and depression between men and women in the study group. No association between anxiety and depression and severity (FEV1) or duration of the disease was found. Based on these results, the authors can conclude that neither gender, severity and duration of the disease affects the degree of self-reported anxiety and depression.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om fysisk aktivitet eller föreläsning om fysisk aktivitet har någon påverkan på psykiskt välbefinnande hos personer med mild till måttlig depression och nedstämdhet. Frågeställningar: -Hur blir den direkta effekten av fysik aktivitet på psykiskt välbefinnande hos personer som lider av mild till måttlig depression? -Har föreläsning om fysisk aktivitet någon positiv effekt hos personer med nedstämdhet och mild till måttlig depression? -Finns det någon skillnad i effekt på psykiskt välbefinnande mellan de två olika behandlingsformerna?   Metod Sjutton personer deltog frivilligt i denna studie. Deltagarna var mellan 18 och 68 år och medelåldern var 50 ± 13,5 år. Personerna randomiserades till två olika grupper; a) en grupp (10 personer) fick ett träningstillfälle med 45 minuters fysisk aktivitet i grupp och b) en kontrollgrupp (7 personer) fick 45 minuters föreläsning om fysisk aktivitet. För att utvärdera om behandlingarna gav effekt på välmående användes en enkät med 13 frågor. 11 av dessa 13 frågor var bakgrundsfrågor och två var frågor om hur personen mådde just nu. De två sistnämnda frågorna besvarades före respektive efter behandlingarna. I sammanställningen jämfördes resultaten om psykiskt välmående mellan träningsgruppen och föreläsningsgruppen före respektive efter behandling, samt inom varje grupp före respektive efter respektive behandling. Resultat Generellt skedde en ökning av psykiskt välmående i båda grupperna efter, jämfört med före behandlingarna. En signifikant förbättring sågs efter behandlingen i frågan ”hur mår du idag? i både fysiskaktivitetsgruppen och föreläsningsgruppen. Efter att båda behandlingarna var utförda jämfördes träningsgruppen och fysisk aktivitetsgruppen  mot varandra, och ett Mann Whitney U test användes. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna efter avslutad behandling. Slutsats Både fysisk aktivitet och föreläsning om fysisk aktivitet, vid ett tillfälle, kan användas som behandlingsform vid nedstämdhet och mild depression. Eftersom en signifikant förbättring hittades i frågan hur mår du idag från innan behandlingen till efter behandlingsformerna rekommenderas att mer uppmärksamhet bör läggas kring att föreläsa om vad fysisk aktivitet för personer som lider av depression.

Syftet med undersökningen är att kartlägga Kalmar Sjöfartshögskolas tredje och fjärdeårsstudenters upplevelser av ensamhet och social isolering under sin tid till sjöss. Tanken är också att belysa vilka konsekvenser dessa upplevelser kan få för studenterna. Undersökningen är en kvantitativ studie av survey-typ där data samlats in med hjälp av enkäter. Studenterna tillfrågades om sina upplevelser av ensamhet och social isolering samt ett antal faktorer och symptom kopplade till dessa känslor. De insamlade svaren analyserades och jämfördes sedan med varandra för att hitta mönster av relation. Resultatet visar att upplevelser av ensamhet och social isolering förekommer, och att det är relativt vanliga bland studenterna. Det finns ett antal symptom, till exempel nedstämdhet och upplevelsen av minskad prestationsförmåga som kan associeras med dessa känslor. Vidare finns ett antal faktorer som går att koppla till hur dessa känslor av ensamhet och social isolering upplevs av individen, till exempel relationen till handledaren, den enskildes civilstånd, stämningen och gemenskapen ombord. / The aim of this report is to survey the experience of loneliness and social isolation among third- and fourth-year students at the Kalmar Maritime Academy, during their time at sea. The purpose is also to shed light on the consequences that these students may experience. It is a quantitative study, more specifically a survey-study where the students were questioned about their experiences of loneliness and social isolation as well as a number of factors and symptoms related to these feelings. The gathered answers were analyzed and compared in order to find any patterns of association. Our conclusion is that experiences of loneliness and social isolation are relatively common among the students. These feelings are associated with symptoms like depression and a decrease in performance. There are a number of variables that are associated these feelings, such as the relation to the supervisor, martial status, the atmosphere and fellowship onboard.

Background: Prostate cancer is the most common form of cancer among men in Sweden. Many people that are diagnosed or going through treatment for the disease experiences negative side effects. It´s not uncommon with side effects that give problems with sexual health. Aim: The objective of the study is to investigate the connection between problems with worry/anxiety/depression and sexual activity and perceived sexual function for men with prostate cancer. Method: This study was conducted as a quantitative cross-sectional study, as part of a larger ongoing study, with data collected from members in the SPCF (Svenska Prostatacancer Förbundet) with help of questionnaires. Data collected from 3165 men who regardless of treatment and age were analyzed and studied by division into two groups. Results: The results showed that men who has problems with any form of worry/anxiety/depression are less sexually active than men who not had problems. It also shows that men with less sexual activity think themselves as less satisfied than men with no problems. Conclusion: The study shows that there is a connection between worry/anxiety/depression and sexual activity and perceived sexual function on men with prostate cancer. Various finds have been discovered in the study and knowledge gaps have been illustrated. Nurses can use the schedule as a help whit their work about the sexual health.

Bakgrund: Blivande sjuksköterskor tycks ha en bristande förmåga att känna igen psykisk ohälsa, samtidigt ingår det i sjuksköterskans uppgifter att förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Syftet var att beskriva blivande sjuksköterskors resonemang om bemötandet av personer med nedstämdhet. Metod: En kvalitativ design i form av fokusgruppsintervjuer användes för att besvara studiens syfte. Tio stycken blivande sjuksköterskor intervjuades uppdelat på tre tillfällen med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Datamaterialet spelades in, transkriberades och analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De blivande sjuksköterskorna resonerade kring sjuksköterskans roll i bemötandet av personer med nedstämdhet. Även personerna med nedstämdhets roll benämndes för att förstå deras perspektiv i bemötandet. De beskrev även att det fanns olika faktorer som påverkar mötet, som kan ha flera olika betydelser. Följande kategorier framkom utifrån dataanalysen; Att inse betydelsen av mötet med personer med nedstämdhet, Att förstå att det finns flera faktorer som påverkar mötet med personer med nedstämdhet, Att se blivande sjuksköterskors roll i omvårdnaden med personer med nedstämdhet och Att förstå personernas situation när de känner nedstämdhet. Slutsats: Blivande sjuksköterskor önskar mer undervisning i psykiatri för att på så sätt bli rustade för att möta personer med nedstämdhet.

Depression är ett utbrett hälsoproblem som internetbaserad kognitiv beteendeterapi har visats vara en effektiv behandlingsmetod för. Hur prospektivt minne, alltså att minnas att utföra en tidigare utformad intention någon gång i framtiden, används i relation till behandling har dock inte berörts i tidigare forskning. Studiens syfte var att undersöka användandet av prospektivt minne efter psykologisk behandling samt att utveckla ett formulär som mäter behandlingsrelaterat prospektivt minne. Vi använde en mixad metod-design, med en kvantitativ delstudie samt en kvalitativ delstudie. Vi fann ett negativt samband mellan skattningar av behandlingsrelaterat prospektivt minne och BDI-II (r=-.29; p=.016). Vi fann även en positiv korrelation mellan förändring av skattning på BDI-II över tid och skattningar av behandlingsrelaterat prospektivt minne (r=.29; p=.013). Formuläret som togs fram i denna studie består av femton item. I den kvalitativa delstudien genomfördes en tematisk analys som resulterade i fyra teman: Påfrestningar påminner, Lättare när man mår bra, Automatiserad användning samt Tillbakablickande. Resultaten i denna studie påvisar en koppling mellan mående och användandet av prospektivt minne för behandlingsinnehåll samt att det finns en stor variation i hur olika personer använder prospektivt minne för behandlingsinnehåll. Studien har bidragit med en inledande förståelse för behandlingsrelaterat prospektivt minne samt implikationer för framtida forskning.