21 |
Gravida kvinnors upplevelser av nedstämdhet och depression / Pregnant women's experience of living with depression and depressive disorderPersson, Linn, Stenbeck, Lovisa January 2020 (has links)
De gravida kvinnorna befann sig i en extra sårbar livssituation som visade sig bero på olika faktorer, såsom graviditetsrelaterade faktorer, socioekonomisk utsatthet, svåra livshändelser och hur de upplevde mötet med vården. Sjuksköterskan kan komma att möta dessa kvinnor på vårdcentraler, somatiska och psykiatriska vårdavdelningar, akutmottagningar samt andra vårdinrättningar. Det är viktigt att sjuksköterskan är lyhörd, har ett respektfullt bemötande och vågar fråga hur den gravida kvinnan mår för att kunna möjliggöra tidig intervention och professionell hjälp. / The pregnant women were in a more vulnerable life situation, which was shown to be due to various factors, such as pregnancy-related factors, socio-economic vulnerability, difficult life events, and their encounters with the health care system. A nurse may meet these women at health care centers, somatic and psychiatric facilities, emergency rooms, and other health care facilities. It is essential that the nurse is attentive, has a respectful attitude, and dares to ask how the pregnant woman is doing to enable early intervention and professional help.
|
22 |
Kännetecken för nedstämdhet hos äldre personer i särskilt boendeAnnelin, Viktoria, Persson, Anders January 2021 (has links)
Bakgrund: Globalt sett är depression det sjukdomstillstånd som står för störst sjukdomsbörda mätt i år förlorade till sjukdom. Incidensen av depression i världen har ökat med 49 % från 1990 till 2017 och forskning har visat ett samband mellan kön och ålder samt depression. Motiv: Det finns bristande kunskap om vad som kännetecknar personer med nedstämdhet. Det är oklart om de samband som finns gällande funktionsnedsättning och depression även har ett samband gällande nedstämdhet. En ökad kunskap hos distriktssköterskor om kännetecken för nedstämdhet hos äldre kan förväntas leda till att detta tillstånd identifieras både tidigare och bland fler personer. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera kännetecken på nedstämdhet hos äldre personer i särskilt boende. Metod: Data till denna studie har inhämtats från en longitudinell studie (Äldre vårdade på institution i Västerbotten) och består av data från instrumentet MultiDimensional Dementia Assessment Scale (MDDAS). Studien riktades mot personer boendes i särskilda boenden för äldre i Västerbotten i maj 2013. Totalt besvarades 2210 enkäter (svarsfrekvens 70,1 %). Chi2-analys användes för att identifiera variabler med statistiskt signifikanta samband med nedstämdhet. En stegvis logistisk regressionsanalys användes för att skapa en förklaringsmodell. Resultat: Resultatet visar att aggressivitet, verbalt störande eller uppmärksamhetssökande beteende, hallucinationer, smärta samt kvinnligt kön var förknippat med en ökad sannolikhet för förekomst av nedstämdhet. Det visar även att ålder var en skyddsfaktor i detta sammanhang. Modellen förklarade 6,7-12,6 % av variationen. Konklusion: Distriktssköterskor har en viktig roll när det gäller att identifieranedstämdhet hos äldre, vilket vårt resultat kan bidra till. / Background: Globally, depression is the medical condition with the highest burden of disease measured in years lost to illness compared to all diseases. The incidence of depression in the world has increased with 49 % from 1990 until 2017, and research shows a correlation between sex, age and depression. Motive: There is a lack of knowledge about what characterizes people with minor depression. It is not clear whether the existing association between disability and depression also are related to minor depression. Increased knowledge of characteristics of minor depression in the elderly among district nurses can be expected to lead to the condition being identified earlier and among more people. Aim: The aim of this study was to identify signs of minor depression in elderly persons living in elder care facilities. Methods: Data for this study was obtained from a longitudinal survey and consisted of data from the Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale (MDDAS). It was aimed at persons living in elder care facilities in Västerbotten in May of 2013. In total, 2210 surveys were answered with a response rate of 70,1 %. Chi2-analysis were used to identify variables with a statistically significant relationship with minor depression. In addition, a step-wise logistic regression analysis was used to create a model of explanation. Result: The result shows that aggressiveness, verbally disruptive or attention-seeking behaviour, hallucinations, pain and female sex were associated with an increased chance probability of minor depression. It also shows that age was a protective factor in this context. The model explaineds 6,7-12,6 % of the occurence of minor depression. variance. Conclusion: District nurses have an important role in identifying minor depression in older people, which our result can contribute to.
|
23 |
Social ångest och dess samband med alkoholanvänding och depressiva symtom hos tjejer och killarKempe, Kristin, Ericsson, Sandra January 2007 (has links)
<p>Den sociala ångesten många känner i olika situationer kan leda till undvikande, isolering och ibland även kompliceras av depressiva symtom och/eller alkoholanvändning. Huruvida ett samband mellan dessa problem kan visa sig i 16-17 årsåldern undersöktes genom en enkät om nedstämdhet, alkoholanvändning och social ångest. Resultatet visade att nedstämdhet hade en inverkan på grad av social ångest hos båda könen. Dock var tjejer i högre grad än killar mer nedstämda. Tjejer som drack mindre uppvisade en högre grad av social ångest. Alkoholanvändning hängde inte ihop med killars hantering av social ångest. Resultatet tyder på att samband mellan variablerna kan visa sig tidigt. Därför borde resurser sättas in tidigt för att förhindra en negativ utveckling, så att personer kan fungera i samhället.</p> / <p>The social anxiety many people feel in different situations can lead to avoidance, isolation and be complicated with depressive symptoms and/or alcoholuse. Whether it’s possible to find relationships between these syndromes in age 16-17 was investigated through a survey about depression, alcoholuse and social anxiety. The result showed that depression had an impact on level of social anxiety for both sexes. Gals were more depressed than guys, though. Gals who drank less had a higher level of social anxiety. Alcoholuse had no impact in coping with social anxiety for guys. The result showes a connection between the variables that can be seen early. Therefore, resources should be available to prevent a negative development, so that people can function in society.</p>
|
24 |
Social ångest och dess samband med alkoholanvänding och depressiva symtom hos tjejer och killarKempe, Kristin, Ericsson, Sandra January 2007 (has links)
Den sociala ångesten många känner i olika situationer kan leda till undvikande, isolering och ibland även kompliceras av depressiva symtom och/eller alkoholanvändning. Huruvida ett samband mellan dessa problem kan visa sig i 16-17 årsåldern undersöktes genom en enkät om nedstämdhet, alkoholanvändning och social ångest. Resultatet visade att nedstämdhet hade en inverkan på grad av social ångest hos båda könen. Dock var tjejer i högre grad än killar mer nedstämda. Tjejer som drack mindre uppvisade en högre grad av social ångest. Alkoholanvändning hängde inte ihop med killars hantering av social ångest. Resultatet tyder på att samband mellan variablerna kan visa sig tidigt. Därför borde resurser sättas in tidigt för att förhindra en negativ utveckling, så att personer kan fungera i samhället. / The social anxiety many people feel in different situations can lead to avoidance, isolation and be complicated with depressive symptoms and/or alcoholuse. Whether it’s possible to find relationships between these syndromes in age 16-17 was investigated through a survey about depression, alcoholuse and social anxiety. The result showed that depression had an impact on level of social anxiety for both sexes. Gals were more depressed than guys, though. Gals who drank less had a higher level of social anxiety. Alcoholuse had no impact in coping with social anxiety for guys. The result showes a connection between the variables that can be seen early. Therefore, resources should be available to prevent a negative development, so that people can function in society.
|
25 |
Åtgärder för att symtomlindra depression eller nedstämdhet hos äldre - en litteraturstudieOttosson, Beatrice, Skog, Susanna January 2020 (has links)
Ottosson, B. & Skog, S. Åtgärder för att symtomlindra depression eller nedstämdhet hos äldre - en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.Bakgrund: Många äldre lider av nedstämdhet, vilket kan vara ett tecken på depression. Det anses ofta inte som något att söka vård för då det till stor del räknas som en naturlig del av åldrandet. De symtom på nedstämdhet som ignoreras då är: ökad oro, känsla av hopplöshet, sömnsvårigheter, minskad aptit och viktminskning.Metod: En litteraturstudie med 10 kvantitativa artiklar, artiklarna delades in i fyra kategorier som de sedan presenterades genom. Nivån av symtom mättes med Geriatric depression scale (GDS).Syfte: Målet med den här litteraturstudien var att undersöka och beskriva åtgärder som kan användas för att lindra depressionssymtom eller nedstämdhet hos äldre.Resultat: Alla studier hade inte signifikanta sänkningar av GDS i slutet av studien men alla hade det under tiden studien pågick. Den minsta sänkningen av GDS var 4,34 % med minnesterapi (Wang 2005) och den högsta sänkningen var efter interventionen med konst då GDS minskade med 66 % (Ching-Teng M.fl. 2019).Konklusion: Det sammanfattade resultatet visade att alla interventioner gav bra resultat under tiden studien varade. Enligt de procentuella beräkningarna så var det konst (66 %), mindfulness (50,7 %) och Qi-Gong (41,3 %) som gav bäst resultat enligt GDS skalan.Nyckelbegrepp: Depressionssymtom, geriatrik, nedstämdhet, sjuksköterska, symtomlindring. / Ottosson, B. & Skog, S. Strategies to ease depression symptoms or blues in the elderly - a literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science), 2020.En litteraturstudie med 10 kvantitativa artiklar, artiklarna delades in i fyra kategorier som de sedan presenterades genom.Background: Many elderly people suffer from the blues, which can be a sign of depression. It is not often considered something to seek care for as it is largely regarded as a natural part of aging. The symptoms of depression that are then ignored are: increased anxiety, feelings of hopelessness, insomnia, decreased appetite and weight loss.Method: A literature review of 10 quantitative articles, the articles were selected into 4 different categories and then presented through these. Symptoms were measured with the geriatric depression scale (GDS).Aim: The main purpose of this literature study was to investigate and describe what measures that can be used to prevent or alleviate depression symptoms or the blues in the elderly.Results: All the studies did not have significant reductions of GDS at the end of the study but they all had it during the study. The smallest reduction of GDS was 4.34 % with reminiscence therapy (Wang 2005) and the highest decrease was after the intervention with art when GDS decreased by 66 % (Ching-Teng M.fl. 2019).Conclusion: The summarized results showed that all interventions produced good results during the study. According to the percentage calculations, art (66 %), mindfulness (50.7 %) and Qi-Gong (41.3 %) gave the best results according to the GDS scale.Keywords: Blues, depression symptom, geriatric, nurse, symptom relief.
|
26 |
Specialistsjuksköterskors erfarenheter av familjer med förekomst av nedstämdhet efter förlossning : En intervjustudie vid barnavårdscentraler / Nurse specialists' experiences of families with prevalence of depression after childbirth : An interview study in child health servicesEllebrink, Jenny, Olofsson, Marielle January 2017 (has links)
Syfte: Att studera bvc-sjuksköterskors erfarenheter av familjer med förekomst av nedstämdhet efter förlossning. Bakgrund: Nyblivna föräldrar kan drabbas av förlossningsdepression och nedstämdhet efter förlossning. Detta kan störa den viktiga anknytningen till barnet och ge långsiktiga negativa konsekvenser för barnets fortsatta kognitiva och känslomässiga utveckling. Barnhälsovårdens uppdrag är att förebygga ohälsa hos barnet, bedriva hälsofrämjande och föräldrastödjande samtal, samt bidra till hälsosamma relationer inom familjen. Enligt familjefokuserad omvårdnad ses familjen som en enhet och om en familjemedlem drabbas av ohälsa påverkar det hela familjen. Design: En kvalitativ design valdes för studien. Metod: Sju bvc-sjuksköterskor intervjuades våren 2017 och den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Bvc- sjuksköterskornas erfarenhet är att föräldrarollen påverkas vid nedstämdhet vilket i sin tur kan påverkar anknytningen till barnet och relationerna inom familjen. Bvc-sjuksköterskornas erfarenheter visar också att det finns fördelar med att involvera hela familjen, men att bvc- sjuksköterskorna inte alltid känner sig trygga i att erbjuda stöd till familjen relaterat till brist på utbildning och erfarenhet. Bvc-sjuksköterskor erfar också att det är en utmanande arbetssituation med nedstämda familjer och att det kan vara svårt att upptäcka dem. Slutsats: Bvc-sjuksköterskors erfarenheter är att hela familjen påverkas vid en nedstämdhet. Det skulle vara betydelsefullt att inom bvc-verksamhet se hela familjen som en enhet eftersom alla i en familj påverkar varandra, men också för att familjemedlemmarnas mående kan vara avgörande för barnets framtida hälsa och utveckling. / Aim: To study child health care nurses’ experiences of families with prevalence of depression after childbirth. Background: New parents may suffer from maternity and paternity postpartum depression ranging from mild to severe. This can interfere with the important bonding to the child and give long-term negative consequences for the child's continued cognitive and emotional development. The child health service’s mission is to prevent childhood illness, to promote health and support parents, and contribute to healthy relationships within the family. According to family-centered care, the family is seen as a unit and if one family member suffers from ill health, it affects the whole family. Design: A qualitative design was chosen for the study. Method: Seven child health care nurses were interviewed in spring 2017 and the collected data was analyzed with qualitative content analysis. Findings: The child health care nurses’ experiences show that parental influence is affected by depression, which in turn can affect the relationship with the child and the relationships within the family. The experiences of the child health care nurses also show that there are benefits of involving the whole family, but the child health care nurses do not always feel confident in providing support to the family due to lack of education and experiences. The child health care nurses also experience that working with depressed families is a challenging work situation and that they can be hard to detect. Conclusion: The child health care nurses’ experience is that the whole family is affected at a postpartum depression. It would be beneficial for the child health care nurses to tend to the whole family as a single unit, partly because everyone inside the family affect each other but also because the overall well-being of the family as a whole can be crucial to the child’s future health and progress.
|
27 |
KBT-I FÖR DEPRESSION : Är Kognitiv Beteendeterapi för Insomni (KBT-I) en effektiv behandling för depression – vid samtidig förekomst av insomni? / Is Cognitive Behavioral Therapy for Insomnia (CBT-I) an effective treatment for depression – when comorbid with insomniaGybrant, Gustav, Seyedi, Pegita January 2014 (has links)
Depression och insomni är två vanliga former av psykisk ohälsa. I den här studien undersöktes om en bevisat effektiv behandling för insomni, (KBT-I), påverkade grad av depressiva symtom hos personer med konstaterade symtom på såväl depression som insomni. I studien kontrollerades för en minskning av nedstämdhet kunde tillskrivas en ökad fysisk aktivitetsnivå. En single case experimental design användes för ändamålet, med dagliga skattningar av sömn, nedstämdhet och fysisk aktivitetsnivå. Symtom på såväl insomi som nedstämdhet minskade signifikant hos tre av sex deltagare. Minskad nedstämdhet kunde inte förklaras av ökad fysisk aktivitetsnivå. Samvariation observerades mellan depression och insomni. Resultaten visar att insomni och depression kan påverkas av samma behandling, vilket antyder förekomst av gemensamma vidmakthållande mekanismer. / Insomnia and depression are two common mental health problems. This study investigated whether a proven effective treatment for insomnia CBT-I, would change the severity of depressive symptoms, for participants with comorbid insomnia and depression. It was controlled for, whether a reduction in depressive symptoms could be the result of increased physical activity. A single case experimental design, including daily measurements of sleep, depression and physical activity, was used as a means to answer the research questions. Symptoms of both depression and insomnia were significantly reduced for three out of six participants. Increased physical activity was not able to explain the decrease in depression scores. A correlation was observed, between depression and insomnia. The results shows that insomnia and depression can be affected by the same treatment, which implies existence of common perpetual mechanisms.
|
28 |
Olika faktorer som kan påverka nedstämdhet bland studenter som läser Samhällsvetenskapliga och Ingenjörsprogrammet vid Karlstad Universitetet. : Orsaker, skillnader och likheter / Different factors that can cause depression among students in Social Science and Engineering at Karlstad University. : Causes, differences, similaritiesFazliu, Korab January 2019 (has links)
Sammanfattning Huvudsyftet med denna studie var att undersöka nedstämdhet bland studenter som läser Samhällsvetenskapliga programmet och Ingenjörsprogrammet vid Karlstad Universitetet. Syftet var att undersöka studenternas psykiska hälsa/ohälsa, samt att få en ökad kunskap och förståelse för de orsakerna som skulle kunna bidra till att studenterna skulle kunna känna sig nedstämda. Vidare syftet var att undersöka om det finns någon skillnad och likhet mellan de orsakerna som skulle kunna bidra till nedstämdhet bland dessa studenter. Jag har genomför en enkätundersökning där jag delat ut enkäten till 60 respondenter varav 30 läser Samhällsvetenskapliga programmet och 30 Ingenjörsprogrammet. Det insamlade materialet som jag fick från undersökningen visar att respondenterna som läser de två programmen befinner sig i ett psykiskt tillstånd som inte är så positiv, det vill säga att det finns flera indikatorer som säger att studenterna har drabbats av nedstämdhet. Dessa indikatorer är att studenterna känner sig nervösa, ensamma, oroliga, uttråkade, missnöjda med sin ekonomi, ledsna och flera andra faktorer. Dessa indikatorer har starkt samband med andra faktorer såsom socialnätverk, utbildningens svårighetsgrad, ekonomi samt brist på kontakt med psykologer och kuratorer. Trots att respondenterna mår psykiska dåliga, resultatet visar att studenterna i stort skala har aldrig haft kontakt med kurator eller psykolog. Att prata med kurator eller psykolog är en viktig faktor som kunde förebygga studenternas dåliga psykiska tillstånd. Att inte ha kontakt med kurator eller psykolog kopplar jag med att det finns fortfarande tabu när det gäller psykisk ohälsa eller nedstämdhet. Jag associerar också detta med stämplingsteorin där respondenterna vill undvika att besöka kurator eller psykolog på grund av det finns risk att dem blir stämplat som psykisk sjuka. En annan jätteviktig faktor som kan orsaka nedstämdhet är att respondenterna håller problemen för sig själva och här inser jag att detta sker på grund av skamkänslor. Utifrån det resultatet som jag fick och utifrån socialkonstruktivismens synsätt ser vi att psykisk ohälsan är ett socialt problem som krävs mer insatser. Vidare behövs forskningar som belyser om faktorer som: kön, ålder, livhändelser och kulturell bakgrund, som kan påverka studenternas psykiska hälsa.
|
Page generated in 0.0451 seconds