Bakgrund: Att få ett cancerbesked kan för vissa upplevas som att få en dödsdom. Det väcker inte allt för sällan starka känslor hos både den drabbade och dess anhöriga. Att leva med cancer upplevs för många påfrestande både fysiskt och psykiskt från symtom och biverkningar från olika behandlingar såsom cytostatika och strålning. Däremot kan hoppet ofta leva kvar men i olika grader innan det infinner sig på nytt. Syfte: Syftet med denna litteratöversikt var att beskriva massage och beröring som symptomlindring hos patienter som lever med cancer. Metod: Denna uppsats har utformats som en litteraturöversikt bestående av 13 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Datainsamling har gjorts i form av litteratursök i databaserna CINAHL, PubMed samt via manuella sökningar. Resultat: Resultatet presenterades under två huvudkategorier: symtomlindrande effekter med hjälp av massage och beröring och påverkan av livskvalitén med hjälp av massage och beröring. De underliggande kategorierna var: smärta och illamående, respektive ångest, sömn och relationer. Massage, beröring och aromaterapi kunde minska både smärta och illamående även om effekten avtog när behandlingen avslutades. Detsamma gällde ångest. Även sömnkvalitén förbättrades och beröring kunde i vissa fall medföra ett känslomässigt stöd och sågs att relationer kunde fördjupas. Slutsats: Olika typer av beröringsformer är bland de äldsta behandlingsmetoder som finns och har börjat användas allt mer inom hälso- och sjukvården. Massage, beröring och aromaterapi kan ge en god symtomlindrande effekt både fysiskt och psykiskt och öka livskvalitén vid kontinuerlig behandling. / Background: Receiving a cancer diagnosis can for some be seen as getting a death sentence. It often evokes strong feelings of both the patients and their relatives. Living with cancer is often experienced as stressful both physically and mentally from the symptoms and side effects from treatments such as chemotherapy and radiation. However, hope often survive, only in different degrees before it find its way back. Aim: The purpose of this study was to describe massage and touch as a method for symptom relief in cancer patients. Method: This study has been designed as a litterature review consisting of 13 qualitative and quantitative articles. Data was collected in the databases CINAHL, PubMed and by searching manually. Results: The results were presented in two main categories: symptomatic effect of massage and touch and impact of the quality of life by means of massage and touch. The underlying categories were: pain and nausea, and anxiety, sleep and relationships. Massage, touch and aromatherapy could help reduce pain, nausea and anxiety, although the effect waned when treatment ended. Sleep quality improved and touch could in some cases be seen as a way of deepen relationships. Conclusion: Different types of touchtherapy are some among the oldest methods in history and are being used more in health care. Massage, touch and aromatherapy can provide a good symptomatic effect both physically and mentally, and increase quality of life when receiving treatment continuously.

SAMMANFATTNING  Dagens utveckling är att vården flyttar hem i allt större utsträckning och att fler personer önskar avsluta livet i hemmet. Den palliativa vården har som mål att lindra lidande och främja livskvalitet och utgår från de fyra hörnstenarna symtomkontroll, samarbete, kommunikation och information samt stöd till närstående. Tillgången till palliativ vård är dock ojämn i landet och för att uppnå en väl fungerande symtomlindring ställs stora krav både på sjukvården och på de närstående. Patienten och närstående ingår i det system som utgör familjen. Tillsammans bildar familjen en enhet där familjemedlemmarna påverkar varandra.   Syftet med studien var att beskriva familjers upplevelse av symtomlindring vid palliativ vård i det egna hemmet.   Metoden som användes var en litteraturöversikt baserad på 17 artiklar hämtade från sökningar i CINAHL och PubMed. Materialet analyserades utifrån en metod för integrative reviews. Utifrån det resultat som framkom skapades tre kategorier; kunskap och förståelse för symtomlindring leder till upplevelse av trygghet, betydelse av tillgång till sjukvård och familjens upplevelse av delaktighet i vården.   Resultatet visade på att om familjen fick tidig och anpassad information ökade tryggheten och möjlighet till delaktighet i vården. Genom information och kunskap kunde patienten själv bevara kontrollen över situationen vilket ansågs värdefullt. De närstående kunde ta en mer aktiv roll i symtomlindringen och med känslan av att de kunde göra något för den närstående som var sjuk skapades trygghet. Tillgång till stöd via sjukvården var också avgörande för hur symtomlindringen upplevdes av familjen. Genom kunnig och trygg personal som hade god kunskap om familjen skapades tillit och därmed trygghet för familjen.   Slutsatsen är att familjens upplevelse av symtomlindring vid palliativ vård i det egna hemmet är att de ofta får information för sent och att det leder till oro. Tidig och anpassad information ökar trygghetskänslan i familjen och ger närstående möjlighet till delaktighet i vården. Sjukvårdens samarbete med hela familjen är därmed avgörande för en väl fungerande symtomlindring. Ett familjecentrerat synsätt skulle kunna bidra till att sätta familjens behov i fokus och utveckla den palliativa vården. / ABSTRACT  Today’s development is that healthcare is moving home to an increasing extent and more persons wish to end their life in their own home. Palliative care aims to alleviate suffering and promote quality of life and is based on the four cornerstones of symptom control, collaboration, communication and information, plus support for family. There is an imbalance in access to palliative care throughout the country and in order to achieve a well-functioning symptom relief great demands are placed on both the health care and the related parties. The patient and related parties are part of the system that makes up the family. Together, the family forms a unit where the family members influence each other. The aim of this study was to describe families’ experiences of symptom relief in palliative care in their own home.  The method used was a literature review based on 17 articles retrieved from database searches in CINAHL and PubMed. The material was analyzed based on a method for integrative reviews. Based on the results that emerged, three categories were created; knowledge and understanding of symptom relief leads to feeling of security, importance of access to health care and the family’s experiences of participation in health care.  The results showed that if the family received timely information adapted to their needs, security and the possibility that they would participate in the care increased. Through information and knowledge, the patient valued that they were able to maintain control of the situation. Family caregivers could take a more active role in the symptom relief and felt secure with the fact that they could do something for the family member who was ill. Access to healthcare support was also crucial for how the symptom relief was experienced by the family. The involvement of knowledgeable and confident staff who had good insights to the family and their needs, created a sense of trust and security for the family.  The conclusion is that the families often experienced that they received information too late regarding symptom relief in palliative care in their own home, this in turn caused concerns. Timely and personalized information increases the feeling of security within the family and provides an opportunity to participate in the care. For a well functioning symptom relief, it is crucial that healthcare personal works together with the family. A family centered approach could help to focus the family's needs and develop the palliative care.

Bakgrund Endometrios är en inflammatorisk gynekologisk sjukdom som påverkar cirka 250 000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen går i skov med smärta som dominerande symtom. Smärtan som sjukdomen medför leder till försämrad livskvalitet och stort lidande för individen. Det finns idag inget botemedel för sjukdomen. Behandlingar som finns syftar på att förhindra sjukdomsförloppet och lindra sjukdomens symtom. Det finns idag flera olika alternativa behandlingsmetoder som rekommenderas som egenvårdsalternativ vid endometrios. För att förbättra livskvaliteten och minska lidandet hos kvinnor som lider av sjukdomen behöver sjuksköterskan mer kunskap om dessa egenvårdsalternativ. Syfte Syftet var att beskriva effekten av egenvårdsalternativ hos kvinnor med endometrios. Metod Studiedesignen som valdes var litteraturöversikt, vilket är en genomgång och sammanställning av artiklar inom det aktuella kunskaps- och forskningsläget. Databaserna som användes vid datainsamling var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet baseras på 17 vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats. Resultat Resultatet utgjordes av fem kategorier: kost-och kosttillskott, akupunktur, fysisk aktivitet, yoga och mindfulness. Slutsats Resultatet visade att det finns flera egenvårdsalternativ som kan lindra den kroppsliga och själsliga smärtan vid endometrios. Genom kunskap om olika egenvårdsalternativ kan sjuksköterskan informera och stödja kvinnor med sjukdomen endometrios för att hjälpa kvinnorna uppnå bättre livskvalitet och mindre lidande. / Background Endometriosis is an inflammatory gynecological disease that affects 250 000 women in Sweden. Endometriosis is an inflammatory gynecological disease that affects approximately 250 000 women in Sweden. The disease appear in different periods with pain as the dominant symptom. The pain leads to impaired quality of life and great suffering for the individual. There is no cure for the disease, treatments is aimed at preventing the course of the disease and ease the various symptoms. Today there are several alternative treatment methods that are recommended as self-care alternatives in endometriosis. In order to improve quality of life and reduce suffering in these women, the nurse need to gain more knowledge about the effects of self-care alternatives in women with endometriosis.   Aim The aim of this study was to describe the effect of self-care alternatives for women with endometriosis. Method The design of this study was a literature review, which is a review and compilation of articles over the current state of knowledge and research in the field. The databases that were used for collection of articles were PubMed, CINAHL and PsycINFO. The result of this study is based on 17 scientific articles that have been reviewed and analyzed. Results The results consisted of five categories: diet and dietary supplements, acupuncture, physical activity, yoga and mindfulness. Conclusions The result showed that there are several self-care alternatives that can alleviate the physical and mental pain of endometriosis. Through knowledge of different self-care alternatives the nurse can inform and support women with endometriosis to reach better quality of life and experience less suffering.

No description available.

No description available.

Background: Current palliative care recommendations stress the right to care according to palliative principles at the end of life for all people in need thereof, regardless of care place and including those who are old. The international literature indicates that residents in nursing homes often do not have access to palliative care competence. Accordingly, insufficient management and lack of communication about end-of-life issues have been reported. There is a scarcity of robust Swedish studies about the quality of care at the end of life in nursing homes. Aim: To explore the care being provided in the final week of life of older people in nursing homes. Method: The study used data from the Swedish Register of Palliative Care, of all registered individuals aged 60 and older, who died in nursing homes 2011 and 2012. Variables pertaining to monitoring and treatment of symptoms, end-of-life discussions, and circumstances around death, and individual characteristics of the deceased individuals, were explored with descriptive statistics. Results: The most common underlying causes of death were circulatory diseases (42.2%) and dementia (22.7%). The most prevalent symptom was pain (58.7%), followed by rattles (42.4%), anxiety (33.0%), confusion (21.8%), shortness of breath (14.0%) and nausea (11.1%). Pain was the symptom with the highest degree of total relief (46.3%), whereas shortness of breath and confusion were totally relieved in 6.1% and 4.3% of all individuals, respectively. The use of valid instruments for symptom assessments was reported for pain in 12.3% and 7.8% for other symptoms. The most prevalent individual prescriptions for injection PRN were for pain treatment (79.5%) and rattles (72.8%). End-of-life discussions were performed with 27.3% of all the deceased individuals, and with 53.9% of their relatives. Of all individuals, 82.1% had someone present at death, and 15.8% died alone. Of the all nursing home resident deaths recorded, 45.3% died in their preferred place. Conclusion: There were large variations in the degree of relief from the different symptoms in the final week of life. Pain was the most prevalent symptom, and was also the symptom with the highest proportion of total/partial relief. Other symptoms were less prevalent but also less well relieved. The results indicate a need for improvements in palliative care in nursing home settings, focusing management of distressing symptoms and end-of-life discussions. / Bakgrund: Målet om rätt till palliativ vård för alla som behöver, oavsett vårdplats och inkluderande äldre personer. Äldre individer har ofta multisjuklighet, inklusive kognitiv svikt som ställer särskilda krav på kompetens under livets sista tid. Internationella studier indikerar dock att personer som dör på vård- och omsorgsboenden ofta inte får tillgång till palliativ kompetens, med till exempel inadekvat symtomlindring och bristande kommunikation om döden. Robusta svenska studier om innehållet i vården i livets slutskede för personer på vård-och omsorgsboenden saknas. Syfte: Att beskriva vården under den sista levnadsveckan, för äldre personer på vård-och omsorgsboenden. Metod: Studien baserades på data från Svenska Palliativregistret av alla registrerade individer > 60 år som avlidit inom vård- och omsorgsboenden 2011 och 2012. Variabler relaterade till symtom, symtomkontroll, brytpunktssamtal och omständigheter kring döden samt individuella karaktärsdata utforskades med deskriptiv statistik. Resultat: Vanligaste underliggande dödsorsak var cirkulatoriska sjukdomar (42.2%) och demenssjukdomar (22.7%). Mest förekommande symtomet var smärta (58.7%) följt av rosslighet (42.4%), ångest (33.0%), förvirring (21.8%), andfåddhet (14.0%) och illamående (11.1%). Symtomet som lindrades till största del var snärta som helt lindrades för (46.3%) medan andfåddhet och förvirring lindrades helt hos 6.1% respektive 4.3% av individerna. Validerat skattningsinstrument användes för smärta i 12.3% av fallen och i 7.8% för andra symtom. Vanligast förekommande individuella vid behovsordinationen för injektion var för behandling av smärta (79.5%) och mot rosslighet (72.8%).Brytpunktsamtal genomfördes med 27.3% av alla individer och med 53.9% av alla närstående. Önskad dödsplats uppfylldes hos 45.3% av individerna. Av alla individer hade 82.1% någon, i registret valbar, hos sig vid dödsögonblicket och i (15.8%) dog individen ensam. Slutsats: Det fanns stora variationer i graden av lindring för symtom under sista levnadsveckan. Smärta var vanligast förekommande och även det symtom som till högst grad lindrades helt eller delvis. Andra symtom förekom mer sällan men lindrades även till lägre grad. Resultaten indikerar ett behov av förbättring inom den palliativa vården inom vård- och äldreboenden, fokuserat mot hantering av besvärliga symtom samt brytpunktssamtal.

Ottosson, B. & Skog, S. Åtgärder för att symtomlindra depression eller nedstämdhet hos äldre - en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.Bakgrund: Många äldre lider av nedstämdhet, vilket kan vara ett tecken på depression. Det anses ofta inte som något att söka vård för då det till stor del räknas som en naturlig del av åldrandet. De symtom på nedstämdhet som ignoreras då är: ökad oro, känsla av hopplöshet, sömnsvårigheter, minskad aptit och viktminskning.Metod: En litteraturstudie med 10 kvantitativa artiklar, artiklarna delades in i fyra kategorier som de sedan presenterades genom. Nivån av symtom mättes med Geriatric depression scale (GDS).Syfte: Målet med den här litteraturstudien var att undersöka och beskriva åtgärder som kan användas för att lindra depressionssymtom eller nedstämdhet hos äldre.Resultat: Alla studier hade inte signifikanta sänkningar av GDS i slutet av studien men alla hade det under tiden studien pågick. Den minsta sänkningen av GDS var 4,34 % med minnesterapi (Wang 2005) och den högsta sänkningen var efter interventionen med konst då GDS minskade med 66 % (Ching-Teng M.fl. 2019).Konklusion: Det sammanfattade resultatet visade att alla interventioner gav bra resultat under tiden studien varade. Enligt de procentuella beräkningarna så var det konst (66 %), mindfulness (50,7 %) och Qi-Gong (41,3 %) som gav bäst resultat enligt GDS skalan.Nyckelbegrepp: Depressionssymtom, geriatrik, nedstämdhet, sjuksköterska, symtomlindring. / Ottosson, B. & Skog, S. Strategies to ease depression symptoms or blues in the elderly - a literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science), 2020.En litteraturstudie med 10 kvantitativa artiklar, artiklarna delades in i fyra kategorier som de sedan presenterades genom.Background: Many elderly people suffer from the blues, which can be a sign of depression. It is not often considered something to seek care for as it is largely regarded as a natural part of aging. The symptoms of depression that are then ignored are: increased anxiety, feelings of hopelessness, insomnia, decreased appetite and weight loss.Method: A literature review of 10 quantitative articles, the articles were selected into 4 different categories and then presented through these. Symptoms were measured with the geriatric depression scale (GDS).Aim: The main purpose of this literature study was to investigate and describe what measures that can be used to prevent or alleviate depression symptoms or the blues in the elderly.Results: All the studies did not have significant reductions of GDS at the end of the study but they all had it during the study. The smallest reduction of GDS was 4.34 % with reminiscence therapy (Wang 2005) and the highest decrease was after the intervention with art when GDS decreased by 66 % (Ching-Teng M.fl. 2019).Conclusion: The summarized results showed that all interventions produced good results during the study. According to the percentage calculations, art (66 %), mindfulness (50.7 %) and Qi-Gong (41.3 %) gave the best results according to the GDS scale.Keywords: Blues, depression symptom, geriatric, nurse, symptom relief.