No description available.

Syfte: Att undersöka hur äldre personer och personal på ett vårdboende som lagar maten på plats uppfattar kvaliteten på den mat som serveras samt huruvida det förekommer några skillnader i deras åsikter. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys. Fyra äldre och fem personal, samtliga kvinnor, intervjuades på ett vårdboende i Uppsala. Dessa valdes ut med hjälp av kostombudet på vårdboendet, s.k. strategiskt urval. Resultat: Äldre och personal uppfattade maten som god, varierad och ofta förekommande. Valfrihet, hemlagad, traditionell mat och mat som varken är för stark eller salt är uppskattat av de äldre enligt både personal och de äldre. Det som åtskiljde grupperna var att de äldre lade större vikt vid att kunna välja själv; bl.a. dryck, matplats, kryddning och portionsstorlek. Personalen betonade i större utsträckning vikten av smaknedsättning, dofter och festligare måltider. Slutsats: Det finns variationer i uppfattningar angående mat och måltider både inom och mellan de två intervjugrupperna. Studien belyser att äldre individer på ett vårdboende har olika uppfattningar om mat och måltider, samt att personalen bör eftersträva att ta reda på vad de äldre värdesätter och inte arbeta utifrån vad de antar att de äldre värdesätter. / MuMS

Bakgrund: Åldrandet sker hos alla människor och upplevelsen av ålderdomen är individuell. Sexualitet hos äldre är ett område som det inte talas mycket om, ofta på grund av negativa attityder. Särskilt på vårdboenden är de äldre beroende av omgivningens attityder och förståelse för att kunna uttrycka sin sexualitet. Hendersons principer för omvårdnad betonar vårdandet av hela människan och vikten av att hjälpa patienten att förmedla sina känslor. Det är därför viktigt att grundläggande behov som sexualitet inte åsidosätts och att vårdpersonalens attityder i frågan utforskas. Syfte: Syftet är att beskriva personalens och de boendes attityder till sexualitet samt vad som påverkar dessa på vårdboenden för äldre. Metod: Systematisk litteraturstudie med databassökningar i CINAHL, Medline, PubMed och PsycInfo. Resultat: Attityderna angående de äldres sexualitet varierade från tillåtande till att vara begränsande. Attityderna påverkades bland annat av organisationens inställning, personalens egen trygghet i frågan samt av de anhörigas åsikter. Försvårande faktorer ansågs vara demens, brist på ostördhet och brist på riktlinjer och handlingsplaner. Kliniska implikationer: Normer och attityder är en produkt av samhällets komplexa sociala samspel och detta påverkar också personalen på vårdboenden. Det krävs diskussion och utbildning inom området äldres sexualitet för att motverka negativa attityder.

Bakgrund: Trycksår är en skada i hud eller underliggande vävnad. Ett trycksår uppkommer efter en tid med otillräcklig blodförsörjning i ett område och/eller är förmodligen orsakat av ett högt tryck. Trycksår kan innebära ett stort lidande för patienten. Det finns ett antal omvårdnadsåtgärder vid trycksårsprevention som är viktiga att de utförs för att minska risk för att trycksår ska utvecklas. Dessa omvårdnadsåtgärder är riskbedömning, hudbedömning, minska tryck, minska skjuv, minska friktion, vändschema, lägesändring och hudhygien. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av trycksårsprevention på vårdboende.Metod: Tio vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign har använts för att genomföra denna studie. Studierna är hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed som är omvårdnads inriktat. Två studier är hämtade från manuell sökning. Studierna granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall och är analyserade enligt Friberg (2017).Resultat: Resultatet utformades i tre huvudteman som är Trycksårsprevention, Kunskap/Motivation och Miljö. Det utformades även sex subteman som är Tryckavlastande omvårdnadsåtgärder, Kommunikation, Riskbedömning, Visa engagemang, Sjuksköterskans kunskaper om trycksårsprevention och Bemanning. Konklusion: En kombination mellan riskbedömningsinstrument och egen klinisk erfarenhet är det som ger bäst riskbedömning. Personcentrerad omvårdnad är viktigt vid trycksårsprevention. Sjuksköterskan måste ha kunskap om trycksår, tidiga tecken vid trycksår och vilka patientrelaterade riskfaktorer som finns vid trycksår. Arbetsgivaren måste ta ett ansvar att erbjuda utbildningar till sjuksköterskan och sjuksköterskan måste visa engagemang till att lära sig om trycksårsprevention. Det är även viktigt att det är fulltalig bemanning på vårdboende.

Sömnstörningar hos äldre personer på vårdboenden är vanligt förekommande. Störd sömn leder till en försämrad livskvalitet och konsekvenser inkluderar försämrad kognitiv förmåga och förhöjda symtom av ångest och depression. Syftet med den här studien var att belysa faktorer som påverkar sömnen hos äldre personer på vårdboenden. Litteraturstudie användes som metod och resultatet bygger på 11 kritiskt granskade artiklar. Efter analys framkom sex kategorier. Träning, avslappningsövningar och beröring, så som akupressur och massage, visade sig vara faktorer som kan gynna en god sömn. Resultatet indikerar även att miljö, omvårdnadsinterventioner nattetid, samt äldres egna strategier var faktorer som påverkade sömnen. Denna litteraturstudie belyser faktorer som påverkar den äldre personens sömn på vårdboende. Med kunskap i detta område kan sjuksköterskan identifiera risker och resurser som påverkar sömnen hos äldre, samt initiera omvårdnadsinterventioner som kan hjälpa äldre till en bättre sömn. En personanpassad omvårdnad som främjar sömn och därmed hälsa kan förbättra livskvaliteten hos äldre personer på vårdboenden.

SAMMANFATTNING   Syfte; Att beskriva den kvarboendes upplevelser i samband med att partnern flyttar till ett särskilt boende. Metodbeskrivning; Kvalitativ deskriptiv studie med intervjuer av sex kvarboende makar. En modifierad kvalitativ innehållsanalys gjordes, inspirerad av Sandbergs ”Flyttningsprocessen”.   Huvudresultat; I samband med beslutet om flytten beskrivs upplevelser av sorg/förlust, förståelse inför situationen samt behov av information och stöd. Vid genomförandet av flytten beskrivs olika grad av delaktighet. Anpassningen efter genomförd flytt beskrivs utifrån olika grad av kontroll över partnerns liv, påverkan på relationer/eget liv, och i ett senare skede förändrad roll, förändrad relation till partnern och förändrat liv. Att vara delaktig genom hela processen är viktigt för att den kvarboende ska kunna ha viss kontroll över situationen. Den kvarboende får uppleva nya och förändrade relationer i omgivningen. Livsförändringen skapar ensamhet även om familj och vänner finns i omgivningen. Slutsats; Flytten av partnern kan ses som en process för den kvarboende. Processen är mycket individuell och tar olika lång tid. Det finns ett stort behov av information och stöd från vårdgivare och personal på boenden, inför och genom det nya förhållandet. Personalen behöver vara medveten om de olika reaktioner som den kvarboende kan hamna i och stötta dessa. / ABSTRACT Aim: To describe the experiences of senior living at home when his/her partner moves to a home of care.  Methods: Qualitative descriptive study with interviews of six spouses, living by themselves in the previously common home. A qualitative content analysis was done, with inspiration from Sandbergs´ model "Resettlement process". Results: The decision about the resettlement is characterized by grief/loss, understanding the situation and a need of information and support. Performing the resettlement is characterized by various degree of participation. The time after the resettlement is characterized by various degree of control over the spouse’s life and effects on relations/own life, and in a longer time perspective changed roles, changed relationships and changed life. It’s important to the senior still living at home to participate in the whole resettlement process for him/her to still have certain amount of control over the situation. The senior will experience new and changed relationships and this can cause loneliness even if friends and family is getting closer. Conclusion: The experiences of senior living at home when a partner moves to a home of care are an individual process over time. There is a great need of information and support from caregivers during the entire process. The staff should be open to various reactions in the seniors living at home, and respond to them in a supportive way. Keywords: life crises, elderly spouses, home of care.

Syfte:Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur äldre personer och personal på ett vårdboende i Uppsala uppfattar kvalitéten på den mat som levereras färdig till boendet och sedan serveras. Metod: Studien har en kvalitativ design och genomfördes genom intervjuer på fem äldre och fem personal på ett vårdboende. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ analysmetod. Resultat: I studien framkom att de äldre och personalen ofta hade samma uppfattning om vad bra mat var. De äldre hade dock kritik angående matens temperatur, doft, smaksättning och variation i större utsträckning än personalen. De äldre tyckte att serveringen kunde gå annorlunda till och att personalen skulle sitta med vid bordet mer ofta medan personalen tyckte att måltidsituationen var god. Slutsats: Konkluderat kan vi se att det finns likheter såväl som skillnader bland de äldres och personalens uppfattning gällande maten och måltidssituationen på vårdboendet. Både de äldre och personalen tyckte det var viktigt med smak, doft och utseende samt att maten var välbekant. Däremot hade de äldre kritik mot organisatoriska aspekter såsom bordsplacering, servering och personalens delaktighet vid måltiden. / The purpose: The purpose of this study is to investigate how elderly people and staff in a nursing home in Uppsala perceive the quality of the food that is delivered ready to the nursing home and then served. Method: The study has a qualitative design and was conducted through interviews of five elderly and five of the staff in a nursing home. The interviews were analyzed through a qualitative analysis. Results: The study revealed that the elderly and the staff often had the same idea of what good food was. The elderly, however, had criticism about the foods temperature, aroma, flavour and variety to a greater extent than the staff. The elderly thought that the service could go differently and that the staff should sit with them at the table more often, while the staff thought the meal situation was good. Conclusion: Concludes to similarities as well as to differences among the elderly and the staff´s perception regarding food and meal situation at the nursing home. Both the elderly and the staff thought it was important with flavour, scent and the appearance and that the food was familiar. In contrast, the early criticise of the organizational aspects such as seating at the table, service and how the staff participated in the meal situation.

Den kommunala omsorgen i Sverige står inför stora utmaningar och den demografiska utvecklingen, med en allt större andel i de äldsta åldersgrupperna, ställer krav på hållbarhet i vård- och omsorgsorganisationer. Ett närvarande ledarskap är ett oumbärligt medel för att uppnå hållbarhet genom bl.a. en god och hälsofrämjande arbetsmiljö. Första linjens chefer har ett utmanande uppdrag i dagens komplexa omsorgsverksamhet varför det är nödvändigt att hitta alternativa arbetssätt till det traditionella sättet med en chef per verksamhet. Samledarskap, där två chefer har samma befogenheter och ansvar i en verksamhet, är den mest renodlade formen av delat ledarskap. Studiens syfte var att öka kunskapen om medarbetares upplevelser av att arbeta med två samledande chefer i en vårdboendekontext, en tidigare outforskad kontext vad gäller samledarskap ur medarbetarperspektiv. Metoden som ansågs bäst lämpad var kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats på analysen. Datainsamlingen utfördes genom sex semistrukturerade intervjuer som transkriberades och sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i elva subkategorier och fyra kategorier vilka redovisas i resultatet. Studiens resultat visar att de samledande chefernas närvaro och deras kompletterande personligheter upplevs som gynnsamma faktorer av medarbetarna. Kvalitén på de personliga relationerna med cheferna samt fungerande kommunikation, med särskilt fokus på informationshantering, framstår som viktiga aspekter av samledarskapet. Utgående från ovanstående behövs ytterligare forskning för att få bättre kunskap om i vilken mån samledarskap bidrar till hälsofrämjande arbetsplatser.

Bakgrund: Kosten är en central del i vårt dagliga liv. Trots vikten av rätt och tillräcklig kost är nutritionen en utsatt del av vården. För att upprätthålla en god måltidssituation krävs det att verksamheterna lägger ner tid och fokus på utbildning inom ämnet. Området är väl utforskat vad gäller faktorer som påverkar måltidssituationen. Dock finns en kunskapslucka angående hur denna måltidssituation påverkar livskvalitén hos de äldre.Syfte: Beskriva hur de boendes uppfattning av måltidssituationen, på ett vårdboende i sydvästra Sverige, påverkar livskvalitén hos de boende.Metod: En empirisk studie av fenomenografisk ansats, baserad på semi- strukturerade intervjuer med åtta individer på ett vårdboende i sydvästra Sverige. Resultat: En god uppfattning av måltidssituationen gav en positiv påverkan på livskvalitén. Däremot gav en sämre uppfattning av måltidssituationen ingen negativ påverkan på livskvalitén.Slutsats: Måltidssituationen måste ses som en del i ledet av faktorer som kan förbättra äldre individers livskvalité. För att tillfredsställa allas behov krävs att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal arbetar utifrån ett individanpassat synsätt. / Background: Food makes a central part of our lives. With the importance of food in mind, nutrition is still an exposed part of the caring process. To maintain quality in meal situation, nursing homes have to put aside time for focus and education regarding nutrition. The scientific field of the factors that affetcs meal suituation is well explored. Although, there is a gap of knowledge regarding how this meal situation affects the qualitiy of life among elderly.Aim: To decribe how the elderlys experience of meal situation, in a nursing home of south western Sweden, affetcs the quality of life among the elderly.Method: An empirical study, made with a fenomenografic design, based on semi structured interviews with eight individuals in a nursing home of south western Sweden.Results: A good experience of the meal situation positively affected the quality of life. On the other hand, a less good experience of the meal situation did not negatively affect the quality of life.Conclusion: The meal situation needs to be considered as one of many factors that affects the life quality among elderly. To satisfy every persons individual needs the nurse and the other caring staff have to work through a individualized approach.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om äldre invandrare som bor på vårdboende i Malmö hade ett behov av språkanpassad äldreomsorg. Kvalitativa intervjuer utfördes med vårdtagare med utländsk härkomst och vårdpersonal som arbetade med vårdtagarna. Målgruppen var äldre invandrare med utländsk härkomst som bor på vårdboende samt personal som arbetar med dem. Frågeställningarna handlade om det fanns kommunikationsproblem mellan de äldre invandrade vårdtagarna och personalen samt om de upplevde ett behov av språkanpassad äldreomsorg. Resultatet av studien visade att det finns ett behov av språkanpassad äldreomsorg hos informanterna. Tidigare forskning visa även att språk är väsentligt för att kunna kommunicera och förstå sin omvärld och ha en meningsfull vardag. / The purpose of this paper was to find out whether elderly foreign people living inretirement homes in Malmö, Sweden, need language adapted elder care.Qualitative interviews were conducted within retirement homes with bothcaretakers and caregivers. The target group was elderly people with migrantbackgrounds living in retirement homes and the personnel working with them.Our questions were mainly about communication problems experienced byelderly and caregivers and their perceived need for language adapted elderly care.The results showed that both caregivers and caretakers need language adaptedeldercare to be able to communicate. The literature shows that language is the keyto communication that enhances comprehensibility. Language difficulties cancause communication problems and make the elderly immigrant feel lonely andisolated. To the elderly immigrant who already belongs to a vulnerable group insociety, it is especially important to be able to communicate in order to managedaily life. Therefore it is essential to be able to express their thoughts and feelingsand to create a meaningful social connection with others.