Denna studie syftade till att öka förståelsen för hur mottagandet av äldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. Frågeställningarna rörde hur företrädare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. Företrädare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjänstemän har deltagit i en fokusgruppsintervju i ämnet. Med hjälp av Aaron Antonovskys individteori känsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt. Studiens resultat visade att ingen särskild planering görs för att ta emot äldre invandrare. Både företrädarna för invandrarorganisationerna och de yrkesverksamma var kritiska till mottagandet i kommunen. Kritiken rörde bristen på planering och samarbete mellan organisationer som möter invandrare. Särskilt påpekades vikten av att tillvarata kunskaper från integrerade landsmän för att skapa förståelse för kulturella skillnader.

Äldre invandrare utgör en speciell grupp av den äldre befolkningen, trots många likheter med sina kamrater födda i Sverige. Forskningen visar att de ansöker om olika omsorgstjänster i lägre utsträckning än infödda och är mer benägna att avstå från dem även när de blir beviljade, samtidigt som hjälpbehov i deras fall uppstår i tidigare ålder och är allmänt sett större än för infödda. Den starka tendensen att klara sig själva eller med hjälp av sina anhöriga leder till att de är underrepresenterade inom den offentliga äldreomsorgen. I denna uppsats kartlägger jag olika beteenden och attityder som ligger till grund för detta fenomen och ger en helhetsbild av äldre invadrares levnadsförhållande. Beskrivningen visar en allmän oro hos äldre invandrare för att inte bli sedda och behandlade på rätt sätt av omsorgspersonal samt deras strävan efter att inte vara till besvär så länge de inte är mycket gamla och i stort behov av hjälp. En rad faktorer bidrar till att de känner sig mindre bekväma och trygga med den offentliga äldreomsorgen, bland annat invandrares generellt sett svagare ekonomiska resurser, bristande språkkunskaper som ytterligare kan försvagas med ålder, begränsat socialt nätverk till följd av pensionering alternativt invandring i hög ålder mm. Ytterligare ett problem är deras medvetenhet om att de inte hunnit bidra till samhället i samma utsträckning som andra och en sorts ”tacksamhetsmur” som hindrar äldre invandrare från att söka hjälp i tid vilket i sin tur försvårar efterföljande åtgärder. Allt detta skapar en känsla av resurssvaghet och beroende av det omgivande samhället, en känsla som äldre invandrare försöker undgå genom att minska sina behov och förväntningar och klara sig på egen hand eller med hjälp av sina närstående.

Problemformulering: Äldre invandrare är en växande grupp i vårt samhälle. Äldre emigrerar till Sverige på grund av olika skäl, bland annat för krig, kärlek, ekonomiska förutsättningar eller för att vara nära sina anhöriga. Äldre invandrare har alla specifika upplevelser samt erfarenheter, vi finner det båda relevant och intressant att undersöka hur äldre invandrare ser sin integration i samhället. Syftet: med denna undersökning är hur äldre invandare ser sin integration i samhället och hur pass delaktig man är. Metoden: i denna studie består av kvalitativa intervjuer. Det är sju intervjuer och alla är äldre invandrare. Resultat: vissa av respondenterna känner sig integrerade och delaktiga i samhället medan andra respondenter känner sig utanför och några känner sig isolerade. Teorier som kopplas till empirin är kommunikation och det salutogenetiska perspektivet.Nyckelord: Äldre invandrare, integration, socialt nätverk / Problem: Elderly immigrants are a growing group in our society. Elderly immigrate to Sweden for different reason like war, love, and economic conditions or to be near their families. Elderly immigrants have different and special experiences we find it both relevant and interesting to explore how elderly immigrants see their integration into society. The aim: this study is how elderly immigrants see their integration in the community and how involved they are. Method: the method in this study is selected interviews. A total of seven elderly immigrants have been interviewed. Result: some of the respondents feel integrated and involved in the community while others respondents feel left out and some feel isolated. Theories which is connected to the empirical data is communication and the salutogenesis perspective.Keywords: Elderly immigrants, integration, social network

Bakgrund och problemformulering: Att emigrera till ett främmande land som äldre medför att individen ofta ställs inför flera problem på grund av begränsning av egna resurser. Äldre invandrare som lämnat sitt hemland ställs inför oväntade situationer då relationen till det gamla livet bryts och de börjar om på nytt igen i det främmande landet. Det leder till att kontinuiteten i livet förändras vilket resulterar i en förlust av sammanhang, mening, identitet, hopp och sociala kontakter, och de har då en särskild hög tendens för att utveckla ohälsa.Syftet: Syftet med studie är att belysa hur äldre invandrare upplever sin hälsa.Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie där sju kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Databaserna som användes för att söka artiklar var Samsök, Google Scholar, Cinahl och Academic Search Elite. Med kvalitativ metod kunde vi sammanställa kvalitativa studier utifrån den enskildes upplevelse och livsberättelser, där individen uttryckte sig med egna ord.Resultat: I analysen framkom olika faktorer som visade sig vara av betydelse för äldre invandrares upplevelse av hälsa. Resultatet redovisas utifrån två huvudteman och fyra underteman. För att öka tillförlitligheten har vi med citat på originalspråk.Diskussion: Det har framkommit i resultatet att sociala kontakter och kulturbärande aktiviteter har stor betydelse för äldre invandrares hälsa. Att arbeta med äldre patienter med invandrarbakgrund är en utmaning som ställer höga krav på sjuksköterskor. Sjuksköterskan bör i mötet med den äldre invandraren ha kunskap och respekt för deras etniska bakgrund och kulturella seder och vanor. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Sammanfattning:Sammanfattningsvis har äldre invandrare sämre förutsättningar än svenskar när det gäller socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital och anhöriga till äldre hamnar i konflikt med olika regelverk inom välfärden; det handlar om äldrepolitik, arbetsmarknadspolitik och generaliseringar.Detta förutsätter ett nytt, öppet förhållningssätt, möjligheter till mer anhörigstöd, mer anställning av anhöriga och ökade kunskaper, förståelse och insikt hos personalen. Det kan ske genom utbildning och fortbildning med tvärkulturellt innehåll och utgångspunkt från såväl anhöriga som äldreomsorgens personal. Då kan äldre invandrare integreras i äldreomsorgenmed möjlighet till lärande och social delaktighet för bättre ömsesidig förståelse,respekt och en trygg tillvaro.Bakgrund:Andelen äldre människor ökar i Sverige och bland de äldre finns det en del personer med en annan etnisk bakgrund. Äldre invandrare som har kommit sent till Sverige eller har åldrats här kommer förr eller senare i kontakt med äldreomsorgen. Själva åldrandet skapar funderingar och oro hos de äldre, speciellt om man bor ensam och inte kan svenska språket; samtidigt ska de hantera och anpassa sig till nya villkor, normer och lagar, kultur och olika regelverk inom välfärdssystemet, speciellt äldreomsorgen.Syfte:Studiens syfte är att undersöka de ansvarigas och tjänstemännens syn på äldre invandrare inom äldreomsorgen.Metod:Jag har använt mig av kvalitativ metod som forskningsmetod genom att intervjua de ansvariga (politiker och tjänstemän) inom äldreomsorgen med öppna frågor och tydligt fokus på möjligheter.Resultat:Resultatet visar att det är svårt att nå äldre invandrare och äldre från Norden innefattas inte i praktiken i begreppet äldre invandrare och att det finns svårigheter när det gäller kulturellaskillnader och språk i bemötandet av äldre invandrare och inom äldreomsorgens verksamhet. Många äldre känner inte till vad äldreomsorgen erbjuder. Ett sätt att nå dessa människor är att sänka åldersgränsen för uppsökande verksamhet och tätare samarbete med ideella ochetniska föreningar. I undersökningen visade det sig att de ansvariga är positiva till anhörigstöd i olika former med tanke på välbefinnande och igenkännande för äldre och de är positiva till anhörigas roll i framtiden. Vidare betonas att det behövs rekrytering av omvårdnadspersonal med utländsk bakgrund för att förbättra möjligheterna inom äldreomsorgen.

<p>Denna c-uppsats handlar om hur de äldre invandrarnas sociala liv påverkas av migrationen samt vilka tankar de har kring sin omsorgssituation. För att få en djupare kunskap och förståelse för de äldre invandrarnas sociala situation samt deras förväntan på äldreomsorgen gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med sex äldre invandrare från Bosnien och Somalia. En jämförelse mellan de båda grupperna redovisades inom olika teman, umgänge, de närstående, åldrandet och hemlängtan, omsorgen i det nya landet. Resultaten studerades utifrån ett interaktionstiskt perspektiv och den teoretiska kunskapen om socialt nätverk och socialt stöd. De båda grupperna hade kommit till Sverige på grund av krig i sina hemländer, de hade inte valt att flytta utan blivit tvungna att fly från hemlandet. Det visade sig i denna begränsade undersökning att de äldre invandrarna från Bosnien var mer integrerade i det svenska samhället, de hade ett mer fungerande socialt nätverk än äldre somalier. Gemensamma var de stora och svåra omställningarna efter migrationen samt behovet av emotionellt och praktiskt stöd från anhöriga, vänner och omgivningen.</p>

Den här studien beskriver hur det har varit och hur livet är idag för tre grupper av äldre invandrare med annat modermål än det svenska och hur det svenska språket har påverkat deras liv. I Sverige förväntas populationen av äldre invandrare öka i de närmaste åren därför är det viktigt att försöka få en ökad kunskap om deras liv – hur det har varit – hur det är och vilka eventuella hinder och förväntningar de ser inför sitt åldrande i relation till det svenska språket. Studien är baserad på empirin som kommit från tre fokusgruppintervjuer med äldre invandrare. De tre grupper har besvarat intervjufrågor och därmed har de varit fria att berätta om sina erfarenheter, tankar och egna liv. Fokus läggs på att få kunskap om hur just äldre invandrare själva upplever sin språkliga förmåga och hur det påverkar deras liv. För att kunna analysera empirin har jag använt mig utav teorin om symbolisk interaktionism och på det sättet kunna få en bättre förståelse av det som har berättas.

Denna studie syftade till att öka förståelsen för hur mottagandet av äldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. Frågeställningarna rörde hur företrädare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. Företrädare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjänstemän har deltagit i en fokusgruppsintervju i ämnet. Med hjälp av Aaron Antonovskys individteori känsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt. Studiens resultat visade att ingen särskild planering görs för att ta emot äldre invandrare. Både företrädarna för invandrarorganisationerna och de yrkesverksamma var kritiska till mottagandet i kommunen. Kritiken rörde bristen på planering och samarbete mellan organisationer som möter invandrare. Särskilt påpekades vikten av att tillvarata kunskaper från integrerade landsmän för att skapa förståelse för kulturella skillnader. / The purpose of this study was to enhance the understanding of how the reception of older immigrants can be perceived in a swedish medium-sized municipality. The questions asked was how representatives from immigrant associations and municipality officials looked upon the reception. To investigate this have documents concerning the reception of immigrants been analysed. Representatives from three immigrant associations have been interviewed, and three municipality officials partook in a focusgroupinterview. Theories used to analyze the material were Aaron Antonovskys theory sense of coherence (KASAM), Roine Johanssons organisational theory and Berth Danermarks thoughts on cooperation. The result from the study indicated that no special planning is made for the reception of older immigrants. Both the representatives and the officials were critical of the reception. The criticism concerned the lack of planning and cooperation between organisations that meet immigrants. The importance of using the knowledge from integrated countrymen was stressed to create understanding for cultural differences.

Denna c-uppsats handlar om hur de äldre invandrarnas sociala liv påverkas av migrationen samt vilka tankar de har kring sin omsorgssituation. För att få en djupare kunskap och förståelse för de äldre invandrarnas sociala situation samt deras förväntan på äldreomsorgen gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med sex äldre invandrare från Bosnien och Somalia. En jämförelse mellan de båda grupperna redovisades inom olika teman, umgänge, de närstående, åldrandet och hemlängtan, omsorgen i det nya landet. Resultaten studerades utifrån ett interaktionstiskt perspektiv och den teoretiska kunskapen om socialt nätverk och socialt stöd. De båda grupperna hade kommit till Sverige på grund av krig i sina hemländer, de hade inte valt att flytta utan blivit tvungna att fly från hemlandet. Det visade sig i denna begränsade undersökning att de äldre invandrarna från Bosnien var mer integrerade i det svenska samhället, de hade ett mer fungerande socialt nätverk än äldre somalier. Gemensamma var de stora och svåra omställningarna efter migrationen samt behovet av emotionellt och praktiskt stöd från anhöriga, vänner och omgivningen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om äldre invandrare som bor på vårdboende i Malmö hade ett behov av språkanpassad äldreomsorg. Kvalitativa intervjuer utfördes med vårdtagare med utländsk härkomst och vårdpersonal som arbetade med vårdtagarna. Målgruppen var äldre invandrare med utländsk härkomst som bor på vårdboende samt personal som arbetar med dem. Frågeställningarna handlade om det fanns kommunikationsproblem mellan de äldre invandrade vårdtagarna och personalen samt om de upplevde ett behov av språkanpassad äldreomsorg. Resultatet av studien visade att det finns ett behov av språkanpassad äldreomsorg hos informanterna. Tidigare forskning visa även att språk är väsentligt för att kunna kommunicera och förstå sin omvärld och ha en meningsfull vardag. / The purpose of this paper was to find out whether elderly foreign people living inretirement homes in Malmö, Sweden, need language adapted elder care.Qualitative interviews were conducted within retirement homes with bothcaretakers and caregivers. The target group was elderly people with migrantbackgrounds living in retirement homes and the personnel working with them.Our questions were mainly about communication problems experienced byelderly and caregivers and their perceived need for language adapted elderly care.The results showed that both caregivers and caretakers need language adaptedeldercare to be able to communicate. The literature shows that language is the keyto communication that enhances comprehensibility. Language difficulties cancause communication problems and make the elderly immigrant feel lonely andisolated. To the elderly immigrant who already belongs to a vulnerable group insociety, it is especially important to be able to communicate in order to managedaily life. Therefore it is essential to be able to express their thoughts and feelingsand to create a meaningful social connection with others.