Syftet med studien var att undersöka alkoholmissbrukets betydelse för arbetet med vårdtagares möjligheter till delaktighet samt vilket bemötande hemtjänstpersonalen har mot vårdtagare med alkoholmissbruk. Frågeställningarna var; hur skiljde sig arbetet med delaktighet, enligt hemtjänstpersonal, mellan vårdtagare med alkoholmissbruk och vårdtagare utan alkoholmissbruk? Hur såg möjligheter till delaktighet ut för alkoholmissbrukande vårdtagare inom hemtjänsten, enligt hemtjänstpersonal? Hur såg, enligt hemtjänstpersonal, bemötandet ut till vårdtagare med alkoholmissbruk i förhållande till de vårdtagarna utan alkoholmissbruk? Den teoretiska utgångspunkten var teorier kring delaktighet och bemötande. Exempel på teorier kring delaktighet är att en individ måste själv uppleva sig som delaktig för att vara delaktig. Delaktighet handlar om ett samspel mellan individ och omgivning. Bemötande definieras bland annat som något som sker i en relation och i mötet mellan människor. Det empiriska materialet består av fem intervjuer med undersköterskor som arbetar inom hemtjänst. Bearbetningen av datamaterialet gjordes genom kategorisering, kodning och tematisering som sedan analyserades. Slutsatserna är att vårdtagarna har bra möjligheter till att vara delaktiga med vissa begränsningar beroende av alkoholmissbruk. Alla informanter vill att alla vårdtagare ska behandlas lika, trots detta framkommer skillnader i både arbetet med delaktighet och bemötande till vårdtagare utan alkoholmissbruks fördel. En annan slutsats är att hemtjänstpersonal saknar kunskap för att på ett professionellt sätt arbeta med vårdtagare med alkoholmissbruk.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den äldre vårdtagarens delaktighet i omvårdnadsprocessen. Data samlades in genom databassökningar i databasen Cinahl och data granskades enligt modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att de äldre vårdtagarnas upplevelse av delaktighet återfanns när sjuksköterskan såg vårdtagaren som en individ, vilket var enligt vårdtagarna när respekt visades och kunskap kunde utbytas mellan denne och sjuksköterskan. Denna litteraturstudie påvisade att kommunikation var det största behovet hos äldre vårdtagare under vårdtiden och att en god kommunikation var nyckeln till att delaktighet skapades mellan vårdtagaren och sjuksköterskan i omvårdnadsprocessen. Resultatet påvisade också att sjuksköterskan förväntas inneha kunskap att involvera den äldre vårdtagaren i omvårdnaden. En god vårdrelation stärks genom delaktighet i from av en god kommunikation mellan vårdtagare och sjuksköterskan.

This thesis aimed to explore factors related to the prevalence of violence towards caregivers working in a nursing home context. The aim was also to describe caregivers’ perceptions and experiences of violence in a nursing home context. The thesis comprises four studies. Study I includes data regarding environmental and organizational factors, residents’ and caregivers’ characteristics, and violence. Data concerning job satisfaction and working climate were also obtained. In study II, questionnaires were used to collect data concerning caregivers’ exposure to violence and their personal characteristics. Data concerning personality traits, coping resources, and burnout were collected by means of instruments. In order to illuminate caregivers’ perceptions of violence (III) and experiences of being exposed to violence (IV) interviews were performed. Quantitative data were analyzed by means of comparative and descriptive statistics. The interviews were transcribed and interpreted using a qualitative content analysis method. The results showed that 15 percent of the residents exhibited violent behaviour during the week of in-vestigation. A significant higher proportion of male residents were assessed by the caregivers to present violent behaviour compared to female residents. A discriminate analysis showed that the prevalence of behavioural symptoms and psychiatric symptoms, residents needing assistance with dressing, the caregivers’ psychological workload, and job satisfaction were the strongest discriminators between nursing home wards with a high versus low proportion of residents with violent behaviour (I). The results from study II showed that among the 196 caregivers participating in the study, 68 % re-ported exposure to violence during the previous year. Twenty-two percent reported exposure several times per week, and 51 % reported exposure at least once during the previous month. A higher proportion of caregivers 50 years or younger were exposed to violence compared to older caregivers. A higher proportion of caregivers with a work experience of three years or more reported exposure to violence compared to less experienced caregivers. A higher proportion caregivers who reported exposure to violence assessed symptoms on burnout and motherly rejection. No significant differences between the two groups were found concerning coping resources, defence mechanisms, temperament, and character. Study III showed that caregivers’ perceptions of violence are subjective and in the eye of the beholder. The caregivers perceive violence as challenging and expressed that caring situations had to be solved even though their own safety is perceived to be in danger. The caregivers perceive violence as intentional when the residents are judged to have a good cognitive capacity and are perceived to be conscious. However, the care-givers perceive violence as excusable when the residents are described as old and sick. The caregivers perceive violence as ordinary and as a part of the work situation. The caregivers also perceive violence as contextual since similar violence is accepted at the work place but not outside it. The result from study IV showed that the caregivers’ experiences of exposure to violence range be-tween being overwhelmed by contradictory emotions and being resigned. The caregivers have preconceived ideas towards the violent behaviour and describe being on guard in order to avoid being exposed to violence. The caregivers experience that they lose the control over a violent situation and strive to regain the control. They are overwhelmed by emotions such as surprise, anger, and repulsiveness and describe a resignation hav-ing to care for violent residents. Caring for violent residents is described as a constant struggle and the care-givers express a disappointment over insufficient support. The caregivers strive to regain the control by means of seeking excuses for the violent behaviour or by support from colleagues. The conclusions from this thesis are that the prevalence of violence is related to factors among the residents as well as the caregivers, that caregivers’ perceptions of violence are subjective and caregivers’ experi-ences varies between being overwhelmed by contradictory emotions and resignation. There is a risk that vio-lence in nursing homes becomes a norm, is accepted, and in this way is maintained. The boundary between what is acceptable and what is not acceptable becomes erased, the caregiver resigns, and the violence is not looked upon as a divergence but becomes a part of the working situation. It is therefore important that the problems with violence at nursing homes are attended to and that the caregivers are supported in their work.

ABSTRACT Titel: Utvärdering av ett äldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocess Författare: Emmy Johansson och Susanna Paulsson Nyckelord: äldreomsorg, personal, vårdtagare, organisatoriska förändringar, konflikt, maktutövning och förändringsmotstånd. Den här studien är baserad på ett uppdrag från en mindre kommun som efterfrågar en utvärderingen inom äldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvärderingen står ett äldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgått en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. Vårt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av såväl de materiella som de organisatoriska förändringarna samt identifiera om dessa omändringar har fått någon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville även utreda om ledningen hade kunnat agera annorlunda i något avseende och i så fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, äldreomsorgs- och enhetschef har använts för att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar. Det framkommer i studien att personalen har upplevt förändringsfasen som turbulent, omvälvande och långdragen. De har mött förändringar på många olika plan såväl materiella som organisatoriska vilka har fått både negativa och positiva effekter. Splittring av personalgrupper, meningsskiljaktigheter vad gäller utförandet av arbetsuppgifter och strider med ledningen om takliftar var faktorer som väckt starkast reaktioner och orsakat djupgående konflikter. Positiva intryck gavs beträffande lokalernas utformning samt den nya arbetsorganiseringen med arbete både i hemtjänst och på äldreboendet. De upplever idag att de nya lokalerna har förbättrat arbetsmiljön och bidragit till ett bra arbetsklimat. Genom vårt resultat har det varit möjligt att urskilja ett antal aspekter där ett annorlunda agerande från ledningens sida eventuellt kunnat minska konflikternas omfattning och bidragit till en smidigare förändringsprocess. I analysen av vårt empiriska material har vi utgått från organisationsteori och framförallt fokuserat på motstånd till förändring, maktutövning och konflikt.

<p>ABSTRACT</p><p>Titel: Utvärdering av ett äldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocess</p><p>Författare: Emmy Johansson och Susanna Paulsson</p><p>Nyckelord: äldreomsorg, personal, vårdtagare, organisatoriska förändringar, konflikt, maktutövning och förändringsmotstånd.</p><p>Den här studien är baserad på ett uppdrag från en mindre kommun som efterfrågar en utvärderingen inom äldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvärderingen står ett äldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgått en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. Vårt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av såväl de materiella som de organisatoriska förändringarna samt identifiera om dessa omändringar har fått någon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville även utreda om ledningen hade kunnat agera annorlunda i något avseende och i så fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, äldreomsorgs- och enhetschef har använts för att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar.</p><p>Det framkommer i studien att personalen har upplevt förändringsfasen som turbulent, omvälvande och långdragen. De har mött förändringar på många olika plan såväl materiella som organisatoriska vilka har fått både negativa och positiva effekter. Splittring av personalgrupper, meningsskiljaktigheter vad gäller utförandet av arbetsuppgifter och strider med ledningen om takliftar var faktorer som väckt starkast reaktioner och orsakat djupgående konflikter. Positiva intryck gavs beträffande lokalernas utformning samt den nya arbetsorganiseringen med arbete både i hemtjänst och på äldreboendet. De upplever idag att de nya lokalerna har förbättrat arbetsmiljön och bidragit till ett bra arbetsklimat. Genom vårt resultat har det varit möjligt att urskilja ett antal aspekter där ett annorlunda agerande från ledningens sida eventuellt kunnat minska konflikternas omfattning och bidragit till en smidigare förändringsprocess. I analysen av vårt empiriska material har vi utgått från organisationsteori och framförallt fokuserat på motstånd till förändring, maktutövning och konflikt.</p>

Nutrition spelar en avgörande roll för den äldre vårdtagarens hälsa och välbefinnande. I och med att befolkningen i Sverige stiger i medellivslängd ökar också efterfrågan och behovet av vård. Äldreomsorgen är av denna anledning en växande verksamhet och distriktssköterskans roll, ansvar och kompetens gällande den äldre vårdtagarens nutritionsstatus kommer därmed att efterlysas i större utsträckning. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att stödja äldre vårdtagares nutrition i äldreomsorgen. Utifrån studiens syfte användes forskningsintervjuer med kvalitativ induktiv ansats. Intervjuerna genomfördes med fyra distriktssköterskor och fyra sjuksköterskor i fyra kommuner i Västra Sverige och datamaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen utkristalliserades tre kategorier och nio underkategorier, som finns beskrivna i resultatdelen. Studien visar på brister i ansvarsfördelning, kunskap och utbildning enligt deltagarnas upplevelser. Dessutom framkom det att bedömning och screening av den äldre vårdtagarens nutritionsstatus skedde i mycket liten utsträckning. Både distriktssköterskan och hemtjänstpersonalen är av betydelse i avseendet att upptäcka äldre vårdtagare som löper risk att drabbas av undernäringstillstånd. Distriktssköterskan upplevde att den äldre vårdtagarens ensamhet många gånger gjorde det svårt till stödjande insats. Detta på grund av den känsla av maktlöshet som distriktssköterskan upplevde. Studien visade att ensamheten var den största enskilda orsaken till att den äldre vårdtagaren kunde utveckla ett undernäringstillstånd. I diskussionsdelarna förs resonemang kring studiens metod och resultat mot tidigare forskning.

Bakgrund: Vårdtagare med anorexia nervosa har svårt att tolka sina egna och andras känslor, vilket gör dem sårbara. Det gör att sjuksköterskan tillsammans med hälso- och sjukvården har en viktig uppgift att bygga upp och bidra till en god relation där återhämtning är möjlig och vårdtagaren kan känna välbefinnande. Syfte: Belysa hur vårdtagare med anorexia nervosa upplever relationen med sjuksköterskan. Metod: Resultaten i tio empiriska studier granskades, analyserades med induktiv ansats och sammanställdes till en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att vårdtagare upplever välbefinnande i relationen med sjuksköterskan genom upplevelser av att få livskraft, tillfredställelse och bli uppskattad. Förlust av hopp och förminskande upplevdes som ett vårdlidande när relationen inte fungerade optimalt utifrån deras synsätt. Slutsats: Sjuksköterskans relation bidrar till hur återhämtningen blir för den enskilde vårdtagaren med anorexia nervosa. En god relation med stöd ökar välbefinnandet och därmed även tillfrisknande. Mer kunskap, redan i grundutbildningen till sjuksköterska, bör finnas för att kunna möta känsliga grupper av vårdtagare. Nyckelord: anorexia nervosa, vårdtagarerfarenhet, vårdtagare-sjuksköterska relation, ätstörningar.

De kommande åren står vården inför stora utmaningar, då medellivslängden ökar både hos män och kvinnor, vilket innebär att fler äldre har behov av vårdinsatser. Allt fler och sjukare personer vårdas i sina egna hem, vilket kommer att medföra stora krav på undersköterskornas kompetens i framtiden inom kommunal vård- och omsorg. Vården står också inför stora pensionsavgångar vilket är ännu en utmaning. För att förstå undersköterskors upplevelse när det kommer till deras arbetssituation och då de arbetar tillsammans med personal som saknar utbildning valde författarna att göra en kvalitativ studie som kan fånga och belysa deras arbetssituation. Enligt prognoser kommer det inom vård- och omsorg att behöva rekryteras cirka 150 000 nya medarbetare fram till 2030. Syftet med studien är att undersöka undersköterskors uppfattningar om brist på undersköterskekompetens inom kommunala vård- och omsorgsverksamheter. Examensarbetet har utgått från en kvalitativ design och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av undersköterskornas uppfattning kring hur arbetet tillsammans med outbildad personal visade på att fokus bör ligga på vårdtagare, personal och kvalitet. Respondenterna har angett att de upplever en stressig arbetsmiljö på sin arbetsplats då flera av de delegerade arbetsuppgifterna läggs över på undersköterskor på grund av att inte all personal har rätt behörighet och kompetens för att utföra delegerade arbetsuppgifter.

Allt eftersom levnadsstandarden ökar, ökar antalet äldre människor och många av dessa behöver bo på ett vårdhem. Något som är viktigt är att öka vårdtagarnas livskvalitet. Kan hundar öka livskvaliteten? Syftet med denna studie var att undersöka vårdtagares och vårdpersonals syn på hundars betydelse för äldres livskvalitet. I denna empiriska studie använder sig författarna av semistrukturerade intervjuer för att samla in material från vårdtagare och vårdpersonal. Materialet analyseras med hjälp av manifest innehållsanalys, varvid resultatet presenterades i olika kategorier. Bland vårdtagarna framkom kategorierna hundars effekt: fysiskt och psykiskt, kontakt och intryck. Bland vårdpersonalen framkom kategorierna hundars effekt: fysiskt och psykiskt, kontakt och känsloatmosfär. Resultatet av denna studie var att hundarna påverkade vårdtagarna så att en del av dem rörde mer på sig, de lockades ut ur sina rum och fick en minskad passivitet. De blev mer mentalt alerta och blev glada av hundarna. Hundarna underlättade dessutom att skapa kontakt och diskussion. Vårdtagarnas uppfattningar av ökat välbefinnande pga. hundar visade ingen skillnad, men vårdpersonalen märkte en positiv skillnad. En del av vårdtagarna tyckte att hundar är tillgivna, att de var som kompisar och att de gav en positiv stämning. Vårdtagarna tyckte att vårdhemmet kändes mer familjärt när hundarna var där. Hundarna fick många vårdtagare att vara mindre på sitt rum och mer i gemensamma utrymmen, vilket studiens författare ansåg vara mycket positivt. Författare har arbetat tillsammans med alla studiens moment för att öka tillförlitligheten. Studien ger läsaren en inblick i hur hundar påverkar äldre vårdtagares livskvalitet. / The older population is increasing and some of them need to live in a nursing home/assisted living. Something that is really important is to increase the patient´s well being. Can dogs increase older people´s well being? The aim of this study was to examine patient´s and staff´s view of dog´s importance for older people´s quality of life. The authors in this empirical study uses semi structured interviews to collect data from patients and staff. The data was analyzed with manifest content analysis and the result was presented in different categories. The patient´s categories were dog´s effect: physical and psychological, contact and impression. The staff´s categories were dog´s effect: physical and psychological, contact and “home” ambience. The result of this study was that dogs affect patients in a way that some of them became more active and increased their socializing and communication with the other residents. They got more mentally alert and the dogs made them happy. The dogs facilitate the patient´s to take contact with others and create discussions. The patient´s opinion about increased well being due to dogs didn’t show any significant difference but the staff did notice a positive variance. Some of the patients thought that dogs are devoted, that dogs are like friends and that the dogs made a positive atmosphere. The patients also thought that the nursing home/assisted living was more intimate when the dogs were there. Due to the dogs more patients were in the living room, which the authors interpreted to be very positive. This study gives the reader an insight of how dogs can affect older patient´s quality of life.

Introduktion/Bakgrund: Av alla vuxna vårdtagare som läggs in på sjukhusavdelningar beräknas 50 % vara undernärda världen över. Konsekvenser av malnutrition kan klassas som en vårdskada vilket definieras i patientsäkerhetslagen. En ökad medvetenhet hos sjuksköterskor gällande nutritionsvård kan bidra till att upptäcka vårdtagare med risk för malnutrition samt ha betydelse för det preventiva omvårdnadsarbetet som sjuksköterskan ansvarar för. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av nutritionsvård i samband med omvårdnad av inneliggande vårdtagare med- samt risk för malnutrition. Metod: Litteraturstudien genomfördes utifrån ett systematiskt arbetssätt med en induktiv ansats. 24 artiklar kvalitetsgranskades med Forsberg och Wengströms granskningsmallar. I resultatet användes tolv artiklar. Databearbetning utfördes med en tematisk analys. Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman: sjuksköterskors kunskaper om nutrition, otillräcklig uppmärksamhet kring nutritionsvård, riktlinjer kring nutritionsvård samt samarbete kring nutritionsvård. Riktlinjer kring nutritionsvård delades in i två subteman: screeningsverktyg och ansvar samt samarbete kring nutritionsvård delades in i tre subteman: dietist och läkare, familj- och volontärer samt vårdrelationer. Slutsats: Sjuksköterskor behöver möjligheter för att kunna ge en optimal nutritionsvård eftersom det förekommer brister vilket försvårar sjuksköterskors omvårdnadsarbete gällande nutritionsvård. Det är viktigt att sjuksköterskor känner sig säkra i nutritionsvård där de erbjuds adekvat utbildning för att bidra till en patientsäker nutritionsvård.