När organisationer implementerar ett nytt ERP-systemligger deras intresse påkonkurrensfördelar och ekonomiska vinster. Det fokuseras på vilka fördelar systemet kan georganisationeni form av snabbare ledtider, reducerade kostnader, bättre beslutsstöd och resursöversikt. Dessa konkreta fördelar ärävenlättare att hålla koll på och att mäta. Svårigheter finns i att hantera fördelar som systemet kan ge användarna. Implementation av ett nytt, verksamhetsövergripande, ERP-system kan påverka kärnprocesser, arbetsmönster och uppgifter. Det blir då viktigt att ta hänsyn till användarna för att underlätta deras övergång till det nya systemet.Genom en litteraturstudie beskrivskonsulters arbete med ERP-implementationer och den kunskapen debesittersamt vilka fördelar som ett system kan ge användarna. Med en kvalitativ undersökning samlas empiri in från konsulter för att få en förståelse kring svårigheternaatt hantera förändringar som påverkar användarna vid systembytet.Studiens resultat bidrar med tips och råd för hur konsulter kan arbeta med förändringar i organisationen som påverkar användarna vid implementeringen av nytt ERP-system.Nyckelord:ERP-system, ERP-implementering, ERP-konsulter, Organisatoriskaförändringar, Organisatoriska fördelar.

År 2014 trädde tre upphandlingsrättsliga direktiv i kraft, LOU-direktivet 2014/24/EU, LUF- direktivet 2014/25/EU och LUK-direktivet 2014/23/EU. I samtliga direktiv har det införts bestämmelser om ändring i kontrakt under löptiden. Vid väsentlig ändring krävs att nytt upphandlingsförfarande genomförs. Det är inte självklart när en ändring i kontrakt är att se som väsentlig. Organisatoriska förändringar hos leverantören kan i vissa fall betraktas som ändring i kontrakt. När en organisatorisk förändring av betydelse genomförts, betraktas det som ett byte av avtalspart. Ett byte av avtalspart är vanligen att se som en sådan förändring som kräver nytt upphandlingsförfarande. I direktiven har det införts bestämmelser om leverantörsbyte, vari några organisatoriska förändringar är uppräknade som godtagbara. Liknande bestämmelser om byte av beställare saknas. Vid organisatoriska förändringar är det viktigt att identiteten för den part som genomgår förändringen förblir densamma, eller i stort densamma, som den ursprungliga identiteten. Om det säkerställts att identiteten är densamma, eller kan liknas vid den ursprungliga identiteten, bör vidare en bedömning göras i enlighet med väsentlighetskriteriet. Att en bedömning genomförs i enlighet med väsentlighetskriteriet är avgörande för huruvida nytt upphandlingsförfarande krävs. Väsentlighetskriteriet framtogs av EU-domstolen genom Pressetext-målet. Kriteriets tre huvudfaktorer ska beaktas, dessa är (1) nya införda villkor som hade ändrat utgångsläget för andra anbudsgivare vid upphandlingstillfället, (2) betydande utökning av kontraktet och (3) om den ekonomiska balansen skiftat till förmån för leverantören. I uppsatsen påvisas att det finns en yttre ram avseende vilka ändringar som är att betrakta som väsentliga. Denna yttre ram utgörs av de grundläggande EU-rättsliga principerna om transparens och likabehandling. Vidare bör även proportionalitetsprincipen beaktas. även kontraktets komplexitet och löptid är av betydelse, eftersom dessa kan vidga ramen för tillåtna ändringar i kontrakt.

<p><em><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p> </p><p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></em></p>

ABSTRACT Titel: Utvärdering av ett äldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocess Författare: Emmy Johansson och Susanna Paulsson Nyckelord: äldreomsorg, personal, vårdtagare, organisatoriska förändringar, konflikt, maktutövning och förändringsmotstånd. Den här studien är baserad på ett uppdrag från en mindre kommun som efterfrågar en utvärderingen inom äldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvärderingen står ett äldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgått en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. Vårt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av såväl de materiella som de organisatoriska förändringarna samt identifiera om dessa omändringar har fått någon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville även utreda om ledningen hade kunnat agera annorlunda i något avseende och i så fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, äldreomsorgs- och enhetschef har använts för att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar. Det framkommer i studien att personalen har upplevt förändringsfasen som turbulent, omvälvande och långdragen. De har mött förändringar på många olika plan såväl materiella som organisatoriska vilka har fått både negativa och positiva effekter. Splittring av personalgrupper, meningsskiljaktigheter vad gäller utförandet av arbetsuppgifter och strider med ledningen om takliftar var faktorer som väckt starkast reaktioner och orsakat djupgående konflikter. Positiva intryck gavs beträffande lokalernas utformning samt den nya arbetsorganiseringen med arbete både i hemtjänst och på äldreboendet. De upplever idag att de nya lokalerna har förbättrat arbetsmiljön och bidragit till ett bra arbetsklimat. Genom vårt resultat har det varit möjligt att urskilja ett antal aspekter där ett annorlunda agerande från ledningens sida eventuellt kunnat minska konflikternas omfattning och bidragit till en smidigare förändringsprocess. I analysen av vårt empiriska material har vi utgått från organisationsteori och framförallt fokuserat på motstånd till förändring, maktutövning och konflikt.

<p>ABSTRACT</p><p>Titel: Utvärdering av ett äldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocess</p><p>Författare: Emmy Johansson och Susanna Paulsson</p><p>Nyckelord: äldreomsorg, personal, vårdtagare, organisatoriska förändringar, konflikt, maktutövning och förändringsmotstånd.</p><p>Den här studien är baserad på ett uppdrag från en mindre kommun som efterfrågar en utvärderingen inom äldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvärderingen står ett äldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgått en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. Vårt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av såväl de materiella som de organisatoriska förändringarna samt identifiera om dessa omändringar har fått någon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville även utreda om ledningen hade kunnat agera annorlunda i något avseende och i så fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, äldreomsorgs- och enhetschef har använts för att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar.</p><p>Det framkommer i studien att personalen har upplevt förändringsfasen som turbulent, omvälvande och långdragen. De har mött förändringar på många olika plan såväl materiella som organisatoriska vilka har fått både negativa och positiva effekter. Splittring av personalgrupper, meningsskiljaktigheter vad gäller utförandet av arbetsuppgifter och strider med ledningen om takliftar var faktorer som väckt starkast reaktioner och orsakat djupgående konflikter. Positiva intryck gavs beträffande lokalernas utformning samt den nya arbetsorganiseringen med arbete både i hemtjänst och på äldreboendet. De upplever idag att de nya lokalerna har förbättrat arbetsmiljön och bidragit till ett bra arbetsklimat. Genom vårt resultat har det varit möjligt att urskilja ett antal aspekter där ett annorlunda agerande från ledningens sida eventuellt kunnat minska konflikternas omfattning och bidragit till en smidigare förändringsprocess. I analysen av vårt empiriska material har vi utgått från organisationsteori och framförallt fokuserat på motstånd till förändring, maktutövning och konflikt.</p>

No description available.

The aim of this thesis is to enlighten intrapreneurship as a subject and the implementations and effect it has on small and medium sized enterprises (SMEs) pushing towards organizational change in developing countries. Therefore the specific traits of SMEs in developing countries are examined and related to the promotion of intraprenuership. To gain deeper understanding and achieve the aim of the study a research question was created; How can Swedish SMEs foster intrapreneurship in order to create organizational change in developing countries?   The theoretical framework in this thesis is divided into three main areas; organizational change, promotion of intrapreneurship and innovation. In this study a qualitative methodology with an abductive approach is used. The empirical data is collected through interviews of three companies; Norden Machinery AB, Bigso AB and Sara Woodcraft.   In the analysis the empirical data is analyzed based on the theoretical framework which leads to the conclusion. This study show that first and foremost intrapreneurship does create organizational change and is an important part of survival for SMEs in developing countries and further that promotion of intrapreneurship demands certain factors to be successful. These factors are ways for organizations to create an environment where innovation and intrapreneurship grows. Furthermore we present what we argue the current theory lack and our contribution as well as managerial implementations which focus on the promotion of intrapreneurship and further research within the subject. / Syftet med denna avhandling är att upplysa intraprenörskap som ämne och genom detta implementera effekterna det har på små- och medelstora företag som strävar efter organisatoriska förändringar i utvecklingsländer. Därför har de specifika egenskaperna hos små- och medelstora företag aktiva i utvecklingsländer granskats och relaterats till främjandet av intraprenörskap. För att få en djupare förståelse och uppnå syftet med denna studie har en forskningsfråga formulerat: Hur kan svenska små och medelstora företag främja intraprenörskap för att skapa organisatoriska förändringar i utvecklingsländer?   Den teoretiska referensramen i denna avhandling är indelad i tre huvudområden; organisatoriska förändringar, främjande av intraprenörskap och innovation. I denna studie användes en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, och den empiriska datan samlades in genom intervjuer med tre företag; Norden Machinery AB, Bigso AB och Sara Woodcraft.   I analysen kombineras den teoretiska referensram med den empiriska data som sedan leder till en slutsats. Denna studie visar i första hand att intraprenörskap skapar organisatoriska förändringar och är en viktig del av överlevandet för små och medelstora företag i utvecklingsländer vilket kräver vissa faktorer för att åstadkommas. Dessa faktorer finns för att skapa en miljö inom organisationer där innovation och intraprenörskap växer. Slutligen presenterar vi det teoretiska gap som vi anser finns inom forskningsämnet och ger förslag på hur den kan förbättras, praktiska rekommendationer fokuserade på att främja intraprenörskap mot organisatorisk förändring samt rekommendation till vidare forskning.

Teknikämnet har varit obligatoriskt i svensk grundskola i 30 år och det har fattats ett antal politiska beslut genom åren för att lyfta teknikämnets status. Har dessa politiska beslut gett resultat för hur undervisningen i skolan går till eller vad är lärarnas uppfattningar kring vad som faktiskt påverkar undervisningen i klassrummet? Denna studie vill undersöka hur lärare upplever att deras teknikundervisning påverkas i samband med förändringar i kursplan eller timplan samt om det spelar någon roll om teknikämnet har fått en egen post på schemat eller ej för dessa upplevelser. Det teoretiska ramverket är hämtat från Finger and Houguet och inkluderar fem inre respektive sex yttre faktorer som kan påverka implementering av förändringar.  Utifrån en yttre ramfaktor - tid - har olika skolors schemaläggning gällande teknik för årskurs 4 använts som urval inför intervjuer. Data har därefter samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex lärare verksamma i årskurs 4–6 på dessa olika skolor. Sammantaget blir slutsatsen från intervjuerna att det är samspel mellan olika inre och yttre förutsättningar samt olika personer som är det avgörande för om det blir en god teknikundervisning oavsett om styrdokument förändras.

Rapid development and changes in customer needs places high demands on companies to constantly adapt to new customer requirements in order to stay competitive. This places further demands on companies’ ability to put the customer in focus and quickly develop, produce and offer what the customers expect, which often implies organizational changes. Organizational changes can contribute to making employees feel confused and insecure concerning their new role, which in turn contributes to low motivation and inefficiency among employees. Research has shown that a critical success factor for changes is employees’ ability to cope and adapt to change. Leaders have a decisive role in this and can help employees considerably when it comes to this aspect. The problem is a lack of knowledge about which aspects of leadership are most important for companies to develop in order to better manage organizational changes.  This research has investigated leadership deficiencies in insurance companies that prevent them from managing organizational changes effectively. Furthermore this  research has examined how insurance companies may rectify the leadership deficiencies that have been identified in this research. The research consisted of a case study at Trygg--‐Hansa, which included both interviews and questionnaires. The results indicated that leaders have deficiencies within Self--‐Awareness, Communication, Lead Employees, Manage Change and Strategic Planning. Furthermore, the most important deficiency to improve is Communication since it is the foundation for the others in some extent. The  findings in this research have both research and managerial implications. Regarding the research implications, this research identifies important leadership shortcomings that prevent insurance companies from manage organizational changes effectively. Regarding the managerial implications, the findings in this study may be too firm specific for urging other companies and organizations to use the results and suggested recommendation of this research. / Den snabba utvecklingen och förändringarna i kundernas behov, ställer höga krav på företagen att ständigt anpassa sig till nya kundkrav för att förbli konkurrenskraftiga. Detta ställer även höga krav på företagens förmåga att sätta kunden i fokus och att snabbt utveckla, producera och erbjuda det kunderna förväntar sig, vilket många gånger innebär organisatoriska förändringar för företagen. Organisatoriska förändringar bidrar till att medarbetarna känner förvirring och osäkerhet i sin nya roll, vilket i sin tur bidrar till låg motivation och ineffektivitet bland medarbetarna. Forskning har visat att en kritisk framgångsfaktor för förändringar är arbetstagarens förmåga att anpassa sig till förändringar. Ledare har en avgörande roll och kan underlätta betydligt för de anställda när det gäller denna aspekt. Problemet är att det saknas kunskap om vilka aspekter av ledarskap som är viktigast för företag att utvecklas för att bättre kunna hantera organisatoriska förändringar. Därför har denna forskning undersökt ledarskaps brister som hindrar försäkringsbolag att hantera organisations förändringar effektivt. Studien har också undersökt hur försäkringsföretag kan korrigera ledarskaps brister som identifierats i den här undersökningen. Forskningen bestod av en fallstudie på Trygg-­‐Hansa, som inkluderade både intervjuer och  enkäter. Resultaten visade att ledarna har brister inom självkännedom, kommunikation, leda anställda, hantera förändringar och strategisk planering. Dessutom är kommunikation den viktigaste bristen att förbättra eftersom det är grunden för de andra bristerna i viss utsträckning. Slutsatserna i denna forskning har både praktiska och teoretiska implikationer. När det gäller teoretiska implikationer identifierar denna forskning viktiga ledarskaps brister som hindrar försäkringsbolag att hantera organisations förändringar relaterade till ökad kundfokus effektivt. När det gäller de praktiska implikationerna, kan resultaten från denna fallstudie vara för företagsspecifika att det är svårt att uppmana andra företag och organisationer att använda resultaten och de föreslagna rekommendationer som denna forskning resulterat i.

Syftet med denna uppsats är att hitta en förklaring till varför andliga healinginriktningar med tiden upphör att kunna bedömas som andliga. Undersökningen tar avstamp i hypotesen att socialpsykologiska skäl ligger bakom. Den tidigare forskningen, gjord av Roy Wallis, Stefan Thau et al, Małgorzata Kossowska och Maciej Sekerdej, Juliette Schaafsma och Kipling D. Williams, samt en tidigare uppsats skriven av undertecknad, behandlar därför socialpsykologi med koppling till rörelser. Arbetet undersöker healingorganisationen Reconnective Healing som tidigare kategoriserats som andlig men som nyligen genomgått organisatoriska förändringar. Forskningsfrågorna berör vilka förändringar som skett och vart organisationen idag kan placeras begreppsmässigt. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Olav Hammer, Roy Wallis, Christopher Partridge samt Anton Geels och Owe Wikström samt deras begreppsdefinitioner av andlighet, sekt, kult, religion och nyreligion. Även teorier kring socialpsykologi, av Lars Svedberg och Björn Nilsson, presenteras. Metoden för arbetet är kvalitativa intervjuer av Reconnective Healingutövare, samt komparativ analys. Resultatet visar att organisationen rört sig från andlighetsbegreppet och närmat sig begreppet nyreligion. De organisatoriska förändringarna tycks bottna i grundaren Eric Pearls vilja att minska pluralistiska synsätt inom organisationen genom att exkludera medlemmar samt strama åt regler och riktlinjer. Vidare tyder resultatet på att organisationer generellt kanske aldrig kan klassificeras som andliga då socialpsykologin inom gruppsammansättningar skapar faktorer som strider mot det mesta som definierar andlighet. / The purpose of this essay is to find a reason to why spiritual healing movements in time tend to fall outside the concept of spirituality. The hypothesis for this work is that it happens due to the social psychology within  group constellations. Therefore the previous research, by Roy Wallis, Stefan Thau et al, Małgorzata Kossowska och Maciej Sekerdej, Juliette Schaafsma och Kipling D. Williams, and an earlier essay written by me, focuses on social psychology with connections to movements of different kinds. The essay investigates the healing organization Reconnective Healing, which has been categorized as spiritual but might not be anymore, due to some recent organizational changes. The research questions focus on what kind of changes has happened and where the organization can be placed in a concept categorisation today. The theoretical background is based on Olav Hammer, Roy Wallis, Christopher Partridge and Anton Geels and Owe Wikström. It consists of the concept definitions of spirituality, cult, sect, religion and new religion. Moreover, theories evolving social psychology, by Lars Svedberg and Björn Nilsson, is presented. The method used is comparative analysis and qualitative interviews of Reconnective Healing Practitioners. The result shows that the organization has moved from the concept of spirituality towards the concept of new religion. The cause of the organizational changes seems to be the founder, Eric Pearls will to decrease pluralistic views within the organisation, by excluding members and tighten the rules and guidelines. Moreover, the result indicates that organisations in general might never be able to be categorised as spiritual since the social psychology within group constellations creates factors that contradict most contents within spirituality.