No description available.

Intensivvård definieras av högspecialiserad och högteknologisk vård. Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är så kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vårdas på en vanlig vårdavdelning. Vårdmiljön utsätter patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smärta och illamående. Intensivvårdssjuksköterskans specialistkompetens är att identifiera omvårdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvårdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebär flera läkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist på sömn. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsinterventioner intensivvårdssjuksköterskor kan vidta för att minska risken för sömnstörning hos patienten. Metoden var en litteraturöversikt enligt SBUs riktlinjer och data analyserades enligt Hsieh och Shannons (2005) beskrivning av konventionell innehållsanalys. Resultatet visade två huvudkategorier; Adderande omvårdnadsinterventioner vilket innefattade rogivande musik, öronproppar och ögonmasker, akupressur och aktivitet samt Reducerande omvårdnadsinterventioner vilket innefattar sänkning av ljudnivå, justering av ljud och ljus på Medicinsk apparatur, dämpning av ljusnivå och minskning av störande omvårdnad. Dessa omvårdnadsinterventioner är enkla, billiga att utföra och innebär liten risk för patienten.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov för människan. Sömnen har stor betydelse för återhämtning och tillfrisknande. Forskning visar att sjukhusvårdade patienters nattsömn påverkas på många olika sätt. Under sjukhusvistelse kan det vara svårt att bibehålla dygnsrytmen beroende på flera störande faktorer. Sömnbrist kan leda till komplikationer som förvärrar lidande och förlänger sjukhusvistelsen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjukhusvårdade patienters nattsömn. Metod: En litteraturöversikt av kvantitativa artiklar utfördes. Artiklarna analyserades enligt Fribergs trestegsmodell och protokoll för kvalitetskriterier gällande studier med kvantitativ metod. Resultat: 12 artiklar ingick i resultatet. Tre kategorier av faktorer identifierades: Miljörelaterade faktorer, omvårdnadsrelaterade faktorer och symtomrelaterade faktorer. Faktorer relaterade till miljö hade störst påverkan på patienters nattsömn, där huvudfynden var ljud- och ljus. Andra framträdande fynd var omvårdnadsrelaterade faktorer som smärta. Slutsats: Detta examensarbete visade att sjukhusvårdade patienter får sin nattsömn störd av många olika faktorer och att det finns en medvetenhet om detta hos sjukvårdspersonal, men miljö, omvårdnad och symtom gör det svårt att ombesörja ostörd sömn.

Bakgrund: Sömnen är ett av personers viktigaste behov. När en person får för lite sömn ger detta kroppen sömnbrist, vilket påverkar flera funktioner i kroppen negativt som behövs för att vi ska kunna fungera. Sömnbrist kan leda till sömnstörning. Sömnstörningar kan vara en egen sjukdom eller ett symtom på en annan sjukdom. En metod för att motverka sömnstörningar är genom egenvård. Icke farmakologiska åtgärder är en egenvårdsmetod. Vilka icke farmakologiska egenvårdsåtgärder som fungerar för de olika personerna påverkar personernas erfarenheter av åtgärderna. Syfte: Att belysa personers erfarenheter av icke farmakologisk egenvård vid sömnstörningar. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som baseras på åtta artiklar. Manifest innehållsanalys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Erfarenheter av icke farmakologiska egenvårdsåtgärder samt Erfarenheter av tekniska hjälpmedel var det två kategorierna som framkom i resultatet. De egenvårdsåtgärder som framkom kunde antingen vara av fysisk karaktär eller påverka sömnen via sinnena. Åtgärder som kräver tekniska hjälpmedel fanns också. Majoriteten upplevdes påverka sömnen och vilan positivt. Erfarenheterna av CPAP och snarkskenan var till största del att de förbättrade sömnen. Däremot var erfarenheterna av tillexempel aromterapi att det inte förbättrade sömnen. Slutsats: Erfarenheterna av egenvårdsåtgärderna med fysisk karaktär, såsom fysisk aktivitet och kostförändringar, var till största del positiva. Däremot var erfarenheterna av de egenvårdsåtgärder som påverkar sinnena, som aromterapi och ljusterapi, mer kritiska. CPAP-masken och snarkskenan hade båda fördelar såväl som nackdelar. Däremot fungerar inte samma sorts egenvård för alla personer. Det behövs göras fler kvalitativa studier inom detta område för att syftet helt ska kunna svaras på.

Bakgrund Vi sover drygt en tredjedel av våra liv och vår hälsa är starkt beroende av en god sömn. Begreppet sömnstörning kan beskrivas som sömn med bristande kvantitet eller kvalitet som varar under en längre period. I åldersgruppen 16 och 24 år har problemen ökat stadigt. Omvårdnadsteoretikern Dorotea Orem bygger sin teori på att människan vill och har förmåga att göra förnuftiga bedömningar och handla i enlighet med dessa och att sjuksköterskans roll är att hjälpa en person att planera och genomföra aktiviteter som hör till det dagliga livet med avsikt att förbättra, återställa och bevara hälsa/friskhet samt förebygga ohälsa/sjukdom. Syfte Syftet var att beskriva hur omvårdnad kan organiseras för att stödja egenvårdsförmågan hos en ung person med sömnbesvär utifrån Orems egenvårdsteori. Metod Metod som valdes för arbetet var litteraturöversikt. Forskningsartiklar söktes under november 2016 i databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO. Sökorden som användes var adolescent, dyssomnias, sömnstörninga, nursing, nursing care, self care, sleep, sleep deprivation, sleep hygiene, sleep initiation and maintenance disorders och young adult. Resultatet bygger på 16 artiklar. Databearbetning skedde utefter Orems teoretiska modell om egenvård. Material sorterades i teman efter egenvård, egenvårdsbehov och egenvårdskrav. Resultat Egenvårdsförmågan kan förbättras utifrån tre huvudfynd: sömnhygien, kognitiv beteendeterapi och utbildning/information. Slutsats Genom att utbilda ungdomen i sömnhygien eller kongnitiv beteendeterapi kan egenvårdsförmågan öka. Kombineras dessa åtgärder kan den sömnfrämjande effekten öka. Sjuksköterskan bör utbilda, ge rådgivning och stödja ungdomen till att uppnå bästa möjliga egenvårdskapacitet.

Bakgrund: Sömn har stor betydelse för en god hälsa och återhämtning för kroppen. Vid stigande ålder förändras dygnsrytm och sömnmönster. Sömnen blir mindre djup hos äldre. Tidigare studier visar att äldre personer har sömnproblem. Studier visar också att personal på särskilt boende har uppmärksammat sömnproblem hos äldre.  Syfte: Att belysa de faktorer som påverkar äldres sömn på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Nio vetenskapliga artiklar med främst kvantitativ design analyserades. Resultat: Tre kategorier beskrev den erfarenhet äldre har av sömn på särskilt boende. Fysiska faktor av betydelse var brist på daglig aktivitet, psykiska faktorer som påverkade var depression och miljöfaktorer var bland annat ljud och ljus. Slutsats: Det finns flera faktorer som påverkar äldres sömnkvalitet på särskilt boende. Sömnsvårigheter kan leda till sämre hälsa såsom ökad depression. Genom att uppmärksamma detta kan sjuksköterskan arbeta för att förbättra de tre faktorerna som brister för de äldre och på så vis främja god sömn och hälsa på särskilt boende.

Sömnstörningar hos äldre personer på vårdboenden är vanligt förekommande. Störd sömn leder till en försämrad livskvalitet och konsekvenser inkluderar försämrad kognitiv förmåga och förhöjda symtom av ångest och depression. Syftet med den här studien var att belysa faktorer som påverkar sömnen hos äldre personer på vårdboenden. Litteraturstudie användes som metod och resultatet bygger på 11 kritiskt granskade artiklar. Efter analys framkom sex kategorier. Träning, avslappningsövningar och beröring, så som akupressur och massage, visade sig vara faktorer som kan gynna en god sömn. Resultatet indikerar även att miljö, omvårdnadsinterventioner nattetid, samt äldres egna strategier var faktorer som påverkade sömnen. Denna litteraturstudie belyser faktorer som påverkar den äldre personens sömn på vårdboende. Med kunskap i detta område kan sjuksköterskan identifiera risker och resurser som påverkar sömnen hos äldre, samt initiera omvårdnadsinterventioner som kan hjälpa äldre till en bättre sömn. En personanpassad omvårdnad som främjar sömn och därmed hälsa kan förbättra livskvaliteten hos äldre personer på vårdboenden.

Sammanfattning Bakgrund:De senaste åren har förekomsten av sömnstörning ökat. I Sverige anses det numera vara ett av våra stora folkhälsoproblem. Sömnstörning har visat sig vara mer förekommande hos individer med samtidig sjukdom än hos den allmänna populationen. Brist på sömn medför ofta dagtidssymtom vilka påverkar individens tillvaro. Sjuksköterskan är ofta, främst på sjukhus, den första som möter patienters problem gällande sömn. Det är således viktigt att sjuksköterskan besitter adekvat kunskap om hur dessa problem kan yttra sig och vilka konsekvenser de kan medföra individen. Syfte:Syftet med denna studie är att beskriva patienters upplevelser av sömnstörning vid samtidig sjukdom. Metod: Vald metod för denna studie är en litteraturöversikt. Studien inkluderar åtta vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: I analysen framkommer fyra kategorier; Upplevelsen om vad som bidrar till sömnstörning, Trötthet och sömnighet, Förändringar i den sociala tillvaron och Förändringar i sinnesstämning. Olika somatiska, psykologiska, aktivitetsrelaterade och miljömässiga faktorer upplevs bidra till sömnstörning. I majoriteten av artiklarna beskriver patienter trötthet och sömnighet som symtom vilka medför konsekvenser i livet. Mellanmänskliga relationer påverkas och patienterna känner hjälplöshet och hopplöshet i sin situation. De tappar lättare humöret vilket upplevs försämra deras förmåga att hantera svårigheter som uppkommer i det dagliga livet. Diskussion: Diskussionen bearbetas utifrån teorin om livsvärldsperspektivet. De förändringar som patienterna genomgår vid sömnstörning och samtidig sjukdom påverkar deras livsvärld och hela deras existens. Då livsvärlden är högst personlig och unik för varje människa, bör sjuksköterskan vara lyhörd inför patientens egen beskrivning av sin livsvärld och sina upplevelser. Detta för att skapa förståelse kring hur patienten hanterar sin sömnstörning och hur den påverkar dennes liv. / Abstract Background: In recent years the prevalence of sleep disturbance has increased. It is currently regarded as one of the major public health problems in Sweden. Sleep disturbance has also been shown to be more common among individuals with concurrent disease than among the general population. Lack of sleep is often associated with daytime symptoms which severely affect the individuals’ situation. In the case of hospitalization, the nurse is often the first to encounter patients sleep problems. This means that it is important for the nurse to have adequate knowledge of how such problems express themselves and what consequences they may bring. Aim: The aim of this study is to describe the patients’ experience of sleep disturbance during concurrent disease. Method: The chosen method for this study is a literary survey. The study includes eight scientific articles of both qualitative and quantitative design. Result: Four categories emerged from the analysis; The experience about what contributes to sleep disturbance, Tiredness and sleepiness, Changes in social life and Changes in mood. Patients experience that somatic, psychological, activity-related and environmental factors contribute to sleep disturbance. In the majority of articles, patients describe tiredness and sleepiness as symptoms which have consequences in life. Patients experience that sleep disturbance results in a change in interpersonal relationships. They also experience feelings of helplessness and hopelessness due to their situation. They easily lose their temper and they feel that this impairs their ability to handle problems that occur in their daily lives. Discussion: The discussion is processed through the theory of the life-world perspective. The changes that patients undergo during sleep disturbance and concurrent disease will affect their life-world and their very existence. Though the life-world is highly personal and unique to each person, the nurse should be sensitive to the patient’s own description of his/hers life-world and his/hers experiences. This is to create an understanding of how patients manage their sleep disturbance and how it affects his/her life.

SAMMANFATTNING Bakgrund Att arbeta skift har visat sig vara en stressfaktor som påverkar både sömn och hälsa negativt och inom sjukvården kan även patientsäkerheten äventyras om personalen är utmattad på grund av sömnbrist. Syfte Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som påverkar sömnen och kan medföra sömnstörningar, samt vilka preventiva åtgärder som kan leda till förbättrad sömn hos skiftarbetande vårdspersonal. Metod Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar publicerade under åren 2007-2013. Dessa söktes genom databaserna Cinahl, PsykINFO och PubMed. Resultat I analysen av artiklarna framkom att skiftarbete som inkräktar på normala sömntider har en uppenbart skadlig effekt på sömnen med svårigheter att somna och sömnighet under både arbetstid och ledighet. Utmärkande var att stigande ålder och låg stresströskel (hardiness) ökade risken för sömnstörningar. Att ges möjlighet till tupplur under nattpass var en viktig åtgärd för att förebygga trötthet och främja hälsan hos skiftarbetande vårdpersonal. Slutsats Eftersom skiftarbete i sig har en uppenbart skadlig effekt på sömnen så är det av största vikt att ge vårdpersonalen bästa möjliga förutsättningar för att bibehålla sin hälsa på sikt. Förutom att planera för bra skiftscheman med schemalagd rast samt möjlighet att sova på nattpassen, bör man ta hänsyn till vårdpersonalens ålder och stresstålighet (hardiness). / ABSTRACT Background Working shift has been shown to be a stressor that impacts both sleep and health negatively and within the healthcare also the patient safety could be affected if the personnel are fatigued due to sleep deprivation. Aim The aim of the literature review was to describe which factors that influences sleep and can lead to insomnia, and which preventive actions that could lead to improved sleep among shift working healthcare personnel. Methods The analysis included then scientific articles (between year 2007-2013). The literature was sought from the databases Cinahl, PsykINFO och PubMed. Result The result showed that shift work that interfere with normal sleep times has an obvious harmful effect on sleep with difficulty falling asleep, and sleepiness during working time as well as leisure time. Significant was that age and low hardiness increased the risk for insomnia. To be able to take a nap during the nightshift was an important action to prevent sleepiness and promote health among shift working healthcare personnel. Conclusion Due to the fact that shift work in itself has an obvious harmful effect on sleep, it is of great importance to ensure the best possible conditions to retain health within the health care personnel in the long term. Beside planning for good shift systems, including night brake with possibility to take a nap, it is important to take age and hardiness into consideration.

Bakgrund  Sömn är avgörande för människans hälsa och funktion. Många patienter upplever sämre sömn under tiden de är inneliggande på sjukhus. Emotionella faktorer och vårdmiljön har visat sig försämra sömnkvaliteten. För lite sömn kan leda till negativa konsekvenser som påverkar patientens hälsa och återhämtning. Komplementär och alternativmedicin är ett samlingsbegrepp för de metoder som används tillsammans med, eller istället för konventionell medicin. Sjuksköterskan ansvarar för planeringen och utförandet av omvårdnadsåtgärder med målet att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Genom ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan tillsammans med patienten komma fram till valet av omvårdnadsåtgärd som på bästa sätt främjar patientens sömn.  Syfte  Syftet med litteraturöversikten var att belysa komplementära och alternativa metoder inom omvårdnad som kan främja sömn hos vuxna personer inneliggande på slutenvårdsavdelning.  Metod  Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt. Studien bygger på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvantitativ design. Databaserna PubMed och CINAHL användes för systematisk sökning och de valda artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarna bearbetades sedan med hjälp av en integrerad analys.  Resultat  Litteraturöversiktens resultat visar att de komplementära och alternativa metoderna har positiv effekt på patienternas sömn. De identifierade metoderna kategoriserades i fem stycken avsnitt; aromaterapi, akupressur, progressiv muskelavslappning, ljud- och ljusintervention samt massage i kombination med musik eller aromaterapi.  Slutsats  Denna litteraturöversikts resultat har visat att patienters sömn kan främjas med hjälp av komplementära och alternativa metoder inom omvårdnad. Åtgärderna kan utföras självständigt av sjuksköterskan, har visat sig ha få biverkningar och har en mindre påverkan på miljön än läkemedel. Genom ett personcentrerat förhållningssätt ökar patientens delaktighet och sjuksköterskan kan tillsammans med patienten välja den evidensbaserade komplementära och alternativa metod som är bäst lämpad med målet att främja sömnen. Dock behövs det vidare forskning för att kunna dra några större slutsatser.