Andersson, A & Karlsson, R. Sömnstörningar vid övervikt. En systematisk litteraturöversikt. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2010.Bakgrund: Övervikt och fetma är idag ett stort samhällsproblem. Samtidigt besväras många människor av sömnstörningar. Samhällskostnaderna för problemområdena är stora. Syfte och frågeställningar: Författarna avser att beskriva överviktigas sömnstörningar ur ett sjuksköterskeperspektiv. Hur påverkar övervikt och fetma sömnen? Vad kan sjuksköterskan göra för att hjälpa överviktiga vid sömnproblem? Metod: Författarna har genomfört en systematisk litteraturstudie i databaserna PubMed och CINAHL samt manuella sökningar. Resultat: Litteratursökningen upptäckte studier som belyser samband mellan viktproblematik och graden av sömnapné. Personer med övervikt hade en påverkan på sömndurationen och djupsömnen. Flera fynd angående den överviktiga människans uppfattning av sin sömnkvalitet upptäcktes bland annat problematik med höga snarkningar. Samband mellan obstruktiv sömnapné och övervikt upptäcktes. Det visade sig finnas samband mellan ökad fysisk aktivitet och sömnstörningar. / Andersson, A & Karlsson, R. Sleeping disorders in overweight people. A systematic literature review. Degree Project, 15 Credit Points.Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2010.Background: Overweight and obesity is currently a major society problem. At the same time, many people is troubled with sleep disorders. The society costs for these problems are large. Purpose and issues: The authors intend to describe overweight peoples sleep disorders from a nursing perspective. How does overweight and obesity affect the sleep? What can the nurse do to help overweight people and their sleep disorders? Method: The authors have elaborated a systematic literature study within PubMed and CINAHL and manual searches. The result: The literature search discovered studies that enlighten connections between overweight and the severity of sleeping apnea. The overweight persons had an impact on the duration of the sleep, the depth of sleep was also affected. Many discoveries regarding the overweight persons understandings of the sleep quality has been discovered, high snoring being one of them. A connection between obstructive sleeping apnea and overweight was discovered. It showed that there are connections between increased physical activity and sleep disorders.

Background: Shift work is common in today’s society. About 75% of shift workers have problems regarding sleep and recovery. Research has investigated shift worker’s physical and psychological problems connected to poor sleep, sleep disorders and insomnia. However, little research has been made concerning prevention and treatment of negative consequences of working in shifts. Purpose: The aim of the study was to examine if there are health promoting actions that can be offered by nurses to preserve sleep quality and improve recovery in shift workers and if there is evidence if any of the actions is superior. Method: A literature review was conducted through a search for scientific original articles in PubMed and Cinahl. Twelve articles were included in the study. Results: Cognitive behavioral therapy and sleep health program can reduce symptoms of anxiety, reduce depression and increase the feeling of being well rested. Napping during night shift improved reactivity and reduced feelings of fatigue and increased recovery of function. Light therapy and treatment with melatonin had a moderate effect on alertness and a small effect on quality of sleep. Light therapy had effect regarding insomnia, depression and anxiety. Treatment with the drug Armodafinil resulted prolonged sleep, improvement in wakefulness and reduced fatigue. Armodafinil treatment was also associated with improved well-being, memory and attention. Conclusion: Options are available for treatment of physical psychological symptoms related to shift worker, but require interaction between healthcare and employers. More research is needed regarding non-pharmacological treatments suitable for a nurse interventions in primary and occupational care. The result of this study shows that treatment with Armodafinil gave the best effects. / Bakgrund: I dagens samhälle arbetar många skift. Cirka 75% av skiftarbetare lider av störd sömn och har problem med dålig sömnkvalitet och återhämtning. Mycket forskning finns gjord gällande problem som uppkommer i samband med skiftarbete men lite forskning är gjord gällande behandlingsalternativ vid symtom orsakade av skiftarbetet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka hälsofrämjande åtgärder sjuksköterskor kan erbjuda skiftarbetare vad det gäller sömnkvalitet och återhämtning samt om någon åtgärd kunde visa sig ha en bättre effekt. Metod: En litteraturstudie med sökning av vetenskapliga originalartiklar utfördes i databaserna PubMed och Cinahl och genom manuell sökning. Tolv artiklar inkluderades i studien. Resultat: Kognitiv beteendeterapi och sömnhälsoprogram kan minska ångest och depression samt öka känslan av att vara utvilad. Återhämtningsvila under nattpass förbättrade reaktionsförmågan och minskade upplevelsen av trötthet samt ökade återhämtningen. Behandling med ljusterapi och melatonin gav en måttlig effekt av vakenhet och måttligt förbättrad sömn. Ljusterapi visade sig ha effekt mot insomningsproblem, depression och ångest. Behandling med läkemedlet Armodafinil uppvisade förlängd sömn, förbättrad vakenhet och minskad trötthet. Ökat välmående, förbättrat och snabbare minne och förbättrad uppmärksamhet var också resultat av läkemedelsbehandlingen. Slutsats: Slutsatsen är att det finns olika behandlingsalternativ men det krävs ett samarbete mellan sjukvård och arbetsgivare. Sjuksköterskan är oftast den första att möte patienten och göra den första bedömningen av vilken hälsofrämjande åtgärd som behövs. Det behövs mer forskning gällande icke-farmakologiska behandlingsalternativ som en sjuksköterska inom primär- eller företagshälsovården kan utföra. Resultatet av den här studien visar att behandling med Armodafinil gav bästa effekten när det gäller sömn, återhämtning och vakenhet vid skiftarbete.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Sedan 2002 har inte bara rubrikerna om sömnstörningar och sömnsvårigheter ökat i de stora medierna. Antalet unga med sömnstörningar ökar varje år, där unga kvinnor är den grupp som ökat mest. Enligt folkhälsomyndighetens rapport 2019 upplever mer än var tredje svensk, 39 %, sömnbesvär i någon grad. Distriktssköterskan arbetar redan med att främja god kost, motion, sunda alkoholvanor, minskad rökning, stress och våld; faktorer som påverkar hälsan i allra högsta grad. Syfte: Att undersöka vilken effekt KBT har på symptomen av sömnproblem, och om metoden applicerbar att utföras av distriktssköterskor. Metod: Systematisk litteraturöversikt där 14 studier valdes ur databaserna Cinahl, Psycinfo och Pubmed. Artiklarna bearbetades gemensamt och de kategorier som framkom återfinns nedan, under respektive rubrik. Resultat: KBT-I både i grupp och i digital form visade på signifikanta förbättringar av sömnen och dess effekt på det dagliga livet. / Background: Since 2002 not only have the headliners about sleep difficulties and sleep disturbances multiplied in the big media. The number of young people with insomnia increases each year, and young women are the group that increases the most. Last year more than every third swede, 39 percent suffered from various grades of insomnia. District nurses already play a big part in preventing disease and promoting health by giving support and knowledge to patients about healthy foods, exercising, drinking habits, smoking, violence at home and stress; all of those very much the key to individual’s health. Aim: of the study to explore how CBT-I might affect the symptoms of insomnia and if this treatment can be performed by nurses. Method: Systematic review by synthesizing 14 studies from the databases Chinal, Psycinfo and Pubmed. The studies were processed individually and thereby mutually to find emerging themes which are to be presented under each heading. Result: CBT-I both in group and in digital form showed significant improvements in sleep and its effect on daily life. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>

Background and Objective: The prevalence of sleep disorders increases with increasing age, where secondary sleep disorders are most common. Various factors such as polypharmacy and comorbidity can cause altered sleep patterns among the elderly which in turn results in secondary sleep disorders. Since the elders (≥65 years) have a high hypnotic prescription, an increased risk of adverse drug effects and appears to be reluctant to discontinuation, there is a high relevance to investigate their experience of hypnotics. The objective of this qualitative study was to explore experience of hypnotics in geriatric patients. Design: The conducted study design was a qualitative interview study with a content analysis based on an inductive approach according to Elo &amp; Kyngäs (2008). With the help of health care staff, nine suitable study participants were enrolled. The participants received an information letter about the aim of the study. Semi-structured interviews were conducted, recorded and transcribed. Setting: Two geriatric departments in the County Hospital in Kalmar. Main outcome measures: Experience of hypnotics in elderly. Results: Hypnotics were perceived as a form of reassurance that improved the sleeping patterns, where factors such as environment and life situation could affect the needs. A feeling of abandonment appeared in cases where the drug did not give any effect. Discontinuation of hypnotics appeared to be challenging, resulting with participants often returning back to the medication. A minority of the patients had received information about the potential risks with long term use of hypnotics. Conclusions: Hypnotics appeared to be a sense of security that facilitated the ability to sleep in elders, where various factors could affect the use of the medication. Long term use can result in failed discontinuation. To reduce unnecessary use of sleeping medicine there is a requirement of a plan for taper-discontinuation, that health care staff should inform the patients about potential risks and that a collaboration between the patients and the health care team is needed.

Människor tenderar att driva iväg i tankarna en stor del av den vakna tiden oavsett vad de företar sig. Vidare uppvisar befolkningen otillräcklig sömn vilket är avgörande för kognitiva förmågan och individers hälsa. Studiens syfte var att undersöka sömn som prediktor för uppmärksamhet i form av mind wandering, samt specifikt kategorierna spontaneous och deliberate mind wandering. Ett andra syfte var att undersöka kön, ålder, studerande och arbetande som prediktorer för mind wandering, samt specifikt spontaneous och deliberate mind wandering. Den första hypotesen var att sömnstörningar predicerar mind wandering. Den andra hypotesen var att sömnstörningar predicerar spontaneous mind wandering. Den tredje hypotesen var att kön predicerar a) mind wandering, b) spontaneous mind wandering och c) deliberate mind wandering. Den fjärde hypotesen var att ålder predicerar spontaneous mind wandering. Studien använde kvantitativ metod med ett bekvämlighetsurval och snöbollseffekt. Datainsamlingen skedde med en digital självskattningsenkät och bestod av 201 deltagare. Enkäten innehöll instrumenten The Patient-Reported Outcomes Measurement Information System Sleep Disturbance (PROMIS), mind wandering questionnaire (MWQ), Mind Wandering Spontaneous (MW-S) och Mind Wandering Deliberate (MW-D). Data analyserades med deskriptiv statistik och multipel regression. Resultatet gav stöd för den första, andra och tre hypotesen, dock förkastades den fjärde hypotesen. Sömnstörningar och kön predicerar mind wandering och spontaneous mind wandering. Studerande och kön predicerar deliberate mind wandering. Däremot predicerade ålder inte mind wandering. Sammantaget visade studien att sömnstörningar har samband med mind wandering, men endast avseende spontaneous mind wandering vilket kan associeras till bristande exekutiv kontroll. Negativa implikationer är associerade med spontaneous mind wandering då det kan leda till att individen inte kan fullfölja sin uppgift och bli mer benägen att känna sig olycklig. / People tend to drift away in their thoughts for a large part of their waking hours regardless of what they are doing. Furthermore, the population exhibits insufficient sleep, which is crucial for cognitive ability and the health of individuals. The purpose of the study was to investigate sleep as a predictor of mind wandering, as well as special categories of spontaneous and deliberate mind wandering. Another aim was to investigate gender, age, studies and work as predictors of mind wandering, spontaneous and deliberate mind wandering. The first hypothesis was that sleep disturbances predict mind wandering. The second hypothesis was that sleep disturbances predict spontaneous mind wandering. The third hypothesis was that gender predicts a) mind wandering, b) spontaneous mind wandering and c) deliberate mind wandering. The fourth hypothesis was that age predicts spontaneous mind wandering. The study used quantitative methods with a convenience sample and snowball effect. The data collection took place with a digital self-assessment questionnaire and consisted of 201 participants. The survey contained the instruments The Patient-Reported Outcomes Measurement Information System Sleep Disturbance (PROMIS), mind wandering questionnaire (MWQ), Mind Wandering Spontaneous (MW-S) and Mind Wandering Deliberate (MW-D). The data was analyzed with descriptive statistics and multiple regression analysis. The result provided support for the first, second and third hypothesis, however the fourth hypothesis was rejected. Sleep disturbances and gender predict mind wandering and spontaneous mind wandering. Studies and gender predict deliberate mind wandering. In contrast, age did not predict mind wandering. Overall, the study showed that sleep disorders are related to mind wandering, but only with regard to spontaneous mind wandering. Negative implications are associated with spontaneous mind wandering as it can lead to the individual feeling unhappy.

Background: Dementia is a common disease today and about 10% of the population in Sweden develop dementia. Dementia is associated with cognitive problems and troublesome symptoms, and is evident in the patient as the disease progresses. Problems: Sleep disorders can be a major problem for people with dementia, their relatives and even the healthcare staff.  As a consequence of sleep disorders negative symptoms like agitation, depression and apathy can be enhanced. This leads to a greater workload for the healthcare staff and more effort emotionally for the relatives. Purpose: The purpose is to describe interventions that improves night sleep in people with dementia. Method: A literature review. The basis consists of 13 articles with both qualitative and quantitative approach. Result: Three categories appeared where night sleep might be promoted through activities, treatments and closeness. In addition to the enhanced night's sleep, the results also showed that improvement in agitation, depression and apathy might be achieved through these interventions. Conclusion: Night sleep in people with dementia can be improved through the interventions reported in the results. The result indicate that in order to perform good care the interventions have to be based on individual conditions. / Bakgrund: Demens är idag en folksjukdom och omkring 10 % av befolkningen i Sverige utvecklar demens. Till demenssjukdomen hör kognitiv problematik samt besvärande symtom och framträder hos den sjuke allt eftersom sjukdomen fortskrider. Problem: Sömnstörningar kan vara ett stort problem för människor med demens, dess anhöriga och även vårdpersonal. Som en konsekvens av sömnstörningar kan negativa symtom såsom agitation, depression och apati förstärkas. Detta leder till större arbetsbörda för vårdpersonalen och mer ansträngning emotionellt för de anhöriga. Syftet: Att beskriva vårdåtgärder som främjar nattsömnen hos människor med demens. Metod: En allmän litteraturöversikt där underlaget består av 13 studier som ligger som grund till resultatet.  Resultatet: Det framkommer tre kategorier där nattsömnen kan främjas genom aktiviteter, behandlingar och närhet hos människor med demenssjukdom. Utöver den främjade nattsömnen visade resultatet även att förbättring på agitationen, depressionen och apatin kan ske med hjälp av åtgärderna. Slutsats: Nattsömnen hos människor med demens kan främjas genom vårdåtgärderna som redovisas i resultatet. Resultatet indikerar dock att åtgärderna måste utföras utifrån individuella förutsättningar för att på bästa sätt kunna utföra en god vård.

Alzheimer's Disease (AD) prevalence is 47 million in the world, 160,000 in Sweden. AD will increase by 70% in 50 years. AD cost is $7.9 trillion dollars in medicine and healthcare costs annually. Modifiable risk factors need to be mapped. Objective: Explore the relationship between sleep disorders and AD. Method: Searching PubMed and ScienceDirect for a literature review with 20 articles that were quality-reviewed. Result: Sleep-related factors that increase the risk of AD 1) Sleep disorders, sleep disturbed breathing, sleep apnea and insomnia. 2) The influence on cognitive ability, learning and memory showed correlation with sleep parameters. Sleep longer than 9 hours or less than 7 hours, daily naps longer than one hour were associated with increased AD risk 3) Other diseases and interfering factors, depression, cognitive impairment. Carriers of the APOE4-e4 gene with depression or cognitive impairment. IL-1b, a marker for inflammation, increases the risk of sleep disorders. People with clinician-verified depression and APOE-e4 were associated with a very high risk of AD, people with APOE-e4 and sleep disorders were associated with a high risk of AD. Symptoms of poor sleep that may be a sign of mechanisms are inflammation and tau / Ab accumulation as a sign of neurodegeneration. Conclusion: Sleep disorders, sleep parameters, disturbed REM sleep and genes are important for AD incidence. Programs to improve health literacy, control and treatment of sleep disorders and depression, limitation of risk factors, training in risk factors and sleep interventions. Interdisciplinary AD research needs to address the problem through transdisciplinary collaboration. / Prevalensen för Alzheimers sjukdom (AD) är 47 miljoner i världen varav 160 000 i Sverige. Antalet personer med AD kommer att öka med 70 % om 50 år. Kostnaderna för AD är 7900 miljarder dollar i medicin och vårdkostnader årligen. Påverkbara riskfaktorer kan därför behöva kartläggas. Syfte: Att kartlägga kunskapsläget kring och samband mellan sömnstörningar och AD. Metod: Sökning i PubMed och ScienceDirekt för en litteraturöversikt med 20 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Sömnrelaterade faktorer som ökar risken för AD 1) Sömnsjukdomar, sömnrelaterad andningsstörning, sömnapné och insomni 2) Sömnpåverkan, fragmenterad sömn, otillräcklig sömnkvalitet, otillräcklig REM sömnslängd och ”REM latency”. Påverkan på kognitiv förmåga, inlärning och minne visade samband med sömnparametrar. Sömn längre än 9 timmar eller kortare än 7 timmar, dagliga tupplurar längre än en timme var associerat med ökad AD risk 3) Andra sjukdomar och samverkande faktorer, depression, kognitiv påverkan. Bärare av APOE4-e4 genen som hade depression eller kognitiv nedsättning. IL-1b, en markör för inflammation ger större risk för sömnstörningar. Personer med kliniskt etablerad depression och APOE-e4 associerades med mycket hög risk för AD, personer med APOE-e4 och sömnstörningar associerades hög risk för AD. Symptom vid sämre sömn som kan vara tecken på mekanismer är inflammation samt tau/Ab ansamling som tecken på neurodegeneration. Slutsats: Sömnstörningar, störd REM sömn och gener har betydelse för AD incidens. Program med hälsoinformation för att öka hälsolitteracitet behövs samt kontroll och behandling av sömnstörningar, depression och begränsning av riskfaktorer, utbildning i riskfaktorer och sömninterventioner. Tvärvetenskaplig AD forskning behöver hantera problemet genom ämnesövergripande samverkan.

Bakgrund Sömn är ett mänskligt grundläggande behov och essentiellt för upplevd hälsa. Under sömnen sker kroppens fysiska och psykiska återhämtning. Inom slutenvård är det vanligt att patienter drabbas av sömnbrist och sjuksköterskans roll blir viktig för att hjälpa patienter till förbättrad sömn. Genom att sammanställa kunskap från patienters upplevelser av olika sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder kan viktig kunskap för sjuksköterskans profession genereras. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnadsåtgärder vid sömn inom slutenvård. Metod Studien bestod av en icke-systematisk litteraturöversikt där artiklar inhämtats genom systematiska databassökningar i två databaser. Studiens resultat baseras på 17 vetenskapliga originalartiklar som analyserats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Genom integrerad analys som vald metod för dataanalys presenterades resultatet översiktligt utifrån kategorier. Resultat I resultatet redovisades tre huvudkategorier med sju subkategorier. Inom slutenvård framkom det att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som dämpar ljud och ljus förbättrar sömnkvaliteten. Likväl även personcentrerade omvårdnadsåtgärder. Genom att lyssna på den enskilda och individanpassa sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder kan en förbättrad sömnkvalitet inom slutenvården uppnås. Utifrån patienters upplevelser inom slutenvård är även upplevt välbefinnande av betydelse för sömnkvaliteten. Vidare betonades sjuksköterskans rutinmässiga omvårdnadsåtgärder. Från patienters upplevelser anses nattliga observationer/rutinkontroller försvåra en sammanhängande sömn. Därför är det viktigt att omvårdnadsåtgärder planeras tillsammans med patienten och därefter utförs med dennes kännedom och delaktighet. Slutsats Från den här litteraturstudien framkom det att det finns utmärkande sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder som patienter gemensamt anser förbättra sömnen inom slutenvård trots att både sömnbehov och sömnrutiner har en stor individuell spridning. Genom att sjuksköterskan ser och tar del av patienters upplevelser av sömn inom slutenvård, kan en ökad medvetenhet och kunskap gällande vilka sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder som patienter anser främja sömn leda till att de prioriteras. Därmed kan sjuksköterskan öka patienternas möjligheter till förbättrad sömnkvalitet inom slutenvården och bidra till ökat välmående och förbättrad hälsa. / Background Sleep is a basic human need and essential for perceived health. During sleep, physical and mental recovery takes place. It is common among inpatients to suffer from sleep deprivation and the nurse's role becomes important in helping patients improve sleep. By listening to inpatients' experience of sleep-related nursing interventions, important knowledge for the nurse's profession can be generated. Aim The aim was to describe patients' experience of nursing interventions regarding sleep in inpatient care. Method The study consisted of a non-systematic literature review. The results of the study are based on 17 original scientific articles, which have all been analyzed according to Sophiahemmet University's assessment basis for quality review. Through integrated analysis, results were presented in an overview based on main- and subcategories. Results The result reported three main categories with seven subcategories. In inpatient care, it was found that non-pharmacological nursing interventions that reduce sound and light improve sleep quality. Among the non-pharmacological nursing interventions was also personcentered care mentioned as helpful for inpatients sleep. From patients' experiences, it also clarified that experience well-being is important for the quality of sleep. Furthermore, the routine regarding nursing interventions were emphasized including that nocturnal observations were considered disturbing for coherent sleep and involving the patient in the planning of their care was mentioned as sleep-promoting. Conclusions From this literature study, it became evident that whilst both sleep needs and routines have a significant individual spread there are various sleep-related nursing interventions that patients unanimously consider as sleep-promoting. By listening to patients’ experiences of sleep in inpatient care, an increased knowledge regarding sleep-related interventions can be gained and interventions that promote sleep can be prioritized. With more knowledge, the nurse can increase patients' opportunities for improved sleep quality in inpatient care and contribute to increased well-being and improved health.