Bakgrund: Alzheimers demens är idag den vanligaste sorten av demens med succesiv försämring av minne, orienteringsförmåga och kognitiv svikt. Effekterna av Alzheimers demens har negativ inverkan på anhöriga kring den drabbade. Syfte: Belysa anhörigas upplevelser av att leva med och vårda en partner som har Alzheimers sjukdom i dagligt liv. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna MEDLINE och CINAHL och de vetenskapliga artiklarna som valdes ut var baserade på det valda syftet. Efter en genomgång av 111 artiklar valdes till slut 13 artiklar ut. En litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes baserat på Fribergs (2017) femstegs modell. Resultat: Översikten genererade tre huvudteman och åtta subteman: Upplevelsen av förändrig (frustration och strategier); Osäkerhet kring framtiden (oförutsägbar framtid, försämrad ekonomi, skuld och skam); Förändrade relationer (från livskamrat till främling, isoleras och övergiven, att få hjälp från vården). Slutsats: Det är inte lätt att ta hand om en partner med Alzheimers sjukdom och känslan av frustration och otrillräcklighet är mycket vanlig. Relationer förändras och framtiden man innan kunde planera är nu fylld av oro och osäkerhet. Vi inom vården har en skyldighet att bemöta och stötta de anhöriga med empati, och därigenom visa förståelse för att de ska känna sig sedda. / Background: Among the various forms of dementia Alzheimer's disease is the most common with successive degeneration of memory, orientation and cognitive ability. The effect of Alzheimer disease har a negative influence on the spouse and family member of the patient. Aim: The purpose of the study was to highlight the experience of spouses living with a partner that har Alzheimer disease. Method: The literature search was performed in the databases MEDLINE and CINAHL. The scholarly articles that were selected were based on the purpose of the review. After reviewing 111 articles, 13 articles were selected. The review was a qualitative literatur review which was based on Friberg (2017) five stages model. Result: It generated three main caegories and eight subcategories: The changed experience (frustration and strategies); Uncertainty about the future (unpredictable future, deteriorated economy, guilt and shame); Changed relationship (from life partner to stranger, isolated and abandoned, helg from healthcare). Conclusion: It's not easy taking care of a partner with Alzheimer's. Experiences of frustration, changes in relationships, and feelings of uncertainty about the futur as a result of the disease. The helthcare partitional have a responsibility to meet and support the relatives and patients with empathy, understanding and compassion.

Alzheimer's Disease (AD) prevalence is 47 million in the world, 160,000 in Sweden. AD will increase by 70% in 50 years. AD cost is $7.9 trillion dollars in medicine and healthcare costs annually. Modifiable risk factors need to be mapped. Objective: Explore the relationship between sleep disorders and AD. Method: Searching PubMed and ScienceDirect for a literature review with 20 articles that were quality-reviewed. Result: Sleep-related factors that increase the risk of AD 1) Sleep disorders, sleep disturbed breathing, sleep apnea and insomnia. 2) The influence on cognitive ability, learning and memory showed correlation with sleep parameters. Sleep longer than 9 hours or less than 7 hours, daily naps longer than one hour were associated with increased AD risk 3) Other diseases and interfering factors, depression, cognitive impairment. Carriers of the APOE4-e4 gene with depression or cognitive impairment. IL-1b, a marker for inflammation, increases the risk of sleep disorders. People with clinician-verified depression and APOE-e4 were associated with a very high risk of AD, people with APOE-e4 and sleep disorders were associated with a high risk of AD. Symptoms of poor sleep that may be a sign of mechanisms are inflammation and tau / Ab accumulation as a sign of neurodegeneration. Conclusion: Sleep disorders, sleep parameters, disturbed REM sleep and genes are important for AD incidence. Programs to improve health literacy, control and treatment of sleep disorders and depression, limitation of risk factors, training in risk factors and sleep interventions. Interdisciplinary AD research needs to address the problem through transdisciplinary collaboration. / Prevalensen för Alzheimers sjukdom (AD) är 47 miljoner i världen varav 160 000 i Sverige. Antalet personer med AD kommer att öka med 70 % om 50 år. Kostnaderna för AD är 7900 miljarder dollar i medicin och vårdkostnader årligen. Påverkbara riskfaktorer kan därför behöva kartläggas. Syfte: Att kartlägga kunskapsläget kring och samband mellan sömnstörningar och AD. Metod: Sökning i PubMed och ScienceDirekt för en litteraturöversikt med 20 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Sömnrelaterade faktorer som ökar risken för AD 1) Sömnsjukdomar, sömnrelaterad andningsstörning, sömnapné och insomni 2) Sömnpåverkan, fragmenterad sömn, otillräcklig sömnkvalitet, otillräcklig REM sömnslängd och ”REM latency”. Påverkan på kognitiv förmåga, inlärning och minne visade samband med sömnparametrar. Sömn längre än 9 timmar eller kortare än 7 timmar, dagliga tupplurar längre än en timme var associerat med ökad AD risk 3) Andra sjukdomar och samverkande faktorer, depression, kognitiv påverkan. Bärare av APOE4-e4 genen som hade depression eller kognitiv nedsättning. IL-1b, en markör för inflammation ger större risk för sömnstörningar. Personer med kliniskt etablerad depression och APOE-e4 associerades med mycket hög risk för AD, personer med APOE-e4 och sömnstörningar associerades hög risk för AD. Symptom vid sämre sömn som kan vara tecken på mekanismer är inflammation samt tau/Ab ansamling som tecken på neurodegeneration. Slutsats: Sömnstörningar, störd REM sömn och gener har betydelse för AD incidens. Program med hälsoinformation för att öka hälsolitteracitet behövs samt kontroll och behandling av sömnstörningar, depression och begränsning av riskfaktorer, utbildning i riskfaktorer och sömninterventioner. Tvärvetenskaplig AD forskning behöver hantera problemet genom ämnesövergripande samverkan.

No description available.