SAMMANFATTNING Bakgrund Alzheimers sjukdom är en av de stora folksjukdomarna och är den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Alzheimers kan kallas för anhörigsjukdom, då det är vanligt att anhöriga vårdar sin familjemedlem under sjukdomens förlopp. Alzheimers är en sjukdom som på många sätt försämrar tillståndet hos den sjuka, vilket medför en stor belastning både fysiskt och psykiskt för de anhöriga som vårdar. Syfte Syftet är att undersöka anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod Arbetet är en systematisk litteraturstudie och både kvalitativa och kvantitativa studier används för att få en helhetsbild av anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers. Tio artiklar utgör grunden för examensarbetets resultat. Resultat Resultatet består av tre kategorier: Anhörigas tankar om första tiden efter beskedet om diagnosen, anhörigas livskvalitet och sjukdomens påverkan på relationen. I resultatet framgick det att de anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka skiljde sig mycket åt. Anhöriga beskrev att deras livskvalitet och relation med sin partner förändrades på flera sätt i takt med sjukdomens förlopp. Slutsats Examensarbetet visar tydligt på hur viktiga de anhöriga är för sin make/maka. För att kunna bedriva en god vård i hemmet åt sin partner bör vårdpersonal kontinuerligt uppmärksamma och bekräfta den insats de anhöriga gör. Män och kvinnors erfarenheter av att vårda skiljde sig på flera sätt, i form av stöd och bekräftelse från omgivningen. Författarna anser att de anhöriga idag, oberoende av kön, bör få det stöd de är i behov av.

Texte remanié de: Th. Ph. D.--Amsterdam--Free university, 1978. / Bibliogr. p. 492-503. Index.

Introduktion: Demenssjukdom är något som ökar globalt och i Sverige likaså antalet människor som bor kvar hemma. Cirka 92 000 personer med demenssjukdom bor kvar hemma och har någon form av anhörigvårdare eller hemtjänst. Syftet med litteraturstudien var att belysa maka/makes upplevelse av att vårda sin partner med demenssjukdom i hemmet. Metoden som användes var litteraturstudie och genomfördes utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL och artiklar valdes ut utifrån studiens syfte. En granskning utifrån Polit och Becks (2012) granskningsmallar gjordes vilket resulterade i att tretton artiklar valdes ut, tolv med kvalitativ metod och en med kvantitativ metod. Resultatet visade att fyra huvudkategorier fanns – Minskad personligfrihet, Sorg över en förlorad framtid och livskamrat, Skuld och Börda, Tacksamhet och Meningsfullhet. Slutsatsen visar att maka/make som vårdar sin partner med demenssjukdom upplever en stor förändring i äktenskapet och dess framtid, vilket resulterar i sorg, skuld, börda och en minskad personlig frihet. Sjuksköterskan roll är viktigt för att kunna minska ohälsa hos den vårdgivande makan/maken och kunna underlätta makarnas vardag.

Bakgrund: Den palliativa vården ska tillgodose patientens behov med bland annat symtomlindring, kommunikation och relation i samarbete med övriga i vårdteamet. Stödet till de närstående är centralt. Sjuksköterskan ska ge stöd och bemöta partnerna i deras individuella kontext med skiftande behov, bakgrund, ålder och förförståelse. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att vara partner till en patient i palliativ vård. Metod: En kvalitativ, systematisk litteraturstudie med induktiv ansats utfördes. Analysen baserades på tio granskade, kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom: Behov av stöd vilket ibland saknades, Hålla fast vid hoppet utmaningar till trots, Att finnas för sin partner oavsett vad och Slutet närmar sig. Slutsats: Litteraturstudien är ett bidrag till sjuksköterskans arbete att skapa en god, personcentrerad omvårdnad vid livets slutskede, framför allt för den sjuka patientens partner.

Att få en cancerdiagnos påverkar inte bara den cancerdrabbade personen utan även partnern. Det kan leda till stora förändringar i vardagen både psykosociala och praktiska för både partner och den cancerdrabbade personen. Partners behov kan märkas med hjälp av personcentrerad vård i hemmet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka behov av stöd för personer som är partner till patienter med cancerdiagnos. I resultatet framträdde det att partner har ett stort behov av informativt stöd, behov av socialt stöd och behov av religiös tro samt att partners önskemål om stöd att återgå till ett väl fungerande liv som partner och vårdgivare. Därför finns ett ökat behov av att vidga kunskapen och forskningen kring partners upplevelse om olika personliga stödbehov. Sjuksköterskan ska bemöta både den cancerdrabbade personen och partner som en helhet och inte ägna all uppmärksamhet åt den cancerdrabbade.

<p>Syftet med studien var att öka kunskaperna om och förståelsen för de äldre anhörigvårdarnas situation genom att låta dem berätta om sin situation ur egen synvinkel för de äldre anhörigvårdarna, 75 år eller äldre, som vårdar sin maka / make.</p><p>Metoden som användes för att samla information var semistrukturerad intervju. Intervjutexterna analyserades med manifest innehållsanalys och med separat analys av de underliggande känslouttryck som framkom i intervjun.</p><p>Resultatet visar att dessa äldre anhörigvårdares situation innefattar många dagliga stressorer. Deras sömn blir störd av vårdtagaren, de har aldrig en lugn stund utan de har beredskap dygnet runt, deras avlastningstid i samband med inköp är otillräcklig och skapar stress, möjligheterna till dagavlastning för egen tid är obefintlig, de blir isolerade, de är oroade därför att back-up saknas som kan ta över om deras egen hälsa sviker, färdtjänstlagen ger inget stöd för besvär som uppkommer vid normalt åldrande, de önskar en universalkontakt, så kallad hjälpkontakt för äldre vid kommunen samt saknar känslan av förståelse från kommunen om de konsekvenser det innebär att bli äldre oavsett hälsotillstånd.</p><p>Slutsatsen är att det behövs mer forskning inom området för att vi skall kunna hjälpa dessa äldre anhörigvårdare till en värdigare tillvaro.</p> / <p>The purpose of this study  was to enriche the knowledge about the life conditions of elderly caregivers by letting them tell about their own ´point of view, in order to create a basis for deeper understanding of the eldrely caregivers, 75 years old or older, who care for their spouse.</p><p>The method used for collecting data was a semistructured intervju. The  interviews were analysed using qualitative manifest content analysis of the interwiews and counting of the underlying feelings of the participants.</p><p>The results  shows that the elderly caregiver´s situation includes many daily stressors.</p><p>Their sleep gets disturbed by the care recipient, they have never a moment of rest, instead they are on constant alert day and night, moments of free time in connection with purchase are insufficient and create stress, the possibilties to get daycare is inifinitimal, they become isolated, they are worried due lack of back-up,  if thier own helth fails, the legislation of journeyservice does not give any aid for inconveniences that are caused by getting old, they wish that there would be an overall contact help at the municipality that could help the elderly caregivers, and they lack understanding  from the municipality about the fact of getting older irrespective of healthcondition.</p><p>Conclusion: If we will be able to give these elderly caregiver´s a life that is more worthy there will be a need for more reaserch in this area.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att öka kunskaperna om och förståelsen för de äldre anhörigvårdarnas situation genom att låta dem berätta om sin situation ur egen synvinkel för de äldre anhörigvårdarna, 75 år eller äldre, som vårdar sin maka / make. Metoden som användes för att samla information var semistrukturerad intervju. Intervjutexterna analyserades med manifest innehållsanalys och med separat analys av de underliggande känslouttryck som framkom i intervjun. Resultatet visar att dessa äldre anhörigvårdares situation innefattar många dagliga stressorer. Deras sömn blir störd av vårdtagaren, de har aldrig en lugn stund utan de har beredskap dygnet runt, deras avlastningstid i samband med inköp är otillräcklig och skapar stress, möjligheterna till dagavlastning för egen tid är obefintlig, de blir isolerade, de är oroade därför att back-up saknas som kan ta över om deras egen hälsa sviker, färdtjänstlagen ger inget stöd för besvär som uppkommer vid normalt åldrande, de önskar en universalkontakt, så kallad hjälpkontakt för äldre vid kommunen samt saknar känslan av förståelse från kommunen om de konsekvenser det innebär att bli äldre oavsett hälsotillstånd. Slutsatsen är att det behövs mer forskning inom området för att vi skall kunna hjälpa dessa äldre anhörigvårdare till en värdigare tillvaro. / The purpose of this study  was to enriche the knowledge about the life conditions of elderly caregivers by letting them tell about their own ´point of view, in order to create a basis for deeper understanding of the eldrely caregivers, 75 years old or older, who care for their spouse. The method used for collecting data was a semistructured intervju. The  interviews were analysed using qualitative manifest content analysis of the interwiews and counting of the underlying feelings of the participants. The results  shows that the elderly caregiver´s situation includes many daily stressors. Their sleep gets disturbed by the care recipient, they have never a moment of rest, instead they are on constant alert day and night, moments of free time in connection with purchase are insufficient and create stress, the possibilties to get daycare is inifinitimal, they become isolated, they are worried due lack of back-up,  if thier own helth fails, the legislation of journeyservice does not give any aid for inconveniences that are caused by getting old, they wish that there would be an overall contact help at the municipality that could help the elderly caregivers, and they lack understanding  from the municipality about the fact of getting older irrespective of healthcondition. Conclusion: If we will be able to give these elderly caregiver´s a life that is more worthy there will be a need for more reaserch in this area.

Stroke is one of the most common diseases in Sweden and every year 30 000 individuals are affected. Today it is possible for these persons to continue to live in their homes. Informal caregivers are often the ones who take over the caring responsibility. The aim of this literature study was to describe the spouse´s experience of being an informal carer to a person affected by stroke. The method used was a descriptive synthesis. The material consists of nine scientific research articles. In this study four themes emerged: The experience of change; The experience of loss of freedom and leisure time; The experience of gratefulness, hope and support; The experience of the future, anxiety and guilt and finally The experience of responsibility and control. The result of this study contributes to the nursing practice by highlighting the importance of awareness of these people’s experiences. Prevention is included in the nursing profession and as a nurse it is most important to prevent informal cares from being patients. / Stroke är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och omkring 30 000 individer insjuknar varje år. För dessa personer är det idag möjligt att fortsätta leva i sitt hem. Informella vårdgivare får då ofta ta över ansvaret över vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva make/makas upplevelser av att vara informell vårdgivare till en person som insjuknat i stroke. Metoden som använts i denna litteraturstudie är beskrivande syntes. Materialet består av nio vetenskapliga artiklar. Fem olika teman framkom ur analysen: Upplevelsen av förändring; Upplevelsen av förlust av frihet och fritid; Upplevelsen av tacksamhet, hopp och stöd; Upplevelsen av framtiden, oro och skuld samt Upplevelsen av ansvar och kontroll. Förebyggande arbete ingår i sjuksköterskans profession och resultatet i denna studie visar att det är viktigt att uppmärksamma makens/makans upplevelser för att förebygga så att dessa individer inte själva blir patienter.