<p>Stroke is one of the most common diseases in Sweden and every year 30 000 individuals are affected. Today it is possible for these persons to continue to live in their homes. Informal caregivers are often the ones who take over the caring responsibility. The aim of this literature study was to describe the spouse´s experience of being an informal carer to a person affected by stroke. The method used was a descriptive synthesis. The material consists of nine scientific research articles. In this study four themes emerged: The experience of change; The experience of loss of freedom and leisure time; The experience of gratefulness, hope and support; The experience of the future, anxiety and guilt and finally The experience of responsibility and control. The result of this study contributes to the nursing practice by highlighting the importance of awareness of these people’s experiences. Prevention is included in the nursing profession and as a nurse it is most important to prevent informal cares from being patients.</p> / <p>Stroke är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och omkring 30 000 individer insjuknar varje år. För dessa personer är det idag möjligt att fortsätta leva i sitt hem. Informella vårdgivare får då ofta ta över ansvaret över vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva make/makas upplevelser av att vara informell vårdgivare till en person som insjuknat i stroke. Metoden som använts i denna litteraturstudie är beskrivande syntes. Materialet består av nio vetenskapliga artiklar. Fem olika teman framkom ur analysen: Upplevelsen av förändring; Upplevelsen av förlust av frihet och fritid; Upplevelsen av tacksamhet, hopp och stöd; Upplevelsen av framtiden, oro och skuld samt Upplevelsen av ansvar och kontroll. Förebyggande arbete ingår i sjuksköterskans profession och resultatet i denna studie visar att det är viktigt att uppmärksamma makens/makans upplevelser för att förebygga så att dessa individer inte själva blir patienter.</p>

Jan KOCNA, Development of trade routes in Maka during the Hellenistic period and in the early Principate, master's thesis, FF UK, Prague 2019 This master's thesis aims to analyse the trade routes network of ancient Maka during the last three c. BC and first c. AD. In the course of this time frame the discussed region, covering the majority of land area of the contemporary United Arab Emirates and the northern Oman, enjoyed the benefits of a wide range of various cross-cultural and commercial contacts and constituted a key junction between India, Mesopotamia and Arabia proper. In a phased manner, the individual chapters will introduce each of the different elements contributing to the structure of the whole trade apparatus, and, on the basis of available (e. g. archaeological) data, attempt to designate the character of the position of specific Makan centers within the broader system of long-distance trade mechanisms. Both long-distance trade transformation processes emanating from the constant changes in Makan political vicinity and reorientation of originally mostly caravan driven trade to the maritime one will be brought into consideration. The observed phenomena will include variation in the arrangement of central import/export markets, or successive adjustments of the basic commodity groups and...

Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsbegrepp för olika symtom och förändringar i hjärnan. Det är förknippat med stigande ålder men tillhör inte det normala åldrandet. Det finns inget botemedel mot demens endast symtomlindrande behandling. Demensdiagnosen påverkar inte bara individen med demenssjukdom utan även hens partner. Konflikter uppstod på grund av oförståelse och okunskap. Vårdandet av en person med demenssjukdom var ansträngande och svårigheter att tillfredsställa sina egna och livskamratens behov blev en del av vardagen.   Syfte: Syftet var att beskriva partnernas upplevelser av att leva med en person med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och deduktiv ansats. Antonovskys begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har använts som teoretisk referensram. Vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Partner upplevde brister i information och stöd från hälso- och sjukvård. De kände rädsla, skuld, oro och ångest på grund av obegripligheten kring sjukdomsförloppet och framtiden. Livet uppfattades som svårt att hantera och frustrerande på grund av förlusten av den personen de levt med. Trots olika begränsningar hittade partner meningsfullhet i situationen och det skapade strategier som motiverade dem att fortsätta vårda sin livskamrat. Slutsatser: Vårdande partnernas hälsa, vardag och framtid påverkades av att leva med en person med demens. De riskerade sin egen hälsa, förlorade meningsfullt socialt umgänge samt att partnern kände osäkerhet inför framtiden. Trots det ville många partner fortsätta ta hand om sin livskamrat. / Background: Dementia is a collective term for various symptoms and changes in the brain. It is associated with increasing age but is not part of the normal aging process. There is no cure for dementia only symptomatic treatment. Dementia affects not only the individual with dementia but also the partner. Conflicts arose because of misunderstanding and lack of knowledge. The care of a person with dementia was demanding and difficulty in satisfying their own and the needs of their life partner became part of everyday life. Aim: The aim was to describe the partners ' experiences of living with a person with dementia. Method: Literature review with qualitative design and deductive approach. Antonovsky's concept of comprehensibility, manageability and meaningfulness has been used as a theoretical reference framework. Scientific articles have been analyzed according to Friberg's five-step model. Results: Partners experience lack of information and support from health care professionals. They feel fear, guilt and anxiety because of the uncertainty surrounding the progression of the disease and the future. Life was difficult to manage and frustrating due to loss of the person they have lived with. Despite various restrictions found in the partner situation and purpose created strategies that motivated them to continue caring for their life partner. Conclusions: The caring partners ' health, everyday lives and futures were affected by living with a demented life partner. The partners risked their own health, lost meaningful social intercourse, and felt uncertainty about the future. Despite that, many partners would continue to take care of their life partner.

Introduktion: Idag finns det ungefär 160 000 personer i Sverige som har någon form av demens, och risken att drabbas utav demens ökar med stigande ålder. Alzheimers är den vanligaste formen av demenssjukdom. Personer som befinner sig tidigt i sin Alzheimers utveckling klarar sig relativt bra med ett begränsat stöd från sin omgivning. Att vårda sin närstående med Alzheimers är krävande, och det ställs stora krav på den som är omvårdnadsansvarig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva anhörigvårdares upplevelse av att vårda sin närstående som lever med diagnotiserad Alzheimers sjukdom. Syftet är också att beskriva de valda artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Data har samlats in via PubMed och 10 artiklar valdes ut till denna litteraturstudie. Artiklarna var av antigen kvalitativ eller kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet baseras på fem underrubriker utifrån anhörigvårdarnas upplevelser: "Upplevselsen av den psykiska påfrestningen", "brist på stöd och information", "upplevelsen av att vårda sin närstående utifrån ett genusperspektiv", "livsstilsförändringar" och "förväntningar och farhågor". Slutsats: Anhörigvårdarna är i stort behov av stöd och rådgivning både från sin sociala omgivning, men framförallt ifrån sjukvårdens olika institutioner. Sjuksköterskan har en viktig roll att fylla. Sjuksköterskan ska tillgodose både den som är drabbad utav Alzheimers, men även dennes anhöriga med individanpassad information och stöttning. / Introduction: Today, there are about 160 000 people in Sweden who have some form of dementia, and the risk out of dementia increases with age. Alzheimer's is the most common form of dementia. Persons who are early in their development of Alzheimer cope relatively well with limited support from their surroundings. Caring for relatives with Alzheimer's are demanding, and it places great demands on the care that is responsible. Purpose: The purpose of this study is to describe the experience of family caregivers for their relatives who live with diagnosed Alzheimer's disease. The aim is also to describe the selected articles study groups. Method: A descriptive literature. Data was collected via PubMed and 10 articles were selected for this study. The articles were of either qualitative or quantitative approach. Results: The results are based on five sub-headings based on family caregivers: "Feels notification of mental stress", "lack of support and information", "the experience of caring for their loved one from a gender perspective", "lifestyle changes" and "expectations and concerns". Conclusion: family caregivers are in great need of support and advice both from their social environment, but above all from different healthcare institutions. The nurse has an important role to play. The nurse will satisfy both the afflicted out of Alzheimer's, but also his family with personalized information and jacking.

Utvecklingen i samhället visar på att allt mer kvalificerad vård bedrivs i hemmet och detta ställer nya krav på de närstående och professionella vårdgivarna.En förutsättning för vård i hemmet är att det (oftast?) finns en närvarande närstående som kan delta i vården. De närstående har en central roll i vårdandet i samverkan med professionell vårdpersonal.Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en cancersjuk make/maka i hemmet. Hur upplevs stödet från professionell vårdpersonal? I studien har sex närstående intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som har betydelse för närståendes upplevelser av att vårda samt stödet från vårdpersonalen. Dessa var: att vara den som vårdar – det naturliga åtagandet, möte med professionell vårdpersonal samt delad omsorg. Det framkommer tydligt i resultatet att det är naturligt att vårda sin make/maka i hemmet men detta kan påverka den närståendes egen hälsa. En god och förtroendefull relation samt lättillgänglig och kompetent vårdpersonal som tar sig tid för att lyssna och prata upplevs betydelsefullt. I diskussionen diskutera författarna studiens resultat utefter tidigare forskning. Arbetet avslutas med en slutsats av studien. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

När en person drabbas av en kronisksjukdom förändras hela livssituationen för den drabbade och deras familj. Syftetmed denna studie var att beskriva makars upplevelser i samband med beslut ompartners flytt till särskilt boende för personer med demenssjukdom. Studienbaseras på tretton intervjuer som analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Resultatet strukturerades i sju underkategorier och fyrakategorier. Dessa beskriver hur anhöriga, oberoende av kön, upplevde att tabeslutet om att flytta sin make/maka till särskilt boende för personer meddemenssjukdom som känslomässigt påfrestande. Studien visade även på behovet avstöd vid beslutstagandet. Slutsatsen blir att sjuksköterskan och andraprofessioner behöver kunskap och utbildning för att kunna stödja makar vidbeslutstagandet. / When a person is suffering from achronic disease, often the whole life situation is changing for both the personand the family. The purpose of this study was to describe spouses experienceswhen their partner with dementia was placed in sheltered housing for peoplewith dementia. The study is based on thirteen interviews that were analyzed with amethod for manifest qualitative content analysis. The result was structured inseven subcategories and four categories. The results from the interviews showthat relatives of either sex experienced that to make the decision to move his/ her spouse for special housing for people with dementia were emotionally stressful.The study also showed the need for aid inthe decision-taking. The conclusion is that nurses andother professionals need knowledge and training to support the spouses in thedecision-taking

I  Sverige  har  antalet  äldre  ökat  de  senaste  årtiondena.  Ju  äldre  människor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. Vårdplatserna inom  både slutenvård  och  särskilt  boende  har  blivit  färre  och  uppskattningsvis  vårdas  250  000 personer   i   hemvård  idag.   Denna   utveckling   innebär   att   den   närstående,   som   är anhörigvårdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie är att beskriva anhörigvårdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vård  till  sin make/maka med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras på  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvårdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  säga  sammanlagt  åtta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjälp  av  kvalitativ  innehållsanalys. Studien pågick under åren 2009-2010. I resultatet framkom fem huvudkategorier: Behov av  kunskap  om:  sjukdomen  och  dess  konsekvenser,  hur  man  behärskar  komplexa situationer,  regelverk  och  stödfunktioner,  praktisk  personlig  vård  samt  kunskap  om anhörigvårdarens egen hälsa.  Studien visar också vilka metoder anhörigvårdaren använder för att skaffa sig kunskap. Anhörigvårdaren  efterfrågar  framförallt  individuell  praktisk  handledning  samt  kunskap som  ger  handlingsberedskap  för  att  förstå  behov  av  helhetsvård  och  hantera  nya situationer.  I  diskussionen  har  jag  valt  att  belysa  vilken  slags  kunskap  anhörigvårdaren behöver   för   att   ge   vård   och   omsorg   till   sin   make/maka.   Jag   diskuterar   även anhörigvårdarens syn på sin utsatthet och ensamhet, hur tillvaron kan hanteras samt vilka möjligheter till återhämtning som finns. / In Sweden the number of elderly people has continually increased during the last decades. The older the person grows the more frequent the rate of illness and functional disability. The  number  of  beds  in  both  hospital  care  and  municipality  care  has  been  reduced  and about  250 000  persons  receive  domestic  care  today.  This  means  that  relatives  who  are caregivers play an important role in today’s society. The aim of this study is to describe the caregiver’s experiences and the need for knowledge in order to give care at home to a spouse  suffering  from  a  long-term  illness  and/or  a  disability.  Interviews  with  family caregivers  were  made  partly  through  a  focus  group  with  four  participants  and  partly through  four  individual  interviews  -  in  all  eight  informants.  The  interviews  have  been processed  according to  content  analysis. The study  was  undertaken in the  period  2009-2010.  The  result  can  be  divided  into  five  main  categories.  1.  Need  for  knowledge concerning  the  sick  spouse’s  illness  and  its  consequences.  2.  Need  for  knowledge  in handling complicated situations. 3. Need for knowledge about regulations and care given by  the  municipality.  4.  Need  for  knowledge  in  practical  individual  care.  5.  Need  for knowledge  concerning  the  caregiver’s  own  health.  The  study  also  shows  the  methods used by the caregiver to acquire knowledge. Above all, the caregiver requests individual practical guidance and knowledge in order to understand and cope with new situations. In the discussion I have chosen to illustrate what kind of knowledge the caregiver needs in order  to  care  for  his/her  spouse.  I  also  discuss  the  caregiver’s  view  on  his/her vulnerability  and  loneliness,  how  one  can  cope  with  one’s  life  situation  and  what possibilities there are for recovery.

Personer som får demensdiagnos är vanligtvis över 65 år och fler kvinnor än män drabbas. Antalet personer med en demenssjukdom kommer att fördubblas till år 2050. Demens är en progredierande sjukdom som inte kan botas. Maka/make eller partner blir oftast den som ansvarar för omvårdnaden och det är förknippat med unika utmaningar och stödbehov. Därför är det betydelsefullt att distriktssköterskor besitter kunskap om anhörigas upplevelser för att kunna ge dem adekvat stöd. Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av vård i hemmet av make/maka eller partner som har en demensdiagnos. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats. Totalt ingick tolv vetenskapliga artiklar från Sverige, Norge och England, vilka identifierades från Cinahl och Medline. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisade anhörigas upplevelse av vårdbörda som orsakades av ständigt vakande, isolering, ensamhet och utsatthet.  I takt med den närståendes försämring ökade påfrestningen på anhöriga, vilket krävde anpassning i vardagen och en förändring från partner till vårdare. Anhöriga hade behov av information, praktiskt och emotionellt stöd, vars tillgänglighet varierade och mottogs olika. I diskussionsavsnittet resoneras om fynden kring vårdbördans effekter, relationens betydelse till den närstående, familjen och vänner samt bemötande från vårdpersonal och behovet av kunskap.

Bakgrund: Alzheimers demens är idag den vanligaste sorten av demens med succesiv försämring av minne, orienteringsförmåga och kognitiv svikt. Effekterna av Alzheimers demens har negativ inverkan på anhöriga kring den drabbade. Syfte: Belysa anhörigas upplevelser av att leva med och vårda en partner som har Alzheimers sjukdom i dagligt liv. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna MEDLINE och CINAHL och de vetenskapliga artiklarna som valdes ut var baserade på det valda syftet. Efter en genomgång av 111 artiklar valdes till slut 13 artiklar ut. En litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes baserat på Fribergs (2017) femstegs modell. Resultat: Översikten genererade tre huvudteman och åtta subteman: Upplevelsen av förändrig (frustration och strategier); Osäkerhet kring framtiden (oförutsägbar framtid, försämrad ekonomi, skuld och skam); Förändrade relationer (från livskamrat till främling, isoleras och övergiven, att få hjälp från vården). Slutsats: Det är inte lätt att ta hand om en partner med Alzheimers sjukdom och känslan av frustration och otrillräcklighet är mycket vanlig. Relationer förändras och framtiden man innan kunde planera är nu fylld av oro och osäkerhet. Vi inom vården har en skyldighet att bemöta och stötta de anhöriga med empati, och därigenom visa förståelse för att de ska känna sig sedda. / Background: Among the various forms of dementia Alzheimer's disease is the most common with successive degeneration of memory, orientation and cognitive ability. The effect of Alzheimer disease har a negative influence on the spouse and family member of the patient. Aim: The purpose of the study was to highlight the experience of spouses living with a partner that har Alzheimer disease. Method: The literature search was performed in the databases MEDLINE and CINAHL. The scholarly articles that were selected were based on the purpose of the review. After reviewing 111 articles, 13 articles were selected. The review was a qualitative literatur review which was based on Friberg (2017) five stages model. Result: It generated three main caegories and eight subcategories: The changed experience (frustration and strategies); Uncertainty about the future (unpredictable future, deteriorated economy, guilt and shame); Changed relationship (from life partner to stranger, isolated and abandoned, helg from healthcare). Conclusion: It's not easy taking care of a partner with Alzheimer's. Experiences of frustration, changes in relationships, and feelings of uncertainty about the futur as a result of the disease. The helthcare partitional have a responsibility to meet and support the relatives and patients with empathy, understanding and compassion.

Var tredje person i Sverige kan under sin livstid drabbas av en cancersjukdom. När en familjmedlem får diagnosen cancer påverkar detta oftast livet för dem som är närstående. Forskning visar att de närstående upplever olika förändringar i livet. Det uppstår oftast känslor som ångest, hjälplöshet och maktlöshet. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur närstående till personer med cancer upplever sin förändrade livssituation. Informationskällor använda i analysen är 13 artiklar som beskriver närståendes upplevelser. Resultatet presenteras i fyra olika huvudteman med tillhörande underteman. Dessa fyra teman är Förändrad livssituation, Maktlöshet och hjälplöshet, Stöd är betydelsefullt och Behov av information. I resultatet framgår att relationer mellan familjmedlemmar antingen fördjupas eller försämras. Behovet av information och stöd visar sig vara stort hos den närstående. Det är av betydelse att resultatet används i vården så att sjuksköterskor samt annan vårdpersonal blir uppmärksamma på närståendes upplevelse. Dessa kunskaper kan hjälpa sjuksköterskor och annan vårdpersonal att erbjuda bättre stöd till dessa närstående. / Every third person in Sweden can be afflicted by cancer during a life course.  When a family member gets the cancer diagnosis this most often influences the lives of those who are closest to them. Research shows that family caregivers experience various changes through life. These changes are often accompanied by feelings of anxiety, helplessness, and powerlessness. The purpose with this literature review was to describe how caregivers of persons with cancer experience their changed situation of life. The sources of information used in analysis are 13 articles who describe the experiences of caregivers. The result is presented in four main themes with sub themes. These four themes are Changed life situation, Powerlessness and helplessness, Support is important and Need for information. In the presented result it is clear that relations between family members is either deepened or worsen. The need for information and support has showed itself to be of great value for family members. It is of importance to implement the result in healthcare so that registered nurses and other staff can be attentive to the experiences of the relatives. This knowledge can help nurses and other personnel to offer better opportunities to give support to these relatives.