Bakgrund: Alzheimers demens är den vanligaste demenssjukdomen och en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Personen som lider av sjukdomen försämras successivt och sjukdomen varar livet ut. I dag har anhöriga en ansträngande roll när de vårdar sin närstående med Alzheimers demens. Rollen som vårdare blir mer ansträngande ju längre sjukdomen framskrider. Sjukdomen visar sig på olika sätt från person till person. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en närstående som lider av Alzheimers demens. Metod: Systematisk litteraturstudie. Kvalitativ manifest innehållsanalys. Vid sökningen av artiklar användes Cinahl, PsychInfo samt PubMed som sökmotorer där nio vetenskapliga artiklar användes efter kvalitetsgranskning. Resultat: Anhörigas upplevelser av att vårda sin närstående kunde delas in i fem kategorier; nedstämdhet, utmattning, börda, behov av stöd och sociala svårigheter och isolering. Detta upplevde de anhöriga i samband med vårdandet av den närstående och förändringarna som sjukdomen medförde i deras liv. Lidande i olika former var ett återkommande fenomen i resultatet. Slutsats: Det framgår tydligt hur de anhöriga påverkas av den närstående med Alzheimers demens, framför allt i sitt vardagliga liv. De anhöriga behöver stöd för att undvika upplevelser av utmattning, nedstämdhet, lidande, börda och övergivenhet i samband med vårdkontakt.

Bakgrund: Alzheimers demens medför stora kognitiva förändringar i den sjukes liv och beteende och slutar med en grav försämring och förlust av alla kognitiva och motoriska funktioner. Detta betyder en stor påfrestning inte bara för den som lider av sjukdomen utan också för närstående som vårdar dessa patienter hemma. Sjuksköterskans ledande och hälsofrämjande roll är då väsentligt för att ge stöd till inte bara för den sjuke men också för dess närstående. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att vårda personer med Alzheimers demens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med sökningar i databaserna Academic Search Complete, Cinahl Complete och Nursing & Alliades Health Database. Åtta artiklar valdes efter en kvalitetsgranskning och analysen baserat på likheter och skillnader som efteråt tematiserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: Vikten av familjerelationer, kultur och traditioner, vilket visade att närstående ger en stor vikt till familjen och ger en inblick av rollen som vårdare och hur de ser på sjukdomen från ett kulturellt perspektiv; bristande familjestöd, vilket visar att närstående kan känna sig övergivna av andra familjemedlemmar och att de inte alltid är villiga att vårda sin sjuke anhörig; strategier för att klara av vardagen, känslor av börda och svårigheter, vilket visar vilka strategier de vårdande närstående använder sig av för att kunna hantera den anhöriges sjukdom och sin egen roll som vårdare. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Callista Roys teori. Diskussionen fokuserar på hur närstående som vårdar en anhörig med Alzheimers demens upplever en rollförändring och hur de kan återskapa balansen i livet genom att acceptera en föränderlig tillvaro och navigera genom den med hjälp av sjuksköterskans stödjande insatser. / Background: Alzheimer's dementia causes major cognitive changes in the sick's life and behavior and ends with a severe deterioration and loss of all cognitive and motor functions. This means a great stress not only for those who suffer from it but also for relatives who care for them at home. The nurse's leading and health-promoting role is essential for providing support not only for the patient but also for its relatives. Aim: The aim was to illuminate the experiences of relatives in caring for people with Alzheimer's dementia. Method: A literature review was conducted with searches from the databases Academic Search Complete, Cinahl Complete and Nursing & Alliades Health Database. Eight articles were selected after a quality review and the results were analyzed and categorized into main themes. Results: The analysis resulted in three main themes: The importance of family relationships, culture and traditions, which showed that relatives give great importance to the family and provide an insight into the role of caring and how they view the disease from a cultural angle; lack of family support, which shows that relatives sometimes feel abandoned by other family members and that they are not always willing to care for their sick relative; strategies to cope with everyday life, feelings of burden and difficulties, which shows strategies that relatives use to be able to handle their relatives' illness and their own caring role. Discussion: The result was discussed based on Callista Roy's theory of adaptation. The discussion focuses on how relatives who care for a family member with Alzheimer's dementia experience a role shift and how they can restore the balance in life by accepting this change and navigate through it with the help of the nurse's support.

Bakgrund: När en person drabbas av Alzheimers sjukdom sker en drastisk förändring i både personens och anhörigas livssituation. Anhöriga tar på sig rollen som anhörigvårdare och träder in i en främmande livsvärld som präglas av lidande. För att lindra detta lidande krävs det att sjuksköterskan har stor kunskap och bättre förståelse för hur de anhöriga upplever den förändrade livssituationen. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med AS porträtteras i spelfilm. Metod: En empirisk kvalitativ ansats med direkta och ostrukturerade observationer av tre filmer har gjorts. Fältanteckningar har förts och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med AS framförs i fyra teman: när livsvärldsmönstret brister; sorg; förlust av frihet; att släppa taget. Slutsats: Anhöriga känner att det är deras ansvar att vårda sin partner. Att bli anhörigvårdare innebär en förlust av frihet, social isolering och en känsla av ensamhet. De känslomässiga upplevelserna är främsta orsaken till lidandet. Filmerna som har använts i studien är ett kraftfullt medium som kan användas i utbildningssyfte. / Background: When a person is diagnosed with AS, a drastic change takes place in both the patient's and the relatives' lives. The relatives become an informal caregiver, they enter into a foreign world of suffering. In order to alleviate this suffering, the nurse must have greater knowledge and a better understanding of how the relatives experience their changed lifeworld. Aim: The aim of this study is to explore how relatives experience taking care of a partner with AS portrayed in films. Methods: An empirical qualitative approach with direct and unstructured observations of three films has been used. The material consisted of field notes which were analyzed with the help of a qualitative content analysis. Results: Relatives' experiences of caring for a partner with AS are presented in four themes: when the lifeworld texture ruptures; sorrow; loss of freedom; letting go. Conclusion: Relatives feel a responsibility to care for their partner. Becoming an informal caregiver means a loss of freedom, social isolation and a feeling of loneliness. The emotional experiences are the main cause of the suffering. The films used in this study are a powerful medium that can be used for educational purposes.

Bakgrund: Alzheimers demens är idag den vanligaste sorten av demens med succesiv försämring av minne, orienteringsförmåga och kognitiv svikt. Effekterna av Alzheimers demens har negativ inverkan på anhöriga kring den drabbade. Syfte: Belysa anhörigas upplevelser av att leva med och vårda en partner som har Alzheimers sjukdom i dagligt liv. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna MEDLINE och CINAHL och de vetenskapliga artiklarna som valdes ut var baserade på det valda syftet. Efter en genomgång av 111 artiklar valdes till slut 13 artiklar ut. En litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes baserat på Fribergs (2017) femstegs modell. Resultat: Översikten genererade tre huvudteman och åtta subteman: Upplevelsen av förändrig (frustration och strategier); Osäkerhet kring framtiden (oförutsägbar framtid, försämrad ekonomi, skuld och skam); Förändrade relationer (från livskamrat till främling, isoleras och övergiven, att få hjälp från vården). Slutsats: Det är inte lätt att ta hand om en partner med Alzheimers sjukdom och känslan av frustration och otrillräcklighet är mycket vanlig. Relationer förändras och framtiden man innan kunde planera är nu fylld av oro och osäkerhet. Vi inom vården har en skyldighet att bemöta och stötta de anhöriga med empati, och därigenom visa förståelse för att de ska känna sig sedda. / Background: Among the various forms of dementia Alzheimer's disease is the most common with successive degeneration of memory, orientation and cognitive ability. The effect of Alzheimer disease har a negative influence on the spouse and family member of the patient. Aim: The purpose of the study was to highlight the experience of spouses living with a partner that har Alzheimer disease. Method: The literature search was performed in the databases MEDLINE and CINAHL. The scholarly articles that were selected were based on the purpose of the review. After reviewing 111 articles, 13 articles were selected. The review was a qualitative literatur review which was based on Friberg (2017) five stages model. Result: It generated three main caegories and eight subcategories: The changed experience (frustration and strategies); Uncertainty about the future (unpredictable future, deteriorated economy, guilt and shame); Changed relationship (from life partner to stranger, isolated and abandoned, helg from healthcare). Conclusion: It's not easy taking care of a partner with Alzheimer's. Experiences of frustration, changes in relationships, and feelings of uncertainty about the futur as a result of the disease. The helthcare partitional have a responsibility to meet and support the relatives and patients with empathy, understanding and compassion.