Syftet med denna studie är att undersöka sju speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av arbete med elever som har språkstörning på högstadiet och gymnasiet. Forskningen gällande både äldre elever som har språkstörning samt speciallärares och specialpedagogers kunskap kring språkstörning är begränsad varför det är viktigt att utforska området. Studien baseras på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Datamaterialet har tolkats och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utgångspunkten i arbetet har varit ett relationellt perspektiv och en induktiv ansats har använts. Resultaten visar att det råder en osäkerhet kring identifiering av elever som har språkstörning. Resultaten visar dessutom att det finns ett kunskapsbehov hos speciallärarna och specialpedagogerna. Vidare framgår att tid har stor betydelse för akademisk framgång och i skapandet av kamratrelationer. Resultaten visar också på ökade krav och förväntningar på högstadiet och gymnasiet. Trygghet och relation mellan lärare och elev visar sig vara en viktig faktor för skolframgång. Slutsatser som kan dras i från resultaten är att speciallärarna och specialpedagogerna har erfarenhet av att tidig identifiering av elever som har språkstörning är avgörande för att eleverna ska få rätt stöd och kunna delta på lika villkor i skolan. Dessutom visar speciallärarnas och specialpedagogernas erfarenheter att tid har en stor betydelse för de elever de mött när det gäller både skolprestationer och olika sociala relationer. Speciallärarna och specialpedagogerna upplever att det i arbetet kring inkludering är att det är svårt att ge eleverna individuella anpassningar i klassrummet samt att det finns ett kunskapsbehov hos speciallärarna och specialpedagogerna när det gäller språkstörning.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras varje år ca 25 000 personer av en demenssjukdom. Sjukdomen drabbar främst äldre. I samma takt som befolkningen idag blir allt äldre ökar även antalet drabbade. För att kunna ge en god omvårdnad till personer med demenssjukdom krävs det att sjuksköterskan innehar en viss kunskap. Om en sjuksköterska har bristande kunskap om demenssjukdom som diagnos, hur denne ska kommunicera med personen på bästa sätt och om omvårdnad av en person med demenssjukdom kan det bidra till en ökad risk för att personer med diagnosen får en otillfredsställd vardag. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans kunskapsbehov vid omvårdnad av personer med demens. Metod: En allmän litteraturöversikt med nio kvantitativa artiklar och tre kvalitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskan har kunskapsbehov i omvårdnaden av personer med demens. Behovet berör kunskaper om demenssjukdom som diagnos, delaktighet, kommunikation mellan sjuksköterska och personen med demenssjukdom samt anhöriga, palliativ vård och psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskan är i behov av utvecklad kunskap och kompetens för att personer med demenssjukdom ska få en god omvårdnad och på så sätt en tillfredsställd vardag.  För att en person med demenssjukdom ska få en god omvårdnad behöver mer personcentrerad vård integreras i demensvården genom vidareutbildningar och kurser på arbetstid.

Substansberoende är ett hot mot såväl folkhälsan som mot personens individuella hälsa. Patienter med substansberoende upplever en stigmatisering, både i samhället och i möte med vården, vilket gör att de är mindre benägna att söka vård. Patienter färgas av erfarenheter där sjuksköterskan bemöter dem utifrån deras substansberoende vilket går emot sjuksköterskans roll som präglas av att möta alla människor som unika individer. Kärnan i sjuksköterskans profession är att ge vård på lika villkor, oavsett patientens bakgrund, där fokus riktas mot att värna om patientens värdighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansberoende. Då ambitionen var att synliggöra sjuksköterskors känslor och upplevelser, genomfördes metoden enligt en litteraturöversikt där studier med kvalitativa ansatser granskats. I resultatet framkom sjuksköterskors upplevelser av de utmaningar, lidande och prövningar som det innebär att vårda patienter med substansberoende. Det presenterades även positiva erfarenheter som präglas av ett vårdande som utgår från patientens individuella förutsättningar och motivation. I diskussionen framhävdes de gemensamma erfarenheter sjuksköterskor har av att vårda patienter med substansberoende, oavsett var i världen eller på vilken arbetsplats de arbetar så präglas upplevelsen till stor del av rädsla och okunskap. Slutsatsen blev därmed att mer forskning och kunskap kring att vårda dessa patienter behövs.

Bakgrund: Idén till ämnesfördjupning under kandidatuppsatsen härrör från den grundutbildade sjuksköterskans upplevelser av arbete i katastrofområden. Sverige är historiskt lite drabbat av katastrofer och det är därför angeläget att undersöka vilka behov av kunskaper och färdigheter om sjuksköterskor som ämnar att arbeta i katastrofområden behöver. Syfte: Syftet är att undersöka vilka kunskaper och färdigheter sjuksköterskan behöver om de tänker arbeta i katastrofområden utomlands. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie utformad efter Willman et al (2013). Populationen i databassökningen var grundutbildade sjuksköterskor, området var sjuksköterskans färdigheter och kunskap. Resultatet i studierna berörde sjuksköterskans upplevelser från katastrofområden. Tio kvalitativa studier från Pubmed valdes ut. SBU’s granskningsprotokoll för studier med kvalitativ forskningsmetodik och för relevans användes för att kvalitetsbedöma artiklarna (2014a; 2014b). Granskningen av dessa tio studier inspirerades av Polit & Becks (2014) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Två teman framkom utifrån analysen: Kunskap och Färdigheter. Under temat Kunskap framkom att sjuksköterskorna hade behov av utökad kunskap i katastrofsjukvård. Inom det medicinska kunskapsområdet var framförallt fyra områden som behovet av kunskap var mest framträdande: Pediatrik, ortopedi, psykiatri och allmänmedicin. I tema Färdigheter lyfts flera färdigheter som sjuksköterskan behöver för arbete i katastrofområdet. Dessa färdigheter var fysiska, etiska, personliga, psykologiska, teamarbete och roller. / Background: The idea for advancement in the bachelor thesis derives the basic training of nurses' experiences of working in disaster areas. To date, Sweden has been little affected by disasters. Therefore it was consider to be relevant to explore the knowledge and skills nurses working in disaster areas need. Aim: The aim of this study was to investigate the needs for knowledge and skills that nurses were required to have if they considered to work in disaster areas internationally. Method: The study was conducted as a literature review designed by Willman et al (2013). The population in the database search was nurses with basic education, the area was the nurse's skills, needs and readiness. The result of the articles in the search was nurses' experiences from working in disaster areas. Ten qualitative articles were identified from the Pubmed database. SBUs review protocols for studies of qualitative research and relevance were used to assess the quality of the articles (2014a, 2014b). The qualitative content analysis tool from Polit & Beck (2010) was used for inspiration to analysis of data collected from the ten articles. Result: Two main themes were found based on the analysis: Knowledge and Skills. In the theme of Knowledge emerges that nurses had a need for increased knowledge in emergency medical care. Within the medical knowledge, it is primarily four areas of knowledge that were most prominent: Pediatrics, orthopedics, psychiatry and general medicine. In the theme Skills several skills were lifted that nurses need to work in the disaster area. These skills are physical, ethical, personal, psychological, teamwork and roles.

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver det förändrade kunskapsbehov som samhället nu genomgår och hur lärare i skolans verksamhet hanterar och förhåller sig till detta. Kritiskt förhållningssätt, elevernasmedieanvändning och begränsningar som kan förekomma är andra delar som behandlas.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur sju lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet digital kompetens och hur de arbetar med digital kompetens i sin undervisning. Ett bisyfte är att undersöka om lärarna tror att de kommande styrdokumentens riktlinjer kring digitalkompetens kommer att förändra deras undervisning, och i så fall påvilket sätt.METOD: Metoderna som använts i studien är self report och delvis strukturerade intervjuer. Vi valde att lämna ut våra self reports först för att låta respondenterna associera fritt angående begreppet digitalkompetens utan påverkan från oss. När vi samlat in svaren formulerade vi individuella frågor utifrån dessa och följde sedan uppdem med delvis strukturerade intervjuer för att få en fördjupad kunskap om lärarnas åsikter.RESULTAT: Studien visar att lärare är positivt inställda till att integrera digitala medier i undervisningen. Samtliga respondenter i studien arbetarredan med detta, dock i olika stor utsträckning. Lärarna uttrycker även att de anser att digital kompetens är något som behövs i dagens samhälle och därför är viktigt att ta upp i undervisningen. / Program: Lärarutbildningen

I  Sverige  har  antalet  äldre  ökat  de  senaste  årtiondena.  Ju  äldre  människor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. Vårdplatserna inom  både slutenvård  och  särskilt  boende  har  blivit  färre  och  uppskattningsvis  vårdas  250  000 personer   i   hemvård  idag.   Denna   utveckling   innebär   att   den   närstående,   som   är anhörigvårdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie är att beskriva anhörigvårdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vård  till  sin make/maka med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras på  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvårdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  säga  sammanlagt  åtta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjälp  av  kvalitativ  innehållsanalys. Studien pågick under åren 2009-2010. I resultatet framkom fem huvudkategorier: Behov av  kunskap  om:  sjukdomen  och  dess  konsekvenser,  hur  man  behärskar  komplexa situationer,  regelverk  och  stödfunktioner,  praktisk  personlig  vård  samt  kunskap  om anhörigvårdarens egen hälsa.  Studien visar också vilka metoder anhörigvårdaren använder för att skaffa sig kunskap. Anhörigvårdaren  efterfrågar  framförallt  individuell  praktisk  handledning  samt  kunskap som  ger  handlingsberedskap  för  att  förstå  behov  av  helhetsvård  och  hantera  nya situationer.  I  diskussionen  har  jag  valt  att  belysa  vilken  slags  kunskap  anhörigvårdaren behöver   för   att   ge   vård   och   omsorg   till   sin   make/maka.   Jag   diskuterar   även anhörigvårdarens syn på sin utsatthet och ensamhet, hur tillvaron kan hanteras samt vilka möjligheter till återhämtning som finns. / In Sweden the number of elderly people has continually increased during the last decades. The older the person grows the more frequent the rate of illness and functional disability. The  number  of  beds  in  both  hospital  care  and  municipality  care  has  been  reduced  and about  250 000  persons  receive  domestic  care  today.  This  means  that  relatives  who  are caregivers play an important role in today’s society. The aim of this study is to describe the caregiver’s experiences and the need for knowledge in order to give care at home to a spouse  suffering  from  a  long-term  illness  and/or  a  disability.  Interviews  with  family caregivers  were  made  partly  through  a  focus  group  with  four  participants  and  partly through  four  individual  interviews  -  in  all  eight  informants.  The  interviews  have  been processed  according to  content  analysis. The study  was  undertaken in the  period  2009-2010.  The  result  can  be  divided  into  five  main  categories.  1.  Need  for  knowledge concerning  the  sick  spouse’s  illness  and  its  consequences.  2.  Need  for  knowledge  in handling complicated situations. 3. Need for knowledge about regulations and care given by  the  municipality.  4.  Need  for  knowledge  in  practical  individual  care.  5.  Need  for knowledge  concerning  the  caregiver’s  own  health.  The  study  also  shows  the  methods used by the caregiver to acquire knowledge. Above all, the caregiver requests individual practical guidance and knowledge in order to understand and cope with new situations. In the discussion I have chosen to illustrate what kind of knowledge the caregiver needs in order  to  care  for  his/her  spouse.  I  also  discuss  the  caregiver’s  view  on  his/her vulnerability  and  loneliness,  how  one  can  cope  with  one’s  life  situation  and  what possibilities there are for recovery.

Uppsatsens syfte är att teoretiskt analysera begreppet ”kreativitet”, liksom att nomotetiskt undersöka pedagogers uppfattning om begreppet ur fem experimentella perspektiv. Ur analysmaterialet har därför en enkät konstruerats. Enkäten, vilken biläggs, består av frågor om självskattning av pedagogernas föreställningar om begreppet kreativitet – genom tre kunskapsdimensioner (varav faktadimensionen presenteras) och fem experimentella perspektiv. Övriga delar av enkäten valdes bort i analyshänseende. Undersökningsgruppen utgörs av 56 respondenter, vilka själva spontant kunde välja att delta i mailundersökningen. Resultatet visar att pedagogerna som grupp, ur perspektivet Kreativitetens uttryckssätt anser sig ha goda kunskaper, och ur perspektivet Kreativitetens förutsättningar och gränser anser sig ha mycket små kunskaper. Med en styrd undersökningsgrupp beträffande respondenternas respektive ämneskategorier och kön för en kontrollerad fördelning, liksom en initial presentation av perspektivens innehåll och betydelse, skulle studien uppnå högre validitet och reliabilitet.

Rollen som CIO är komplicerad och i ständig förändring. Rollinnehavaren ska förändra och förbättra organisationen samtidigt som CIO-rollen skapades utifrån ett behov av att erhålla en överblick och kunskap om vilka effekter beslut får. I dagsläget ligger mycket fokus på att CIO-rollen ska bidra med ökat värde till organisationen. Det finns dock ingen tydlig definition av vad CIO-rollen närmare innebär, grundat i specifik organisation kan rollens syfte variera. Avsaknad av en generell definition och konsensus av vad CIO-rollen innebär leder till att det är problematiskt att utvärdera rollen och hur väl den fungerar inom en organisation. Med denna studie ämnar vi påbörja arbetet med att tydliggöra CIO-rollen genom att identifiera kunskapsområden som är knutna till rollen. Dessa identifieras teoretiskt och studeras sedan empiriskt för att sättas i ett verklighetsperspektiv. Vi identifierar även utmaningar, saker att vidare studera som avser att underlätta det praktiska arbetet alternativt områden som kan bidra till att rollen blir tydligare. Vår kvalitativa fallstudie kring CIO-rollen består empiriskt av tre intervjuer. I vår analys studerar vi respektive kunskapsområden, det genom att studera den teoretiska CIO:n gentemot insamlad empirisk data. Vårt resultat är sex teoretiska kunskapsområden kopplade till CIO-rollen. Av de sex teoretiska kunskapsområdena har vi valt exkludera ett kunskapsområde. Det då vi empiriskt har identifierat att kunskapsområdet konkurrensfördelskunnande inte är relevant, då i huvudsak baserat på att våra intervjuobjekt verkar inom offentlig sektor. Vi kan utifrån vår analys dra slutsatsen att kunskapsområdet konkurrensfördelskunnande inte är ett viktigt område för CIO:er inom offentlig sektor. De områden som bekräftas relevanta är; ledarskapskunnande, verksamhetskunnande, strategiskt kunnande, kommunikativt kunnande samt IT-kunnande. Utmaningar vi har identifierat som är i behov av vidare studier är exempelvis vilka effekter ger en uppdelning av CIO-rollen samt hur påverkar uttalade förväntningar CIO-rollen. De utmaningar vi identifierat i studien anser vi behöver studeras mer för att bidra till att tydliggöra rollen. / The CIO role is complicated and constantly changing. The role holder must transform and improve the organization whilst the CIO-role was created out of a need to obtain an overview and understanding of the effects decisions gets. The CIO-role is today very focused on how the role will provide increased value to the organization. However, there is no clear definition of what the CIO-role is designed to aim for resulting in variance between the goal with and reason behind CIO:s in today’s organizations. The lack of a general definition and a consensus of what the CIO-role mean leads to a problematic task to evaluate the role and how well it functions within an organization. This study intends to begin the work on clarifying the CIO-role, this by identifying knowledge areas related to the role. These are identified theoretically and then studied empirically to be viewed in a reality perspective. We do also identify challenges, which is areas that need further research, designed to facilitate the practical work or alternately areas that can contribute to the role becoming more clear. Our qualitative case study about the CIO-role consists of three empirical interviews. We study respective knowledge areas in our analysis, this by studying the theoretical CIO against the collected empirical data. Our result is six theoretical knowledge areas related to the CIO-role. Of the six theoretical knowledge areas, we have chosen to exclude one. This when we empirically identified that the knowledge area competitive advantages is irrelevant, mainly based on that our respondents is working in the public sector. We can based on our analysis conclude that the knowledge area competitive advantages is not a key area for CIO:s in the public sector. The areas that we confirm as relevant are: leadership knowledge, business knowledge, strategic knowledge, communicative knowledge and IT knowledge. Challenges we have identified as in need of further research includes for example, the effects of giving a breakdown of the CIO-role and the impact of articulated expectations on the CIO-role. The challenges we have identified in the study are in need of further research in order to help clarify the role.