This essay is about "factionstexter", a combination between fact and fiction, and the problems that can occur when reading them. I present previous resarch on this subject and I focused on docu drama and dramadoc. Bo G Jansson is the researcher I used most frequently in this essay. He describes various types of faction texts in film, television and literature. Annette Årheim´s thesis stands for the didactic portion of the essay. She has done interviews with students about texts with a reality background and presents how they read these and it shows that it is problematic. The essay also includes an analysis where I discuss two different faction texts, the book At 10.31 in the morning in Khao Lak and the movie The Impossible. These are both stories written after the tsunami disaster in the Indian Ocean on Boxing Day 2004. I try to categorize the different texts and I anayze the narrative technique, focalization and also the text´s paratextuality. I also compare them thematically. Finally I do a didactic discussion where I give suggestions on how to work with faction texts in the classroom.

<p>Syftet med studien är att undersöka ungdomars medie-vanor och deras betydelse för deras kunskap, både inom samhällsrelevanta och underhållningsmässiga frågor. Hur prioriterar ungdomarna vad som är den mest relevanta kunskapen i vardagen?Vår studie är baserad på kvantitativa och kvalitativa metoder</p><p>i form av enkätundersökning samt fokusgrupps-intervjuer. Dagens medieanvändande bland ungdomar har utvecklats åt två håll. Delvis är det rutinmässiga vanor som att exempelvis alltid se på Nyhetsmorgon. Den andra sidan är att de själva vill kunna styra när och var de skall använda medierna. Här har Internet öppnat upp en helt ny möjlighet som ungdomarna gärna utnyttjar. Dagens ungdomar vill inte ägna sig åt något som inte intresserar dem eller är ett måste att lära sig. Den samhällsrelevanta kunskapen värderas avsevärt mycket högre än underhållningsfakta.</p><p>För att kunna sammankoppla båda sidor av detta verkar många börja leta efter kunskap i underhållningsprogram och tycker att dessa kan vara lärorika.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka de litterära, narratologiska elementen i ett verk som bygger på faktiska händelser och jämföra det med de faktiska element som kan återfinnas i ett skönlitterärt verk. För att svara på detta tar jag hjälp av tre underfrågor: • Vilka narratologiska grepp används? Här tar jag att ta upp och diskutera språket, författaren/berättaren och dennes roll samt hur berättandet framförs. • Hur används litterära stilbegrepp? Här undersöker jag förekomsten av stilbegrepp som till exempel metaforer och ironi och på vilket sätt de används. • Hur ser förhållandet till fakta ut? Här tar jag upp hur man i de båda böckerna förhåller sig till just fakta för att antingen auktorisera sin forskningsresa eller för att skapa en illusion av fakticitet.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka de litterära, narratologiska elementen i ett verk som bygger på faktiska händelser och jämföra det med de faktiska element som kan återfinnas i ett skönlitterärt verk. För att svara på detta tar jag hjälp av tre underfrågor:</p><p>• Vilka narratologiska grepp används? Här tar jag att ta upp och diskutera språket, författaren/berättaren och dennes roll samt hur berättandet framförs.</p><p>• Hur används litterära stilbegrepp? Här undersöker jag förekomsten av stilbegrepp som till exempel metaforer och ironi och på vilket sätt de används.</p><p>• Hur ser förhållandet till fakta ut? Här tar jag upp hur man i de båda böckerna förhåller sig till just fakta för att antingen auktorisera sin forskningsresa eller för att skapa en illusion av fakticitet.</p>

Syftet med studien är att undersöka ungdomars medie-vanor och deras betydelse för deras kunskap, både inom samhällsrelevanta och underhållningsmässiga frågor. Hur prioriterar ungdomarna vad som är den mest relevanta kunskapen i vardagen?Vår studie är baserad på kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätundersökning samt fokusgrupps-intervjuer. Dagens medieanvändande bland ungdomar har utvecklats åt två håll. Delvis är det rutinmässiga vanor som att exempelvis alltid se på Nyhetsmorgon. Den andra sidan är att de själva vill kunna styra när och var de skall använda medierna. Här har Internet öppnat upp en helt ny möjlighet som ungdomarna gärna utnyttjar. Dagens ungdomar vill inte ägna sig åt något som inte intresserar dem eller är ett måste att lära sig. Den samhällsrelevanta kunskapen värderas avsevärt mycket högre än underhållningsfakta. För att kunna sammankoppla båda sidor av detta verkar många börja leta efter kunskap i underhållningsprogram och tycker att dessa kan vara lärorika.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några lärare, lärarstudenter och elevers erfarenheter av samt attityder till faktionstexternas roll i skolan. Detta undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer med fyra verksamma grundskolelärare, två lärarstudenter, som har läst svenska minst två år, och genom en gruppintervju med fem gymnasieelever. En enkät användes i urvalssyfte samt som grund för den följande diskussionen. En inventering av skolbiblioteket samt svenskämnesinstitutionen på den skola där de medverkande lärarna arbetar har även genomförts. Resultatet visar att lärarna och lärarstudenterna anser att faktionstexter är intressanta både innehålls- och formmässigt, men att de används alltför sällan i klassrummet. Några av anledningarna till detta, som angavs av lärarna, är att de inte ansåg sig veta hur de skulle behandla litteraturen samt att faktionen ofta innehåller otäcka skildringar av övergrepp och våld, vilket gör litteraturen svår att använda. Några av de fördelar som framkom i undersökningen är att faktionen har en stor dragningskraft och att lärarna upplevde att eleverna identifierar sig med karaktärerna samt att denna form av litteraturen berör läsaren. Eleverna i undersökningen menade att de gärna läste faktionslitteratur, men då helst på fritiden, eftersom de upplevde att litteratur som behandlas i skolan ofta analyseras sönder. Både lärarna och eleverna i undersökningen påpekade dock att de fascineras av faktionstexternas innehåll och den verklighet som de anknyter till.De verksamma lärarna och eleverna tillhör inte samma skola och detta har naturligtvis påverkat resultatet. Dock visar lärarstudenternas uttalanden att lärare vid två andra skolor har liknande åsikter, som de lärare som deltog i studien.Lärare kan och bör nyttja faktionens fördelar i klassrummet för att berika elevernas läsning och vidga deras vyer. Dess speciella berättarstil gör den till ett användbart exempel vid källkritiska studier och diskussioner kring verklighet och fantasi, medan dess fascinerande innehåll skapar möjligheter till diskussioner om stora och små frågor om relationer och det samhälle vi lever i idag.Sökord: Faktion, verklighet och fantasi, attityder till litteratur, dokumentärromaner, självbiografier Abstract The main aim of this study was to look at teachers’, trainee teachers’ and students’ experiences as well as attitudes towards the role of faction literature in school. This was studied through semi structured interviews with four working primary school teachers, two trainee teachers, who had studied for at least two years, as well as through a group interview with five secondary school students. A questionnaire was used to choose participants and was also the basis for the following discussion. An inventory of school libraries and the Swedish department of the school, at which the teachers work, has also been carried out.The results showed that teachers and trainee teachers thought that the faction literature was interesting both in content and presentation, but that they were used too infrequently in class. Reasons given by teachers for this were that they did not feel confident in how to teach the literature, as well as often having unsettling subject matters such as abuse and violence, which further complicated the teaching process. Positive aspects, which appeared, were that faction literature had a high level of appeal and that the students easily identify with the characters at the same time as being engaged by the text. Students would happily read faction literature, preferably in their free time, as they believe as a rule that any literature, which was studied in school, was over analysed. Both teachers and students were however fascinated by the content and link to real life, which was offered by the text.The working teachers and students do not come from the same school, which has had an obvious impact on the results. However it has been indicated by the trainee teachers’ observations that teachers from two other schools have shared the same opinion as those who took part in the study.Teachers can and should utilise the positive aspects of faction texts in the classroom, in order to enrich the students’ range of reading as well as their views. Its specific narrative makes it accessible for use in source-based studies, whilst the fascinating content opens up the possibility to discuss both big and small questions about relationships and the society which we live in today.Key words: Faction literature, reality and fantasy, attitudes towards litterature, documentary novels, autobiographies. / The main aim of this study was to look at teachers’, trainee teachers’ and students’ experiences as well as attitudes towards the role of faction literature in school. This was studied through semi structured interviews with four working primary school teachers, two trainee teachers, who had studied for at least two years, as well as through a group interview with five secondary school students. A questionnaire was used to choose participants and was also the basis for the following discussion. An inventory of school libraries and the Swedish department of the school, at which the teachers work, has also been carried out.The results showed that teachers and trainee teachers thought that the faction literature was interesting both in content and presentation, but that they were used too infrequently in class. Reasons given by teachers for this were that they did not feel confident in how to teach the literature, as well as often having unsettling subject matters such as abuse and violence, which further complicated the teaching process. Positive aspects, which appeared, were that faction literature had a high level of appeal and that the students easily identify with the characters at the same time as being engaged by the text. Students would happily read faction literature, preferably in their free time, as they believe as a rule that any literature, which was studied in school, was over analysed. Both teachers and students were however fascinated by the content and link to real life, which was offered by the text.The working teachers and students do not come from the same school, which has had an obvious impact on the results. However it has been indicated by the trainee teachers’ observations that teachers from two other schools have shared the same opinion as those who took part in the study.Teachers can and should utilise the positive aspects of faction texts in the classroom, in order to enrich the students’ range of reading as well as their views. Its specific narrative makes it accessible for use in source-based studies, whilst the fascinating content opens up the possibility to discuss both big and small questions about relationships and the society which we live in today.Key words: Faction literature, reality and fantasy, attitudes towards litterature, documentary novels, autobiographies.

In the present work we suggest and test new process of web information extraction. Proposed method consider DOM tree of the web page including it's visual cues. Basic and the rst part is semantic parts extraction of a page using VIPS algorithm. Next step is validation and eventual modication of gained information based on the local context. Final part is classication of analyzing page into predened classes using got facts. Set of critics implemented by congurable instances of neural networks determine the classes.

On October 17, 2012, TV4 broadcasted an episode of the documentary series Kalla fakta. The episode received a lot of attention when it revealed that Parken Zoo, a very popular destination for families, was not as well maintained beneath the surface as it gave the impression of being. The case attracted attention in all possible media for a long time, which led to a beginning of an extensive investigation of the Zoo. The purpose of this study is to examine how Parken Zoo handled the media after the examination of TV4’s Kalla fakta, and how it affected people’s confidence in the Zoo. This paper consists of an overall case study of Parken Zoo that can be divided into two different methods. One qualitative content analysis where the outcome has been developed by analyzing articles and television clips in four news media in Sweden and one quantitative survey in the form of a questionnaire study to investigate the confidence of the Zoo. Our main theories are the agenda setting theory, the principle of symmetry and Thompson theory of what a scandal is. Our theses are: How did Parken Zoo manage media after the examination of TV4’s Kalla fakta? How did this affect people’s confidence in the Zoo? The revelation by Kalla fakta and Parken Zoo's media management both created a temporary loss of confidence for the Zoo in the public opinion. This loss of confidence may be rebuilt in the next few years on condition that Parken Zoo play their cards right.

Den 24 oktober 2012 utför samhällsprogrammet Kalla Fakta en kritisk granskning av modeimperiet H&amp;M, där man ifrågasätter H&amp;M:s handlande angående levnadslönerna för textilarbetarna i deras produktionsländer. I denna uppsats är syftet att undersöka om H&amp;M valt att försvara sig mot denna granskning i en korrespondens med Kalla Fakta. Det är ur ett retoriskt perspektiv intressant att studera hur ett värdsledande förtetag, som H&amp;M, strategiskt väljer att svara på denna typ av situation för att försöka återuppta sin trovärdighet. I denna studie har jag med hjälp av retorikens statuslära och William L. Benoits apologia-teorier, kunnat konstatera att H&amp;M använt sig av olika försvarstrategier som  förändras över tid i korrespondensen.  I denna studie har jag även kunnat konstatera att korrespondensen är en del av H&amp;M:s återhämtningsarbetet i försök att förstärka deras ethos och till viss del reducera den bild som Kalla Fakta valt att målat upp av företaget.

I Läroplanen (2011) kan vi läsa att undervisningen i skolan ska vara saklig och allsidig. Läromedlen har enligt Skolverket (2006) en viktigt roll i svensk undervisning. Syftet med denna studie är att se om tre av de fyra största läromedlen i Sverige lever upp till kraven på allsidighet och saklighet genom att studera vad läromedlen skriver om några utvalda händelser från den ryska Oktoberrevolutionen 1917. Tidigare forskning har antytt attdet råder vissa brister i saklighet och allsidighet i svenska läromedel. Denna studie vill fördjupa kunskapen om detta ämne. I studien jämförs läromedlen med ledande forskning om den ryska revolutionen. Resultatet visar att det finns viktiga brister i både saklighet och allsidighet inom det studerade området. Författaren till denna studie menar att resultatet kan förklaras utifrån att läromedlen reproducerar den dominerande synen på Oktoberrevolutionen. Författaren menar att fortsatta studier bör göras för att klargöra om det finns ett större problem med saklighet och allsidighet i svenska läromedel.