On October 17, 2012, TV4 broadcasted an episode of the documentary series Kalla fakta. The episode received a lot of attention when it revealed that Parken Zoo, a very popular destination for families, was not as well maintained beneath the surface as it gave the impression of being. The case attracted attention in all possible media for a long time, which led to a beginning of an extensive investigation of the Zoo. The purpose of this study is to examine how Parken Zoo handled the media after the examination of TV4’s Kalla fakta, and how it affected people’s confidence in the Zoo. This paper consists of an overall case study of Parken Zoo that can be divided into two different methods. One qualitative content analysis where the outcome has been developed by analyzing articles and television clips in four news media in Sweden and one quantitative survey in the form of a questionnaire study to investigate the confidence of the Zoo. Our main theories are the agenda setting theory, the principle of symmetry and Thompson theory of what a scandal is. Our theses are: How did Parken Zoo manage media after the examination of TV4’s Kalla fakta? How did this affect people’s confidence in the Zoo? The revelation by Kalla fakta and Parken Zoo's media management both created a temporary loss of confidence for the Zoo in the public opinion. This loss of confidence may be rebuilt in the next few years on condition that Parken Zoo play their cards right.

Den 24 oktober 2012 utför samhällsprogrammet Kalla Fakta en kritisk granskning av modeimperiet H&M, där man ifrågasätter H&M:s handlande angående levnadslönerna för textilarbetarna i deras produktionsländer. I denna uppsats är syftet att undersöka om H&M valt att försvara sig mot denna granskning i en korrespondens med Kalla Fakta. Det är ur ett retoriskt perspektiv intressant att studera hur ett värdsledande förtetag, som H&M, strategiskt väljer att svara på denna typ av situation för att försöka återuppta sin trovärdighet. I denna studie har jag med hjälp av retorikens statuslära och William L. Benoits apologia-teorier, kunnat konstatera att H&M använt sig av olika försvarstrategier som  förändras över tid i korrespondensen.  I denna studie har jag även kunnat konstatera att korrespondensen är en del av H&M:s återhämtningsarbetet i försök att förstärka deras ethos och till viss del reducera den bild som Kalla Fakta valt att målat upp av företaget.

Vi har i denna studie analyserat hur Uppdrag granskning och Kalla fakta strukturerar och förmedlar granskande journalistik. Syftet är att med hjälp av en genreanalys öka förståelsen för hur programmen förhåller sig till sitt demokratiska uppdrag som ingår i genrens ideal, och därmed hur de uppfyller den demokratiska roll de fått samt tillskrivit sig själva. Genom att tillämpa ideologikritiskt perspektiv, myt och symbolisk makt har vi utforskat symbolers betydelse, maktens strukturer, ideologins inflytande och kanalernas intressen. Uppdrag granskning utmärker sig genom noggranna undersökningar, men brister ibland i ifrågasättande. De varierar sin stil och kombinerar medkänsla med professionalism, men visar tendenser att förenkla ämnen. Kalla fakta påvisar noggrannhet, men vissa granskningar saknar djupgående verifiering. De använder dramatiska element och formar narrativ utifrån ideologiska perspektiv. Resultaten utmanar båda programmens roll som objektiva granskare, där tendenser till förenkling, skapande av gemensamma fiender och undvikande av strukturell analys är bekymmersamma för deras demokratiska uppdrag. Uppdrag granskning och Kalla fakta kan inte säga sig helt uppfylla genrekraven för granskande journalistik, och nära skjuter ingen hare. / In this study, we have analyzed how Uppdrag granskning and Kalla fakta structure and convey investigative journalism. The purpose is to, through genre analysis, enhance understanding of how these programs relate to their democratic mission inherent in the genre's ideals, and thus, how they fulfill the democratic role they have been assigned and attributed to themselves. By applying an ideology-critical perspective, myth, and symbolic power, we have explored the significance of symbols, power structures, ideological influence, and channel interests. Uppdrag granskning distinguishes itself through meticulous investigations but occasionally lacks in questioning. They vary their style, combining compassion with professionalism, yet show tendencies to simplify subjects. Kalla fakta demonstrates precision, but some investigations lack in-depth verification. They employ dramatic elements and shape narratives based on ideological perspectives. The results challenge the role of both programs as objective scrutinizers, where trends of simplification, creation of common enemies, and avoidance of structural analysis are concerning for their democratic mission. Neither Uppdrag granskning nor Kalla fakta can claim to fully meet the genre requirements for investigative journalism. Close, but no cigar.

Uppsatsen besvarar främst hur IS, IS-anhängare samt deras anhöriga skildras i dokumentärerna “Mitt barn är en IS-soldat” av Kalla fakta och “Ensamma mot IS” av Dokument inifrån. Studien tittar också närmare på hur dokumentärerna förhåller sig till public service-uppdraget och kommersialiseringen. För att besvara frågeställningarna har narrativ metod, bildanalys och en filmanalytisk segmentering använts. Teorierna som ramar in uppsatsen är den narrativa teorin, sociosemiotiken samt public service-teorin. Med hjälp av tidigare forskning tillämpas även ett genus- och vi-och-dem-perspektiv. Studiens resultat visar att Kalla fakta (TV4) har mer drag av kommersialiseringen än Dokument inifrån (SVT) och båda förhåller sig väl till public service-uppdraget. Vad gäller skildringen av Islamiska staten, IS, använder Kalla fakta våldsammare bilder än Dokument inifrån. De anhöriga har fått olika utrymme i dokumentärerna. I Dokument inifrån får tittaren komma närmare föräldrarna vilket skapar en större förståelse för deras situation till skillnad från Kalla fakta där man får ta del av flera föräldrars berättelser på en mer övergripande nivå. I båda dokumentärerna får IS-anhängarna framträda med en bakgrund till varför de radikaliserades men ingen ses som ett direkt offer. Dokumentärerna har olika genre och format. Därav skildras de tre parterna olika, men trots detta, förmedlar både Dokument inifrån och Kalla fakta relevant information till publiken.

Crisis communication can make a crisis turn into a double crisis. The purpose of the thesis is to analyze by which rhetorical means a double crisis can occur. With the Swedish zoo Parken Zoo as a specific example, this essay examines the crisis communication during the crises that started with the tv-show Kalla fakta. The tv-show revealed that Parken Zoo killed and slaughtered endangered and sacred animals. When asked about the specific animals, the head of the zoo gave different answers – which contrasted with former employees testimony. The essay aim to find how the chosed strategies could affect the company’s ethos. The episode of Kalla fakta is studied. Also a press release from Parken Zoo and a letter posted on Facebook from the head of the Zoo is examined. To find which rhetorical strategies that are communicated the paper uses the theory of status, Benoits apologia theory and Bitzers theory about the rhetorical situation. The method used is rhetorical criticism. The results include the crisis communications accusations and answers. The conclusions of the thesis is that the contrast between evidence and Parken Zoo:s statements results in a loss of trust for the company. Parken Zoo also, in some cases, fortify the accusations with their answers. The local authorities owns the zoo, but they are absent in the crisis communication. This leads to a confusion regarding who is responsible.