Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller är det kanske så att den allmänna uppfattningen gällande synen på de elever som är i behov av extra stöd är att de är ovilliga att lära? Hur uppfylls skolans samhällsuppdrag? Varför väljs just detta upplägg? Detta är alla starka frågor som kanske inte alltid är lämpliga att uttrycka just på detta vis men likväl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lärare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrån gällande styrdokument. Jag har därför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av några lärare i grundskolans senare år för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen. Genom att använda mig utav deltagande observationer med påföljande semistrukturerade lärarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete måste ses ur flera dimensioner där individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhällsmedborgare bör vara främsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvändigtvis är beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet på hela skolan i vidare mening är det som avgör om en inkluderande undervisning uppnåtts och att man av denna anledning bör ställa sig frågan om synen på en inkluderande undervisning behöver omvärderas för att kunna uppnå syftet med densamma.

Detta arbete handlar om elever i matematiksvårigheter och en sammanställning av några arbetssätt som forskning anser gynnar dessa elever. Här sker en fördjupning på vad SUM (särskilda utbildningsbehov i matematiken) är och vilka förklaringar som kan påverka att elever hamnar i matematiksvårigheter. Det vi vill få reda på med detta arbete är vilka arbetssätt som gynnar elever i matematiksvårigheter och det är det som är vår forskningsfråga. För att få fram information till detta arbete så har vi genomfört sökningar i databaser, framför allt SwePub, ERIC, ERC samt Libsearch, men också använt oss av litteratur från tidigare kurser på lärarutbildningen. Från våra sökningar fick vi fram att det inte finns något enkelt svar på exakt hur man ska arbeta med elever i matematiksvårigheter men vi sammanställer några olika arbetssätt som vi har hittat som har visat sig gynna dessa elever. Några av dessa arbetssätt är aktiv undervisning, kooperativt lärande, små undervisningsgrupper och inkluderande.

Patienter i livets slutskede är beroende av att sjuksköterskor har de kunskaper i palliativ vård som behövs för att kunna möta den döendes olika behov av symtomlindring. Systematisk utveckling och kvalitetssäkring av den palliativa vården ska ingå vid enheter som vårdar patienter i palliativt skede. Resultaten i Svenska palliativregistret avspeglar vårdkvalitén och synliggör områden där patienterna inte får fullgod symtomlindring. Sjuksköterskor, som är verksamma inom särskilt boende (SÄBO), har olika kunskap och erfarenhet av symtomhantering i palliativ vård, något som kan påverka resultaten i registret. En undersökning av sjuksköterskors utbildningsbehov av symtomhantering blir ett komplement till registrets resultat. Studien kan bidra med en övergripande bild av vilka utbildningsinsatser som behöver prioriteras för sjuksköterskor verksamma inom SÄBO för att ge förutsättningar för god symtomlindring till de patienter som har behov av palliativ vård.  Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors utbildningsbehov för symtomhantering vid palliativ vård inom särskilt boende.  Metoden var en kvantitativ enkätstudie som analyserades med deskriptiv statistik. Undersökningsgrupp bestod av sjuksköterskor verksamma inom SÄBO inom en kommun i norra Sverige. Femtioen enkäter besvarades vilket motsvarade en svarsfrekvens på 75 procent.   Resultatet visade att en majoritet av sjuksköterskorna hade ett stort eller mycket stort utbildningsbehov av generell symtomskattning med symtomskattningsinstrument, samt av diagnosspecifika komplexa palliativa symtom. Områden där majoriteten av sjuksköterskorna hade inget, mycket litet eller litet utbildningsbehov var läkemedel och allmän palliativ symtomlindring.  Slutsatsen är att studien kan bidra med en översikt av vilka utbildningsinsatser av symtomhantering vid palliativ vård, som behöver prioriteras för sjuksköterskor inom SÄBO. Enkätstudiens resultat kan utgöra ett komplement till Svenska palliativregistrets resultat och därmed bidra till en systematisk utvärdering och kvalitetssäkring av den palliativa vården. Det finns utrymme till förbättringar kring flera områden, men prioritet är utbildning av symtomskattningsinstrument och symtomlindring av diagnosspecifika komplexa symtom. Studien väcker frågor kring kvaliteten på de utbildningar inom palliativ vård som kommunen erbjuder, hur befintlig kompetens tillvaratas i verksamheten och hur utbildning och fortbildning för sjuksköterskor inom SÄBO kan utvecklas i framtiden.

Syftet med den här empiriska forskningsstudien är att undersöka elever i särskilda utbildningsbehovs deltagande vid special respektive ordinarie matematikundervisning. Studien utgår från tre forskningsfrågor där vi vill nå fördjupad kunskap om hur elever i särskilda utbildningsbehov deltar i specialundervisning, ordinarie undervisning samt hur pedagogerna arbetar med inkludering i deras undervisning för eleverna. Studien är av mikroetnografisk karaktär och datainsamlingsmetoderna som nyttjats är observationer samt informella samtal. Resultatet visade att delaktighet och inkludering är två mångfacetterade begrepp. Dess betydelse kan variera beroende på rådande kontext och ändras utifrån pedagogens tankar samt erfarenhet.  Elevers deltagande ändrades dock utifrån de olika undervisningskaraktärerna. Undervisningssituationerna skapade olika möjligheter för delaktighet eftersom specialundervisningen till större del var mer nivåanpassat utifrån elevernas proximala utvecklingszoner. En essentiell slutsats är att delaktighet och inkludering påverkas av den rådande kontexten. Pedagogen måste ta hänsyn till inkludering och delaktighet på ett didaktiskt sätt för att främja elevernas undervisning. Specialundervisning förtar inte ordinarie undervisning, utan det är en balansgång sinsemellan.

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhållning till patienters etnicitet. Patienters syn på vård skiljer sig åt beroende på kulturtillhörighet vilket påverkar mötet i vården. Sjuksköterskans ansvar är att ge vård samt behandla patienterna med respekt och värdighet oavsett etnicitet. Svårigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter då uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrån sjuksköterskans. Svårigheter i kommunikationen samt i förståelsen för respektive kultur kan leda till missförstånd. Gränsen är hårfin gällande kulturell lyhördhet då patienten lätt kan särbehandlas eller diskrimineras. Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i möten med patienter med annan etnisk bakgrund än majoritetsbefolkningen. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar analyserats. Resultatet presenteras under fyra teman: Förståelse för genusperspektiv i vårdandet, Förståelse för olika uttrycksätt, Kunskap om sjukdomssyn samt Utbildningsbehov. Resultatet visar att sjuksköterskor önskar mer kunskap om kultur i sin utbildning, samt mer förståelse för skillnader i genusdynamiken då kulturella möten uppfattas som svåra vilket kan medföra ett uteblivet vårdande möte speciellt när kommunikationsbrister fanns. Sjuksköterskor behöver och önskar mer utbildning om kulturella aspekter för att känna större trygghet i mötet med patienter med en annan etnicitet än dem själva. / The background describes cultural aspects and how nurses relate to patients' ethnicity. Patients' view on health care varies depending on cultural background, which affects the encounter with health care. Nurse's responsibility is to provide care for and treat patients with respect and dignity regardless of ethnicity. During the encounter with patients difficulties may arise in meeting these needs when the understanding of what caused the disease may differ from the nurse. Difficulties in communication and in understanding each culture can lead to misunderstandings. There is a fine line to cultural sensitivity as the patient can easily be treated differently or discriminated against because of their ethnicity. The aim of the thesis is to describe nurse’s experience in encounters between patients with another ethnic background than the majority ethnic population. The method used was a systematic literature review where scientific articles were analyzed. The result is presented in four themes: Understanding the gender perspective in caring, understanding of different modes of expression, knowledge of insight to disease and Educational needs. The result shows that nurses desire more knowledge about culture in their training, and a broader understanding of differences in gender dynamics as cultural encounters were perceived as difficult resulting in a non-caring encounter especially when communication deficiencies were found. Nurses need and want more training about different cultures.

Early efforts in order to be able to detect and remedy mathematical difficulties are of great importance for students mathematical knowledge development. Students in need of special education in mathematics (SEM) all have the same right to, based on their ability, receive the right guidance and stimulus for optimal development.   The purpose of this study is to investigate which changes in the basic number sense comprehension of students in SEM can be detected after an intervention with Vektor and how this change manifests itself.   A group of students age 6-7 and educators participated in the study. The study was conducted through both student interviews and an intervention. Before and after the intervention, the students were interviewed in order to discover whether the intervention has contributed to any changes in the students basic number sense comprehension.   The results of the study show that the change in the understanding of number sense has been predominantly positive for the students who participated in the study. The semiconcrete representations that are in the application have been supportive during the work. Both for the students who need to consolidate their knowledge and the students who with the help oft the support have been able to generalize their previous knowledge.   The conclusion that can be drawn from the study is that Vektor, as a complement to good teacher-led teaching, can contribute to SEM students mathematical development. From a special educational perspective, Vektor, through its adaptive ability, is a good tool for stimulating and motivating students in SEM. This means that the combination of Vektor and teacher-led teaching can create increased accessibility to mathematics for all students.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur många elever i skolår åtta och nio i tre Skånekommuner som har särskilt utbildningsbehov i matematik (SUM) och hur stor del av dessa som har specifikt utbildningsbehov, vilket innebär att de inte uppnår nivån godkänd endast i ämnet matematik. Dessutom är syftet att undersöka bakgrundsbetingelserna till betygen för några av dessa elever samt att belysa begreppet specifikt utbildningsbehov i förhållande till termen dyskalkyli. Jag har gjort en betygsinventering i de tre kommunerna samt använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer då jag intervjuat tio SUM-elever i skolår nio. Resultaten visar sammanfattningsvis att de tre kommunerna uppvisar lägre andel elever som ej är godkända i matematik än såväl Skåne län som riket i övrigt. Endast 1 % av eleverna i skolår nio har specifikt utbildningsbehov i matematik. Elevernas sociala nätverk ligger bakom de problem som orsakat deras låga resultat i matematik.

Uppsatsens syfte är att teoretiskt analysera begreppet ”kreativitet”, liksom att nomotetiskt undersöka pedagogers uppfattning om begreppet ur fem experimentella perspektiv. Ur analysmaterialet har därför en enkät konstruerats. Enkäten, vilken biläggs, består av frågor om självskattning av pedagogernas föreställningar om begreppet kreativitet – genom tre kunskapsdimensioner (varav faktadimensionen presenteras) och fem experimentella perspektiv. Övriga delar av enkäten valdes bort i analyshänseende. Undersökningsgruppen utgörs av 56 respondenter, vilka själva spontant kunde välja att delta i mailundersökningen. Resultatet visar att pedagogerna som grupp, ur perspektivet Kreativitetens uttryckssätt anser sig ha goda kunskaper, och ur perspektivet Kreativitetens förutsättningar och gränser anser sig ha mycket små kunskaper. Med en styrd undersökningsgrupp beträffande respondenternas respektive ämneskategorier och kön för en kontrollerad fördelning, liksom en initial presentation av perspektivens innehåll och betydelse, skulle studien uppnå högre validitet och reliabilitet.

Studien undersöker hur stöttande strukturer kan möjliggöra deltagande i matematiska gruppsamtal för elever i SUM, särskilda utbildningsbehov i matematik, med begränsade ämneskunskaper. I kursplanerna för matematik ingår muntlig kommunikation som ett viktigt mål och medel trots detta sker utforskande samtal inte i tillräckligt hög grad på mellanstadiet. Få studier har gjorts på matematiska samtal och mer forskning på ämnet eftersöks av flera studier från senare år. Matematiska gruppsamtal med kooperativt lärande kan vara extra gynnsamt för elever i SUM. Matematiska gruppsamtal med intervention av stöttande strukturer genomfördes under deltagande observation. Strukturerna i vår studie bestod i en särskild samtalsgång med mall där alla antecknade. Elever från åk 7 och 8 observerades i heterogena grupper där elever i SUM ingick. Samtalen spelades in och transkriberades för att sedan analyseras kvantitativt, utifrån deltagarnas andel av talutrymmet och kvalitativt, utifrån en anpassad version av Björklund Boistrups ramverk för bedömningsdiskurser. Vår studie visade att deltagandet för eleverna i SUM ökade. Eleverna i SUM framhöll olika saker som viktiga för deltagandet, exempelvis tystnader för att för att hinna tänka färdigt och anteckningar för att kunna se de andras lösningar. Generellt tyckte eleverna att det var bra att alla kom till tals och att samtalsutrymmet blev mer jämnt fördelat. Trots att strukturerna verkar ha gett ett positivt resultat visar diskursanalysen att elever behöver mer undervisning för att utveckla samtal där de resonerar genom matematik.

Denna kvalitativa studie undersöker hur lågstadielärare arbetar med inkludering av sum-elever i matematik, samt vilka dilemman som uppstår hos lärare som ett resultat av inkludering i matematik. Vidare undersöker studien hur skolpersonal samarbetar kring inkludering av sum-elever i matematikundervisningen. Studiens empiriska material grundar sig på fem intervjuer och fem observationer av olika lågstadielärares matematikundervisning. I studien framkom det att lärare arbetar med inkludering i matematik på både dynamisk-, innehålls- och deltagande nivå, där dilemman inom bedömning, skillnaden mellan ledning, stimulans och extra anpassningar, samt samarbete mellan skolpersonal uppkom hos lärare som ett resultat av inkludering i matematik. Resultatet visar att lärare arbetar med inkludering i matematik på olika sätt i förhållande elevgruppens förutsättningar att lära. Däremot påverkar lärarens tolkning av ledning, stimulans och extra anpassningar vilka stödåtgärder som blir tillgängliga för elever inom matematik. Det kan därigenom anses vara ett lotteri vilken lärare eleverna får, då synen på stöd som tillgängligt för alla eller för några få avgör om sum-elever inkluderas i matematikundervisningen eller inte.