Titel: Musikterapins roll i det pedagogiska arbetet med särskoleelever – en kartläggande studie av högstadie- och gymnasiesärskolor. English title: The role of music therapy in special education –  a swedish nationwide study within secondary schools Language: Swedish Nyckelord: Musikterapi, pedagogik, högstadiet, gymnasiet, lärare   En uppsats på grundläggande nivå som undersöker i vilken omfattning musikterapi integreras i det pedagogiska arbetet med särskoleelever i 8 stycken utvalda skolor inom högstadiet och gymnasiet i Sverige samt vilka förutsättningar som påverkar en möjlig integrering. Tidigare forskning tar upp såväl nordiska som internationella perspektiv på musikpedogisk integrering i särskolearbetet. Metoden som används för att insamla empiriskt material är intervjuer via telefon och e-post enkäter. Resultatet visar att musikterapi förekom som en integrerad del av det pedagogiska arbetet på 4 av 8 skolor. I en av de övriga skolorna fanns en extern musikterapeut anställd vilken tog emot eleverna individuellt en gång i veckan. I diskussionsdelen förs ett kritiskt resonemang gällande val av metod, lärdomar och hinder som uppstod under arbetets gång.

Syftet med denna studie är att undersöka sju speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av arbete med elever som har språkstörning på högstadiet och gymnasiet. Forskningen gällande både äldre elever som har språkstörning samt speciallärares och specialpedagogers kunskap kring språkstörning är begränsad varför det är viktigt att utforska området. Studien baseras på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Datamaterialet har tolkats och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utgångspunkten i arbetet har varit ett relationellt perspektiv och en induktiv ansats har använts. Resultaten visar att det råder en osäkerhet kring identifiering av elever som har språkstörning. Resultaten visar dessutom att det finns ett kunskapsbehov hos speciallärarna och specialpedagogerna. Vidare framgår att tid har stor betydelse för akademisk framgång och i skapandet av kamratrelationer. Resultaten visar också på ökade krav och förväntningar på högstadiet och gymnasiet. Trygghet och relation mellan lärare och elev visar sig vara en viktig faktor för skolframgång. Slutsatser som kan dras i från resultaten är att speciallärarna och specialpedagogerna har erfarenhet av att tidig identifiering av elever som har språkstörning är avgörande för att eleverna ska få rätt stöd och kunna delta på lika villkor i skolan. Dessutom visar speciallärarnas och specialpedagogernas erfarenheter att tid har en stor betydelse för de elever de mött när det gäller både skolprestationer och olika sociala relationer. Speciallärarna och specialpedagogerna upplever att det i arbetet kring inkludering är att det är svårt att ge eleverna individuella anpassningar i klassrummet samt att det finns ett kunskapsbehov hos speciallärarna och specialpedagogerna när det gäller språkstörning.

I det svenska skolsystemet sker olika stadieövergångar och övergången från högstadiet till gymnasiet är en sådan. I ämnet matematik visar tidigare forskning att en skillnad mellan dessa stadier är ett ökat studietempo och en förskjutning mot en mer formell matematik i det senare stadiet. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka innehållsmässiga likheter och skillnader det finns mellan dessa stadier inom området linjära funktioner. Detta har gjorts via en innehållsanalys av några läroböcker som används för respektive stadie då dessa kan ses som den potentiellt realiserade läroplanen. Vidare har studien baserats på Anna Sfards teori om operationell respektive strukturell begreppsuppfattning som ett sätt att få syn på och kontrastera det innehåll som behandlas i de olika läroböckerna. Resultatet visar att det finns likheter och skillnader mellan de olika stadierna, utifrån hur detta uttrycks via läroböckerna, och gymnasiet tenderar att fokusera mer på det strukturella i funktionsbegreppet medan högstadiet i högre grad betonar det operationella. Vidare finns det skillnader mellan de olika läroböckerna inom samma stadie där studien visar att beroende på kombination av läromedel för högstadiet respektive gymnasiet kan det bli olika grad av repetition på gymnasiet. Vissa kombinationer kan ge en större överlappning mellan innehållet i stadierna medan andra kombinationer riskerar att istället skapa ett glapp mellan stadierna. / In the Swedish school system, different stage transitions take place and the transition from lower secondary school to upper secondary school is one such. In the subject of mathematics, previous research shows that a difference in these stages is an increased pace of study and a shift towards more formal mathematics. The purpose of this study has been to investigate what content-related similarities and differences there are between junior high school and high school mathematics in the area of ​​linear functions. This has been done via a content analysis of some textbooks that are used for the different stages, as these can be seen as the potentially implemented curriculum. Furthermore, the study has been based on Anna Sfard's theory of operational and structural concepts as a way to gain insight into and contrast the content covered in the various textbooks. The result shows that there are similarities and differences in the different stages, from how this is expressed via the textbooks, and the upper secondary school tends to focus more on the structural concept of function, while the lower secondary emphasizes the operational aspects to a greater degree. Furthermore, there are differences between the different textbooks within the same stage, where this study shows that depending on the combination of textbooks for lower- and upper secondary school, there may be different degrees of repetition in the latter. Some combinations can provide a greater overlap between the content of the stages, while other combinations risk instead creating a gap between the stages.