Detta arbete har undersökt vilket samband som finns mellan sårbarhet och hur en karaktär uppfattas, och hur denna syn påverkar spelarens berättelsegrundade beslut. Arbetet bygger på en teoretisk bakgrund som undersöker hur karaktärer används i spel och hur vi uppfattar dem, och även vilka typer av relationer vi formar och varför vi bryr oss om dem. Vidare analyseras begreppet sårbarhet och dess användning inom spel. För att undersöka detta ämne utformades en interaktiv, textbaserad artefakt följd av en enkät, med syftet att jämföra en sårbar karaktär med en icke-sårbar, och vilka beslut som fattas i relation till dessa karaktärer. Resultaten föreslår att sårbarhet går att använda för att skapa komplexa karaktärer som upplevs som mänskliga och lätta att sympatisera med. Det framgick att det är flera faktorer som påverkar spelarens beslutsfattande och deras uppfattning av karaktärer, såsom miljö, och vid framtida undersökningar bör sårbarhet undersökas med fler faktorer i åtanke.

No description available.

No description available.

Äldre personer är den grupp i samhället som i högst utsträckning varit föremål för forskning inom området rädsla för brott. Paradoxalt nog har forskning visat att äldre personer, trots låg utsatthet för brott, uppvisat höga nivåer av rädsla. För att öka förståelsen för äldre personers rädsla är det viktigt att uppmärksamma möjliga sårbarhetsfaktorer som kan påverka rädslan. Syftet med föreliggande studie var att, bland män och kvinnor 65 år och äldre, undersöka uppfattad rädsla för att utsättas för brott. Samband undersöktes mellan deltagarnas uppfattade rädsla för att utsättas för brott och uppfattade fysiska hälsa respektive sociala nätverk. Även könsskillnader beträffande uppfattad rädsla för att utsättas för brott undersöktes. En enkät delades ut till boende i plusboenden i Sundsvall respektive Timrå och studiens urval bestod av 45 män och 67 kvinnor (N = 112), 65 år och äldre. För att undersöka samband genomfördes Spearmans rangkorrelationskoefficient (p &lt; .05) och för att undersöka skillnader genomfördes Mann-Whitney U-tester (p &lt; .05). Resultatet visade skillnader mellan män och kvinnors uppfattade rädsla för att utsättas för brott där kvinnorna skattade högre nivåer av uppfattad rädsla. Vidare förelåg, inom gruppen kvinnor, medelstarka samband mellan uppfattad fysisk hälsa och uppfattad rädsla för att utsättas för brott, vilket innebar att deltagare som skattade sin uppfattade fysiska hälsa som sämre även tenderade att skatta högre nivåer av uppfattad rädsla för att utsättas för brott. Slutligen visade resultatet, för både män och kvinnor, medelstarka samband mellan uppfattat socialt nätverk och uppfattad rädsla för att utsättas för brott, vilket innebar att deltagare som skattade sitt uppfattade sociala nätverk som sämre även tenderade att skatta högre nivåer av uppfattad rädsla för att utsättas för brott. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i den teoretiska förklaringsmodellen om särskilt sårbara offer. Framtida forskning bör fortsättningsvis undersöka möjliga sårbarhetsfaktorer för att på så sätt öka förståelsen gällande äldre personers uppfattade rädsla för att utsättas för brott. / <p>2014-06-03</p>

The purpose of this thesis is to show how to use vulnerability testing to identify and search for security flaws in networks of computers. The goal is partly to give a casual description of different types of methods of vulnerability testing and partly to present the method and results from a vulnerability test. A document containing the results of the vulnerability test will be handed over and a solution to the found high risk vulnerabilities. The goal is also to carry out and present this work as a form of a scholarly work.The problem was to show how to perform vulnerability tests and identify vulnerabilities in the organization's network and systems. Programs would be run under controlled circumstances in a way that they did not burden the network. Vulnerability tests were conducted sequentially, when data from the survey was needed to continue the scan.A survey of the network was done and data in the form of operating system, among other things, were collected in the tables. A number of systems were selected from the tables and were scanned with Nessus. The result was a table across the network and a table of found vulnerabilities. The table of vulnerabilities has helped the organization to prevent these vulnerabilities by updating the affected computers. Also a wireless network with WEP encryption, which is insecure, has been detected and decrypted.

Sjukhus är idag, precis som resten av samhället, beroende av el. Dagens nya teknik ger sjukvården många nya möjligheter men skapar också en sårbarhet mot elavbrott. De alltmer komplexa systemen gör det svårt att överblicka möjliga konsekvenser av störningar i elen. Eftersom ett avbrott i elförsörjningen kan få allvarliga konsekvenser på ett sjukhus är reservsystem en nödvändighet. Tidigare studier visar att största utmaningen med risk- och sårbarhetsanalyser av elektriska kraftsystem är att identifiera sårbara drifttillstånd. Syftet med studien var att undersöka sjukhusens beredskap och sårbarhet mot elavbrott. Fyra sjukhus inom ett geografiskt område kontaktades och intervjupersoner med insikt om ämnet besvarade frågorna. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Resultatet visar att sjukhusen har en beredskap mot elavbrott i form av beredskapsplaner, reservkraftverk, avbrottsfri elkraft och övningar. Sker ett elavbrott går reservkraften in och verksamheten kan fungera som vanligt. Däremot finns det en sårbarhet om reservkraften inte, av någon anledning, kan kopplas in. Allvarligaste scenariot är en evakuering av hela sjukhuset.

Ett mindre men mer användbart försvar ställer krav på tillgänglighet och användbarhet för ingå-ende förband. Försvarsmakten tog 2005 fram Spårbarhetsmodellen som ett verktyg för att säker-ställa rätt resurser på rätt plats och även som ett sätt att styra ambitionsnivåer. Resursen brosystem är en viktig del för att kunna lösa ut Försvarsmaktens krav på insatsförmåga och lösandet av för-svarsuppgifter enligt Spårbarhetsmodellen. Frågan är då om det finns balans mellan uppgifter och tillgängliga resurser?I uppsatsen analyseras vilket behov av brosystem som finns kopplat till uppgifter, doktriner och reglementen. Vidare så visas vilken tillgänglighet som finns avseende brosystem i nu gällande organisation. Genom att följa spårbarhetsmodellens uppbyggnad kan vi i uppsatsen följa För-svarsmaktens uppgifter som de ställs av statsmakten hela vägen ner till leverans av resursen brosy-stem.Uppsatsens resultat visar vilka krav som ställs på resursen brosystem för att understödja manöver-förbandens lösande av insatsförmågor vid ett väpnat angrepp. Härvid redovisas ett krav på till-gänglighet och förmåga med Logistik-, understöds – och anfallsbrosystem. Uppsatsens redovisade resultat visar att det finns en differens angående tillgänglighet och behov av brosystem i dagens organisation. Det finns inte bara en skillnad i antalet broar utan mer allvarligt är att befintliga brosystem inte är optimerade att lösa uppgifter över hela operationsområdet. Det som sticker ut mest är bristen på anfallsbroar vilket kan innebära att ett 3,5 meters dike stoppar manöverförban-den då förmåga till broslagning i hög hotmiljö saknas. Detta utgör en kritisk sårbarhet och är gränssättande för hur vi kan lösa tilldelade uppgifter vid ett väpnat angrepp mot Sverige.

No description available.

No description available.

Språkets utveckling är en av de stora förändringarna i livet. När vi kan kommunicera med varandra och göra oss förstådda blir händelser i livet meningsfulla. Ett nytt begrepp, språklig sårbarhet, kommer att presenteras och lyftas genomgående under arbetet. Syftet med denna studie är att tolka och förstå hur barn i språklig sårbarhet uppmärksammas och ges stöd i förskolan, samt hur pedagoger skapar tillgängliga lärmiljöer i arbetet med att stödja barn i språklig sårbarhet. Kvalitativa intervjuer med åtta verksamma pedagoger har genomförts och resultatet har tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk teori och den sociokognitiva teorin. Resultatet i studien beskriver hur pedagoger upptäcker och stödjer barn i språklig sårbarhet, samt vilka resurser pedagoger har och saknar i arbetet med språkstimulering. Pedagogerna i studien visar vikten av att arbeta språkstödjande i förskolan. Flertalet pedagoger beskriver lek och samspel som viktiga områden att utgå ifrån i upptäckandet av barn i språklig sårbarhet och i hur de arbetar språkstödjande. Resurser och hur mycket stöd varje verksamhet får beskriver pedagogerna olika. Några beskriver att de har resurser, medan andra påpekar tydligt vad de saknar och är i behov av. När det handlar om tillgängliga lärmiljöer menar pedagogerna att de använder sig av olika lärmiljöer beroende på vilket sätt språkstimulering ska ske. Inne- och utemiljö som tillgängliga lärmiljöer beskrivs olika och används i olika utsträckning av pedagogerna. Pedagogerna är överens om att lyhördhet, tydlighet och att barnet uppmärksammas är viktiga delar i ett språkstimulerande arbetssätt.