Bakgrund Under uppväxttiden får barn erfara olika medicinska procedurer inom hälso- och sjukvården, varav många är förenade med smärta. Nålprocedurer är vanligt förekommande och dessutom något barn uttrycker oro kring. Forskning tyder på att barn fortfarande underbehandlas för procedursmärta. Samtidigt finns en rad icke-farmakologiska behandlingsmetoder och strategier som sjuksköterskan har att tillgå vilka kan bidra till lindring av oro och smärta hos barn. Syfte Syftet var att beskriva faktorer i omvårdnaden som påverkar hur yngre barn upplever smärta vid nålprocedurer i hälso- och sjukvården. Metod Metoden som valdes var en allmän litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Dessa har tagits fram genom databassökning och manuell sökning. Sökningen avgränsades till PubMed, CINAHL Complete, och PsycINFO. Resultatet baseras på 18 artiklar för granskning och analys. Resultat Resultatet utgjordes av fyra teman bestående av övergripande faktorer i omvårdnaden som ansågs påverka barns procedursmärta. Dessa teman var fysikaliska behandlingsmetoder, psykologiska behandlingsmetoder, emotionellt stöd, och miljöanpassningar. Resultatet visade att det förekommer såväl fysikaliska som psykologiska behandlingsmetoder vilka i framförallt kombination visat god effekt i relation till barns smärtupplevelser. Dessutom sågs emotionellt stöd och miljö som betydelsefulla aspekter i omvårdnaden. Slutsats Slutsatsen blev att procedursmärta bör mötas med ett individanpassat förhållningssätt och ett mångfacetterat angreppssätt. Varierande strategier i form av fysikaliska och psykologiska behandlingsmetoder kan tillsammans med emotionellt stöd och miljöanpassningar ha en positiv inverkan på den komplexa smärtupplevelsen som en nålprocedur på barn kan innebära.

Barnfattigdom är ett viktigt ämne att belysa och prata kring. Denna studie syftar till att undersöka hur barn påverkas av att leva och växa upp i barnfattigdom, främst ur olika sociala aspekter. Barnfattigdom finns överallt, oavsett världsdel eller samhälle. Det är flertalet olika aktörer som arbetar med barnfattigdomsfrågor och de arbetar både varför sig och tillsammans på olika sätt. Denna studie avgränsar sig till barn i Norrbottens län och undersöks utifrån de teoretiska utgångspunkterna stigmatisering, marginalisering och utanförskap. Anledningen till den specifika avgränsningen ligger till grund för att barnfattigdom ofta forskats utifrån helhetsbegrepp och inte utifrån specifika områden i samhället. Studien är utformad som en litteraturstudie, där det empiriska materialet grundar sig på tidigare forskning kring ämnet. I och med avgränsningen i denna studie finns inslag av kvalitativ studie, i form av en intervju för att stödja studien gentemot barnfattigdom specifikt i Norrbotten. I studiens undersökning har det framkommit att barn som lever i fattigdom ofta upplever känslor som skam och utanförskap, vilket leder till att barn ofta försöker dölja sin ekonomiska situation genom att de välja att sjukanmäla sig från skolan vid exempelvis friluftsdagar eller andra sociala aktiviteter som kräver på ett eller annat sätt ekonomiska förutsättningar. Vidare har undersökningen visat på att det barnfattigdom har långvariga konsekvenser som även påverkar barnet i ett senare skeende i livet.

Syftet med denna studie är att analysera hur förskollärare beskriver arbetet med barn som har någon form av språklig sårbarhet inom förskolan. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt en relationell inkluderingsansats. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor används kvalitativa intervjuer som genomförts med fyra verksamma förskollärare från två olika förskolor. Det insamlade materialet analyserades sedan i relation till studiens bakgrund, tidigare forskning, det sociokulturella perspektivet samt den relationella inkluderingsansatsen. Resultatet visar att samtliga förskollärare har arbetet med barn i språklig sårbarhet, vilket indikerar på att barn i språklig sårabrhet finns i alla barngrupper mer eller mindre. Förskollärarna har olika erfarenheter av att arbeta med barn i språklig sårbarhet, samtidigt som resultatet visar på att liknande utmaningar respektive viktiga aspekter lyfts fram av samtliga förskollärare. En av slutsatserna som framkommer ur resultatet är att förskollärares förhållningssätt samt miljöns utformning är avgörande för barns möjligheter att förstå och att göra sig förstådd inom förskolans verksamhet.

Arbetet innefattar en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare verksamma i grundskolan som syftar till att bidra med kunskap om hur en tillgänglig lärmiljö kan skapas för språkligt kommunikativt sårbara elever. Språklig sårbarhet uppstår när en lärmiljös språkliga krav är högre än en elevs språkliga förmåga vilket då leder till att obalans mellan krav och förmåga uppstår och påverkar möjligheten till inlärning. I uppsatsen avgränsas språklig sårbarhet till språkets pragmatiska del vilket innebär att den språkliga kommunikationen inte är lika utvecklad som hos elever med typisk språkutveckling. Det vill säga sårbarhet i att använda språket i ett socialt samspel, exempelvis i klassrumsundervisning och som uppstår när de språkliga kraven i lärmiljön är högre än elevens språkliga förmåga. I en tillgänglig lärmiljö är det balans mellan pedagogisk, social och fysisk miljö vilket innebär att elevens språkliga behov möts. Arbetets teoretiska ram är sociokulturellt perspektiv vilket används i analysarbetet av empirin. Resultatet visar att ett förebyggande och främjande arbete består av den enskilda pedagogens tydliga ledarskap, språkförstärkande och språkutvecklande arbetssätt tillsammans med samverkan med specialpedagog och studiehandledare. Andra framgångsfaktorer i lärmiljön är värdegrundsarbete och lokaler som är anpassade efter storlek på elevgrupp och innefattar grupprum. Hindrande faktorer som framträder är brist på tid och otillräckligt stöd från specialpedagog och studiehandledare som leder till stressade lärare och risk för lägre måluppfyllelse för elever.

Syftet var att ge en bild av vad som framkommer i tidigare forskning om vuxna individer med funktionsvariation och deras utsatthet för sexualbrott. Studien omfattar två frågeställningar: (1) Hur beskrivs funktionsvariation påverka utsattheten för sexualbrott enligt artiklarna? (2) Hur konstrueras sexualbrott i artiklarna? För att besvara syftet gjordes en översiktsstudie med totalt nio kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar och en tematisk analys genomfördes. Resultatet analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visade att en individ med en synlig funktionsvariation beskrevs som en symbol för svaghet. Resultatet visade också att artiklarna konstruerade sexualbrott som ett individualistiskt problem. Resultatet visade även att en individ med funktionsvariation ”samtycker” till sexuellt umgänge på grund av låg självkänsla. Slutsatsen är att mer forskning behövs för att kunna utveckla åtgärder för att förebygga sexualbrott mot individer med funktionsvariation så att de kan känna sig trygga i samhället. / The aim was to present a general view of what is found in earlier research on adults with disabilities and their vulnerability to sexual crimes. The study covers two issues: (1) How do the disability affect vulnerability to sexual crimes according to the articles? (2) How do the articles construct sexual crimes? To answer the aim a scoping review with a total of nine quantitative and qualitative scientific articles were used and a thematic analysis was conducted. The results were analyzed from a social constructionist perspective. The results showed that an individual with a visible disability was described as a symbol of weakness. The results also showed that the articles chose to construct sexual crimes as an individualistic problem. Moreover the results showed that an individual with a disability "consents" to sexual intercourse because of low self-esteem. The conclusion is that more research is needed in order to develop measures to prevent sexual crimes against individuals with disabilities to improve their feeling of security in society.

Lärandemålen i skolan är idag formulerade på ett sätt som gör att de språkliga kraven är väldigt höga. För elever i språklig sårbarhet uppstår utmaningarna i mötet mellan de språkliga förutsättningarna och de språkliga kraven. Om de inte får möjlighet att delta kommunikativt, ökar risken för att de inte utvecklas optimalt. Tidigare studier framhäver vikten av språklig tillgänglighet i lärmiljön, och föreslår olika metoder för att öka tillgängligheten. Dock är dessa studier i stor utsträckning baserade på lärarnas perspektiv.I denna studie inkluderar vi även elevperspektivet. Vi intervjuar elever, lärare och specialpedagogiskt team, förkortat SpecTeam för att identifiera hur den språkliga tillgängligheten kan förbättras. Data från eleverna visar att studiero, och mindre grupper är betydelsefullt för lärande, samt att varierande läromedel, och framför allt bildstöd är viktigt för att öka den språkliga tillgängligheten. Sammantaget från alla tre intervjugrupperna, framgår betydelsen av språklig medvetenhet, där nya ord, begrepp och termer befästs. Teoretisk utgångspunkt utgår från det sociokulturella och det relationella perspektivet.Våra resultat visar att tidigare publicerad data är reproducerbar även när elever är inkluderade i undersökningen, vilket stärker de metoder som idag implementeras för att förbättra den språkliga tillgängligheten. / The intended learning outcomes are today written in a way that makes the linguistic requirements very high. For students in linguistic vulnerability, the challenges arise in the encounter between the linguistic prerequisites and the linguistic requirements. If they are not given the opportunity to participate communicatively, the risk that they do not develop optimally increases. Previous studies highlight the importance of linguistic accessibility in the learning environment, and suggest different methods for increasing the accessibility. However, these studies are to a large extent based on the teachers' perspective. In this study, we also include student perspective. We interview teachers, a special education team abbreviated SpecTeam, and students to identify how language availability can be improved. Data based on the students show that a calm study environment and smaller study groups are important for learning, and that varying study material and visual scaffolding is important to increase the linguistic accessibility. Taken together, from all three interview groups, the importance of linguistic awareness is highlighted, where new words, concepts and terms are learned. Theoretical framework is based on the socio-cultural and the relational perspective. Our results show that previously published data are reproducible also when students are included in the study, which strengthens the methods that are currently being implemented to improve the linguistic accessibility.

I Sverige är risken att kvinnan eller barnet skadas eller dör i samband med graviditet och förlossning liten vilket inte är fallet i flera av världens länder. Trots säker mödra- och förlossningsvård är många kvinnor rädda för att föda barn. Att vänta sitt första barn och vara rädd för graviditet och förlossning medför stor oro och ängslan och utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv är det ett livslidande. Syftet med denna studie är att undersöka hur förlossningsrädsla visar sig och vilka orsaker som finns beskrivna till att förstföderskor är rädda för att föda barn. Denna studie bygger på en analys av 12 vetenskapliga artiklar som beskriver förlossningsrädsla hos förstföderskor där så väl kvalitativ som kvantitativ metod har använts. Vi fann 6 teman: vid denna analys Ambivalens till att bli förälder, Kontrollbehov, Bristande tilltro till sin egen förmåga att kunna föda, Rädsla för smärta, Att mor och barn skall skadas eller dö under förlossningen samt Bristfällig psykosocial situation.Studiens resultat visar att förlossningsrädda kvinnor kan ha en ökad sårbarhet där kvinnans livshistoria speglar orsakerna till hennes rädsla. För att undvika onödigt vårdlidande kan den salutogena modellen användas för att planera vården så att förlossningsrädslan blir begriplig och hanterbar och som en del i ett sammanhang för den förlossningsrädda kvinnan. Detta innebär att barnmorskan bör förmedla kunskap så att kvinnan med förlossningsrädsla kan förstå vad som händer under förlossningen och får redskap för att hantera förlossningssituationen. För att undvika onödigt vårdlidande är det viktigt att beakta de behov av noggrann planering med extra stöd och trygghet som dessa kvinnor behöver. / Program: Fristående kurs

Tinnitus är ett symtom som gör att personer upplever ljud i öronen som uppkommer utan någon känd ljudkälla. Trots att tinnitus är vanligt förekommande och att flera miljoner människor drabbas världen över uppmärksammas det sällan som ett problem. Bristen på kunskap kring tinnitus leder till att personer inte får den hjälp som erfordras. Syftet med litteraturstudien var att undersöka upplevelsen av att leva med tinnitus. I litteraturstudien genomfördes en systematisk databassökning med sökord med relevans utifrån syftet. Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet presenteras i två huvudkategorier med respektive underkategorier vilka var Sårbarhet: Reaktioner, Begränsningar, Oförståelse samt Sömnsvårigheter och Hanterbarhet: Acceptans, Strategier samt Omvärdering. Upplevelsen av att leva med tinnitus var individuell och kunde påverka personens liv på olika sätt. Tinnitus kunde bidra till stort lidande och försämrad livskvalitet för den drabbade. Vidare forskning kan leda till en bredare kunskap inom vården vilket kan medföra att tinnitus uppmärksammas som ett problem. Om sjuksköterskor får en ökad medvetenhet om tinnitus och dess påverkan skulle det kunna innebära en förbättrad omvårdad av personer som drabbats av tinnitus. / Tinnitus is a symptom that makes people experience sound in the ears occurring without a known source. Although tinnitus is common and several million people are affected worldwide, tinnitus is rarely acknowledged as a problem. The lack of knowledge leads to people not getting the help that is needed. The aim of this study was to investigate the experience of living with tinnitus. In the literature study a systematic database search was conducted with keywords relevant to the purpose. The literature study was based on nine scientific articles, which were evaluated for quality and analyzed. The results are presented in two categories and seven subcategories which were Vulnerability: Reactions, Limitations, Lack of understanding, as well as Insomnia and Manageability: Acceptance, Strategies and Revaluation. The experience of living with tinnitus was individual and could affect the person's life in different ways. Tinnitus could contribute to great suffering and impaired quality of life for the sufferer. Further research could lead to a broader knowledge in health care which can lead to tinnitus being recognized as a problem. If nurses have an increased awareness of tinnitus and its impact, it could mean a better care for people suffering from tinnitus.

The aim of the study was to investigate the effect of robust vocabulary instructions in grade three with focus on students with language vulnerability in a whole classroom situation. We compared the outcome of robust vocabulary instruction with direct instruction of word meanings. Robust word learning is about selecting target words, defining their meaning and creating learning opportunities that improve both vocabulary and reading comprehension for all students regardless of language ability. The study was an intervention study based on 68 students in grade three. The intervention lasted for three weeks over four lessons (30 min) per week. The most important outcome of this study is that robust vocabulary instructions seems to work for all students but have a greater effect for students with language vulnerability.

Vulnerability is a phenomenon that with life changing events becomes more apparent. The nurse’s approach to their own and the patient’s vulnerability affects the caring relationship where all the feelings the patient is experiencing is considered. For the patient to dare express the feelings that vulnerability induces it is important not to disregard it. Caring tradition implies a deeper emotional connection between the patient and nurse, it fills an important and central part in caring for vulnerable patients. The aim of the study was to illuminate what vulnerability is within caring. The method was a literature study where systematical searches in different databases with care focus resulted in ten scientific result articles. With inspiration from content analysis the result articles were processed and analysed. The result clarifies experiences of vulnerability within caring through the categories: feelings, courage, alleviation, and burden-resource. It emerged that vulnerability occurs because of different reasons for the patient and nurse and how vulnerability is considered has impact on the emotional connection that is needed in a caring relationship. The conclusion from the literature study is that vulnerability is an important phenomenon to have knowledge of. It is relatively unexplored and demands further research with the purpose of exploring vulnerability in a caring context and thereby give the nurse better tools to be able to give best possible care based in scientific evidence. / Sårbarhetär ett fenomen som i samband med livsomställningar blir mer framträdande. Sjuksköterskans inställning till sin egen och patientens sårbarhet påverkar huruvida en omsorgsfull relation skapas där alla känslor patienten upplever beaktas. För att patienten ska våga uttrycka känslorna sårbarheten framkallar är det viktigt att sårbarhet inte förbises. Vårdande medcaringtraditionen i fokus som innebär en djupareemotionell anknytning mellan patient och sjuksköterskafyller därfören viktig och central del i omvårdnaden av sårbara patienter.Syftetvar att belysa vad sårbarhet är inomcaring.Metodför studien varallmän litteraturstudie där systematiska sökningar i databaser med omvårdnadfokus resulterade i tio vetenskapliga resultatartiklar. Med inspiration från innehållsanalys bearbetades samt analyserades de vetenskapliga resultatartiklarna.Resultatettydliggör upplevelser av sårbarhet inomcaringgenom kategorierna:känslor,mod,lindrandeochbörda-resurs. Det framkom att sårbarhet uppkommer av olika skäl för patienten och sjuksköterskan och hur sårbarheten beaktas har inverkan påden emotionella anknytningen som behövs i en vårdande relation.Slutsatsenfrån litteraturstudiens resultat är att sårbarhet är ett viktigt fenomen att ha kunskap om. Det är relativt obeforskat, därför rekommenderas fortsatt forskning med syfte att undersöka sårbarhet i en caring kontext för att ge sjuksköterskan bättre redskap att geen patientsäker och evidensbaserad omvårdnad.