Sammanfattning/Abstract Nordahl, Diana (2022). Att stödja nyanlända elever: Några lärares röster. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien bidrar med kunskap om hur lärare ser på nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling, vilka behov lärarna uppfattar behövs för att arbetet ska ge bäst resultat för eleverna samt vilka behov lärarna har av specialpedagogiskt stöd i arbetet med nyanlända elever. Rutiner som ingår i speciallärarens uppgifter behöver skapas kring nyanländas lärande. Dessa rutiner behövs för att ge stöd och handledning åt undervisande lärare, men också för att specialläraren behöver finnas närvarande i arbetet med nyanlända elever för att tidigare upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Nyanlända elever behöver erbjudas möjlighet till specialpedagogiska insatser snabbare.  Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad några lärare beskriver som betydelsefullt i språk- och kunskapsutvecklande undervisning med nyanlända elever. Syftet är även att redogöra för hur lärarna beskriver behovet av specialpedagogiskt stöd och samverkan med specialläraren i arbetet med nyanlända elever. Frågeställningar • Vilka arbetssätt beskriver lärarna stödjer nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling och hur samverkar lärare och speciallärare i det arbetet? • Hur beskriver lärarna att samarbetet ser ut mellan lärare och speciallärare för nyanlända elever? • Vilket behov av specialpedagogisk kompetens uppfattar lärarna som väsentligt i relation till nyanlända elever i behov av särskilt stöd? Teori Undersökningen vilar på sociokulturell teori, med utgångspunkt från Lev Vygotskijs tankegångar om att språklig och kognitiv utveckling hänger ihop och lärande sker i olika sociala sammanhang. Flerspråkighetsforskningen har också utvecklats från den sociokulturella teorinoch bidragit med språk- och kunskapsutvecklande arbete i skolan (Rubin, 2021). Metod Valet av metod föll på en kvalitativ webbaserad enkätundersökning där en del frågor var strukturerade med fastställda svarsalternativ. De flesta frågorna var dock öppna och har inspirerats av skriftlig intervju. Metodvalet medförde att många lärares uppfattningar i olika frågor kunde samlas in. Enkätsvaren återrapporterades digitalt utan möjlighet att se vem som hade svarat. Svaren från de olika frågorna analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. De samlades ihop till olika teman, namngavs och presenterades. Fenomenografi är en ansats som används för att analysera svårigheter i lärandet samt utveckla förbättringar i undervisningen. Genom fenomenografisk analys kan man ta reda på hur undervisningen bör bedrivas för att eleverna på bästa sätt ska nå sin fulla potential. Resultat Alla lärare är inte säkra på vad språk- och kunskapsutvecklande arbete innebär. Skolan behöver säkerställa att denna kunskap finns hos samtliga lärare. Många lärare känner att de inte hinner med moment som gynnar de nyanlända eleverna, till exempel repetition, feedback samt att ge förklaringar. Lärarna vill skapa möjlighet till interaktion mellan elev och lärare, men tiden är en bristvara. Tempot i skolan beskrivs som högt och kunskapsmängden som omfattande. Skolan måste ge de nyanlända eleverna rätt förutsättningar för att klara kraven som ställs. Lärarna uttrycker att de nyanlända eleverna har behov av studiehandledning, men det stödet är inte tillgängligt i den omfattning som det efterfrågas. Studiehandledaren är en viktig person i arbetet med nyanlända, inte bara för kunskapsinhämtningens skull utan även som en bro mellan skolan och hemmet. Lärarna behöver stöd av specialläraren i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med de nyanlända eleverna. Nyanlända elever är en heterogen grupp och placering i skolan bör ske efter elevens behov och förutsättningar. Framtidens skola står inför stora förändringar. Specialpedagogiska implikationer Många lärare behöver stöd i sin undervisning av nyanlända elever. Speciallärarens kompetens,specialisering språk-, skriv- och läsutveckling, behövs i det språkinriktade arbetet med nyanlända. Specialpedagogisk kompetens behövs även för att snabbare hitta nyanlända elever i behov av stöd. Specialläraren är dock inte alltid närvarande i nyanländas lärande. Hållbara strukturer behöver utvecklas för att den nyanlända eleven ska få den hjälp den har rätt till, antingen i form av specialundervisning och/eller i form av handledning från specialläraren till den undervisande läraren. Den mångkulturella svenska skolan har behov av välutbildade lärare inom alla professioner som förstår flerspråkig utveckling och kan undervisa denna heterogena elevgrupp.

Denna studie syftade till att undersöka hur några matematiklärare på högstadiet beskrev sin kunskap om begreppet språklig sårbarhet och hur detta i sin tur speglade den undervisning dessa lärare erbjöd elever i språklig sårbarhet. Den metod som användes för att undersöka detta var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där 13 matematiklärare på högstadiet intervjuades. Vid urvalet av informanter togs hänsyn till i vilken kontext de arbetade för att få en spridning gällande variation av upptagningsområden. Tidigare forskning påvisade att många elever går ut den svenska grundskolan utan godkända betyg i matematik samt att flera av dessa elever befunnit sig i någon form av språklig sårbarhet. Forskare hävdade också att den undervisning som erbjuds dagens matematikelever inte alltid tillhandahåller adekvat explicit undervisning i det matematiska språket för eleverna. Resultatet av denna studie visade att lärarna inte kände till begreppet språklig sårbarhet och gjorde därför sina egna tolkningar av begreppet. I studien framgick att den kontext lärarna befann sig i påverkade vilka elever de placerade in i begreppet språklig sårbarhet samt att de såg på begreppet i ett kategoriskt perspektiv. Lärarna beskrev en undervisning för eleverna där det sociokulturella lärandet stod i centrum samt vikten av att bygga goda relationer till eleverna för ett gott lärande. De beskrev dock att de inte besitter tillräckliga kunskaper om hur de ska arbeta språkutvecklande i undervisningen.

Bakgrund: Sexuella trakasserier är ett omfattande samhällsproblem. Det är den som blir utsatt som bestämmer om det är en kränkande handling. Sjuksköterskan innehar en central roll inom hälso- och sjukvården där yrket innebär ett nära samarbete med både patienten och andra professioner samt har sjuksköterskorna ett huvudansvar gentemot omvårdnaden. Den teoretiska ramen utgår från den etiska filosofen Knud Ejler Løgstrup och hans teori om det etiska kravet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier inom professionen. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar från tidigare forskning. Resultat: Analysen resulterade i två övergripande sorteringar: Direkta upplevelser och efterföljande upplevelser. Dessa fick sedan sju huvudkategorier: En total rädsla infann sig, Att de kände sig illa till mods, yrkespositionen blev sårbar, att det blev känslomässigt, att det drabbar välbefinnandet, att yrket känns otryggt och att professionen tog skada. Det framkom även tjugo underkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskorna blev negativt påverkade av upplevelserna både under händelsen och i efterhand. Slutsats: Sjuksköterskor upplever ett minskat välmående på grund av de sexuella trakasserierna, vilket påverkar sjuksköterskans profession. När sjuksköterskans välmående minskar kan kvaliteten på omvårdnaden och teamarbetet bli sämre vilket då påverkar både patienten, anhöriga och övriga professioner negativt.

Sammanfattning/Abstract Hultgren, Lindha (2022). ”Det kan vara då man behöver det som mest.” Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen kring vilken förståelse en rektor, en specialpedagog och några undervisande lärare har av behovet av språkligt och pedagogiskt stöd inom vuxenutbildningen för elever med låg utbildningsbakgrund samt elever med annat modersmål än svenska. Utöver det är syftet också att bidra med kunskap om och synliggöra hur några vuxenstuderande ser på sitt behov av stöd i sin utbildning.   Frågeställningar: ·       Vilka uppfattningar framträder av behovet av språkligt och pedagogiskt stöd inom vuxenutbildningen? ·       Vilka behov av specialpedagogiskt stöd förstås som centrala för elever inom vuxenutbildning?   Teori Den teoretiska bas som denna studie vilar på grundar sig i den sociokulturella teorin som utifrån Vygotskijs (1999) tankar tolkats av Säljö (2014). Säljö (2014) menar att fokus ligger vid det sociala samspelet och att det är där som lärandet sker. I samspelet sker mediering där artefakter skapas för att kunna tolka och förstå omgivningen. Den andra teoretiska utgångspunkten vilar på Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska systemteori där de centrala resonemangen utgår från kontexter som skapas i olika system. Dessa system verkar tillsammans och påverkas av varandra utifrån olika frågeställningar. Metod För denna studie används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. De som har intervjuats är en rektor, en specialpedagog och tre lärare. Utöver dessa som arbetar på en vuxenutbildning så har tre elever som studerar på skolan intervjuats. Intervjuerna har transkriberats i sin helhet. Materialet har analyserats utifrån selektiv kodning där fem teman blev rubriker för resultat- och analysdelen. Resultat De uppfattningar som framkommer hos såväl lärare, elever och specialpedagog inom vuxenutbildningsenheten visar att behovet ser olika ut för elevernas behov av språkligt och specialpedagogiskt stöd. De vuxenstuderande är en heterogen elevgrupp där tidigare skolerfarenheter, kultur och språklig variation gör att behoven bland eleverna skiftar kraftigt. De intervjuade eleverna är dock samstämmiga när de beskriver betydelsen av det stöd som finns att få samtidigt som de också uttrycker en önskan om ännu mer stöd från undervisande lärande. Lärarna anser det språkliga och pedagogiska stödet till eleverna borde ske utanför lektionstid, eftersom det både saknas utrymme och tid under lektionstid och tydliga skrivningar om stöd i läroplanen för vuxenutbildningen. Resultatet visar också på lärarnas arbete med språkutvecklande metoder som en aspekt av pedagogiskt stöd där de tar sin utgångspunkt i samspelets betydelse för lärande. Det specialpedagogiska stödet som ses som centralt för elever inom vuxenutbildning är det stöd som kommer från det elevhälsoteam som finns. Här ges stöttning som är sammankopplat med relationsskapande och språkutvecklande arbetssätt. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att specialpedagogiska frågeställningar behöver lyftas i högre utsträckning inom vuxenutbildning.   Förväntat kunskapsbidrag Vuxenutbildning nationellt och internationellt är relativt obeforskad. De studier som finns fokuserar många gånger på vuxna andraspråksinlärare och inte på vuxenutbildningens organisation av stöd för dessa elever eller för de eleverna med låg eller ingen utbildningsbakgrund. Studien bidrar med en ökad kunskap om hur heterogen elevgruppen inom vuxenutbildning är och vilken förståelse och vilket stöd det finns för eleverna trots att det i policydokument saknas skrivningar om särskilt stöd och extra anpassningar. Därmed bör de specialpedagogiska professionerna inte uteslutas ur vuxenutbildningen. Ett förväntat kunskapsbidrag är också att uppmärksamma de studerandes röster utifrån deras individuella behov och förutsättningar.   Specialpedagogiska implikationer Vuxenutbildningen ska, enligt läroplanen Lvux12 (Skolverket (B), 2012), anpassa utbildningen för de studerande till både längd och innehåll. Vuxenutbildningen ska också möta varje elev utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar. Dock bör vuxenutbildningen även inkludera specialpedagogisk kompetens i sin verksamhet. Detta är den enda skolform där särskilt stöd och extra anpassningar är exkluderat i läroplanen. Det bör lyftas i ett vidare perspektiv och diskuteras mer gällande vuxenstuderandes behov av stöd då de många gånger tidigare stött på dåliga erfarenheter eller inga erfarenheter alls.   Nyckelord Heterogenitet, sårbarhet, behov, stöd, utmaningar, vuxenutbildning

Sammanfattning/Abstract Nilsson, Jessica (2022). ”Skrivkramp” En studie kring arbetssätt som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studien ämnar belysa några pedagogers uppfattningar om vilka undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet. Målet är att undersökningen ska bidra till ökad kunskap gällande eventuella specialpedagogiska implikationer inom ämnesområdet. Den tidigare forskningen lyfter aspekter och metoder som påverkar skrivutvecklingen hos elever som befinner sig i språklig sårbarhet. Genom min egen studie vill jag bidra till ett ökat kunskapsbidrag. Förhoppningsvis kan kunskapsbidraget vara av intresse inte bara för speciallärare och specialpedagoger utan för alla professioner som syftar till att främja skrivutvecklingen hos elever.    Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka några pedagogers uppfattningar om vilka undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet samt hur en tillgänglig lärmiljö kan skapas så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i de skriftspråkliga aktiviteterna. Frågeställningarna i den här studien är:   ·       Vilka undervisningsmetoder uppfattar pedagogerna gynnar skrivutvecklingen för elever i språklig sårbarhet?   ·       Hur skapas enligt samma pedagoger en tillgänglig lärmiljö så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i undervisningsgruppens skriftspråkliga aktiviteter?   Teori   Teoribildningen som används i studien är den sociokulturella teorin, som nyttjas för att analysera och förstå det undersökta materialet. Den sociokulturella teorin bottnar i Vygotskijs (1978) tankar kring utveckling och lärande. Enligt Vygotskij (1978) sker lärande i samspel med andra och språket är grundläggande för all utveckling.   Metod   För att fullgöra studiens syfte används en kvalitativ metodansats. Valet av en kvalitativ metodansats baseras på att studien syftar på att undersöka pedagogernas uppfattningar och ståndpunkter kring undervisningsmetoder och lärmiljöer som gynnar elever i språklig sårbarhet. Intervjuerna är semistrukturerade, vilket passar bra i den här undersökningen,  eftersom det erbjuder informanterna en större frihet att utforma svaren.   Resultat   Vid analysen av materialet som samlats in framkommer fem huvudteman:  språklig sårbarhet, undervisningsmetoder som främjar skrivutvecklingen, särskilt stöd, motivation och framgångsfaktorer för skrivutveckling. Studiens resultat visar att de undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen för elever i språklig sårbarhet är strukturerade undervisningsmetoder såsom genrepedagogik och SRSD metoden. Studiens resultat visar även att för att skapa en tillgänglig lärmiljö, så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i undervisningsgruppens skriftspråkliga aktiviteter, behöver pedagogerna ha ett relationellt perspektiv på undervisningen där eleverna lär i samspel med andra.    Specialpedagogiska implikationer   De specialpedagogiska implikationerna av studiens resultat är, på organisationsnivå, att det är av högsta vikt att få till en gemensam syn kring hur man arbetar med skrivundervisningen på skolan. För att få kännedom om vilka förutsättningar och behov som finns för att utifrån de kunskaperna skapa en tillgänglig lärmiljö, på såväl organisationsnivå som gruppnivå och individuellnivå, behöver pedagogerna screena eleverna. Utifrån resultaten görs sedan en noggrann analys som därefter följs upp och utvärderas. Den specialpedagogiska implikationen som också framkom är att metoder som bygger på ett relationellt perspektiv samt undervisning som bygger på strategibaserad undervisning är framgångsrik. Enskild undervisning är endast aktuell vid de tillfällen då eleven är i behov av mer ingripande stöd som inte är genomförbart inom klassens ram.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare upplevde sin kompetens och sina möjligheter att stötta elever i språklig sårbarhet inom svenskämnet. För att besvara studiens frågeställningar har undersökningen utförts genom en enkätundersökning, där lärare har svarat gällande deras upplevelse att kunna genomföra anpassningar och uppfylla styrdokumentets krav. Enkäterna sorterades och analyserades tematiskt med hjälp av ramfaktorteorin och specialpedagogiska perspektiv. I bakgrunden redogörs aktuella begrepp samt att det ges en överblick kring aktuell litteratur, lagar och förordningar samt anpassningar som är relevanta för studiens inriktning. Resultatet av studien visar att lärarna upplevde att det var både svårt och tidskrävande att genomföra lämpliga anpassningar och uppfylla krav, eftersom den egna kompetensen inte uppfattas vara tillräcklig samt att det saknas andra nödvändiga resurser. Studien visar även att det finns både en vilja och önskan hos lärarna att utveckla sin kompetens inom området, men att möjligheterna till kompetensutveckling genom arbetsgivaren upplevdes låg.

Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar ungefär tio procent av alla personer i reproduktiv ålder, födda med en livmoder. Sjukdomen kan medföra besvärliga smärtor för personer som lever med den. Fördröjning av diagnostisering och behandling förekommer för personer som lever med endometrios vilket pekar på en bristande kunskap hos vårdpersonal gentemot dem. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva personers upplevelser av att leva med endometrios. Litteraturöversikt användes som metod. Sjutton vetenskapligt granskade artiklar inhämtades från PubMed och CINAHL. Inklusionskriterierna var att studiedeltagarna skulle vara mellan 18 – 55 år och leva med en bekräftad endometrios. Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag användes för kvalitetsgranskning. Artiklarnas resultat lästes igenom upprepade gånger och delades därefter i kategorier och subkategorier. Tre kategorier och elva subkategorier identifierades: att leva med symtom (symtom, fysisk aktivitet/funktionsförmåga, privata relationer, sexualitet/reproduktion, känslor/psykisk hälsa samt coping), mötet med sjukvården (att bli diagnostiserad och bemötande) samt påverkan på socioekonomiska aspekter (utbildning, arbete/sjukskrivning och privatekonomi). Samtliga aspekter av personernas liv påverkades av att leva med endometrios. Framförallt smärta hade inverkan på psykiska, fysiska, sociala och ekonomiska aspekter i personernas liv. Att leva med endometrios kan medföra övervägande negativa upplevelser av smärtsamma symtom, nedsatt funktionsförmåga, arbetsförmåga, privatekonomi och psykisk hälsa, negativt bemötande från sjukvårdspersonal samt negativ inverkan på privata relationer och sexualitet/reproduktion. Mer forskning och kunskapsspridning om endometrios behövs. Genom att öka medvetenheten om hur endometrios påverkar livet hos personer som lever med tillståndet kan kunskap bland sjukvårdspersonal samt omhändertagande och bemötande av dessa personer förbättras. Därmed kan personernas sårbarhet bejakas och deras tillit till sjukvården förhoppningsvis förbättras. / Endometriosis is a chronic inflammatory disease which affects approximately ten percent of all persons in reproductive ages, born with a uterus. The disease can entail troublesome pains for the persons who live with it. Delay of diagnosis and treatment occurs which indicates a lack of knowledge among care staff towards the persons living with endometriosis. The aim of this literature review was to describe the experiences of persons living with endometriosis. The applied method was literature review. Seventeen peer reviewed articles were retrieved from PubMed and CINAHL. Inclusion criteria were that the study participants had to be between 18 and 55 years of age and live with confirmed endometriosis. Sophiahemmet Högskolas assessment tool was utilised during the quality audit. The articles were read repeatedly, and their contents were then divided into categories and subcategories. Three categories and eleven subcategories were identified: to live with symptoms (symptoms, physical activity/functional ability, private relationships, sexuality/reproduction, emotions/mental health and coping), encounters with health care (to be diagnosed and personal treatment), and consequences in everyday life (education, employment/absenteeism, and personal finances). In essence, almost all of the aspects of the persons’ lives were affected by living with endometriosis. Pain had a particular influence on mental, physical, social, and economical aspects of their lives. Living with endometriosis can entail troublesome negative experiences of painful symptoms, reduced ability to function physically, working ability, personal finances and mental health, negative encounters with health care staff, and negative influences on private relationships and sexuality/reproduction. Further research and dissemination of knowledge about endometriosis is necessary. Knowledge among health care staff, caretaking and personal treatment may be improved by increased awareness of how endometriosis affects the lives of people living with the condition. Hence, the persons’ vulnerability may be affirmed and their trust towards health care may hopefully improve.

Bakgrund Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem. Våldet är en kränkning mot individens mänskliga rättigheter som kan medföra allvarliga skador både fysisk samt psykiskt. Det är sjuksköterskors professionella ansvar att vilja se och vilja veta för att kunna identifiera våldsutsatta kvinnor. En god vårdrelation skapas genom gemensam sårbarhet. Sjuksköterskors upplevelse av sårbarhet skapar tillit i mötet och leder till att kvinnors behov och önskningar om god vård uppfylls. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod Metod för studien var en litteraturöversikt. Artiklar samlades in från CINAHL samt PubMed. Integrerad dataanalys användes och artiklar kvalitetgranskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Sammanlagt inkluderades 17 stycken vetenskapliga originalartiklar. Forskningsetiska överväganden har tagits i beaktning. Resultat Övervägande hade sjuksköterskorna lika åsikter relaterat till hög arbetsbelastning, vårdtyngd, samt brist på utbildning och kunskap. Delade aspekter fanns relaterat till emotionell påverkan att möta samt omhänderta våldsutsatta kvinnor. Huvudfynden i denna litteraturöversikt skapade kategorierna: ”Sjuksköterskors upplevda brister i mötet med våldsutsatta kvinnor”, ”Sjuksköterskors förhållningssätt i mötet med våldsutsatta kvinnor” samt ”Sjuksköterskors känslor i mötet med våldsutsatta kvinnor”. Slutsats Sjuksköterskors upplevelse och erfarenheter kan bidra till utveckling av trygg vård som innefattar tillit och respekt. Utbildning om våld i nära relation skulle kunna leda till ökad medvetenhet samt ett gott förhållningssätt. Kunskap och god kompetens kan minska fördomar och attityder mot våldsutsatta kvinnor. Genom att göra sjuksköterskor delaktiga kan riktlinjer utformas efter upplevelser och erfarenheter. Detta kan öka förmågan att tillhandahålla ett respektfullt möte med kvinnor utsatta för våld i nära relation.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur prioriteringar om ekonomisk tillväxt i det kommunala arbetet balanseras i förhållande till risken för framtida översvämningar. Uppsatsen analyserar fyra svenska kommuner, som ligger längs Vänern, för att studera hur de arbetar med mål om tillväxt, identitetsskapande, anpassning mot framtida översvämningar och hur det arbetet kan tolkas ur ett sårbarhetsperspektiv. För att undersöka detta utgår uppsatsen från en kombination av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelfigurer i de fyra kommunerna och en innehållsanalys av flera vägledande plandokument. Undersökningen redogör att det finns en gemensam uppfattning bland de studerade kommunerna hur de kan nyttja sina lokala platsegenskaper för att skapa attraktiva livsmiljöer vid vattnet som kan resultera i en befolkningstillväxt. Att exploatera närmare vattnet ligger i linje med att uppfylla den identitet som kommunerna redogör att de vill uppnå för att bli konkurrenskraftiga mot andra kommuner. För att hantera den risk som områden nära vattnet besitter och således möjliggöra den önskade stadsutvecklingen måste kommunerna anpassa byggnationen efter en specifik vattennivå som kan inträffa enligt svenska myndigheter. Anpassningskapaciteten ökar enligt denna strategi, men det är även den strategin som aktivt ökar exponeringen av människor och investeringar i riskområden.

Nyman, Emelie (2020). Relevansen av ett nationellt bedömningsstöd i matematikundervisningen – ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Speciallärarprogrammet, Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.