No description available.

This report is about the impact climate change has on the water and sewage systems in general, and the situation in the municipality of Karlstad in particular. Which vulnerabilities are linked to water and sewage systems with regard to climate change and extreme weather situations, what are the possibilities to adapt the system to this and what significance does climate adaptation of the water and sewage systems have in relation to sustainable development?To answer these questions I have studied literature on the subject and interviewed several people who work with these types of questions. The answers I have received state that there are a multitude of vulnerabilities linked to the water- and sewage systems, but that there are also many strong interests which strive to take measures and adapt to a changed climate. I have also come to the conclusion that the starting points and views of the possibilities to act differs between the people that I have interviewed, but that theses problems are built into the concept of democracy.

The origin of this study was the Schools Inspectorate's quality review (2014), which criticized the distance education of municipal adult education. In the review they criticized the distance educations lack of ability to adapt the education to student. The curriculum for the degree program for special teachers (2011) stipulates that these are supposed to help eliminate obstacles and difficulties in the learning environment. This applies to both school-based education and distance education. The aim of this study was to contribute to increased knowledge of distance education in municipal adult education with a focus on accessibility and participation. In the study students in vulnerability’s experience of accessibility and participation was examined. The result shows that students are assigned to carry out tasks on their own and the teacher is reduced to being an appraisal teacher. Teaching is largely non-existent and when students communicate with their teacher, they almost always do so in writing, which results in an increasing of the linguistic vulnerability. Students describes a loneliness and they are critical of the lack of interaction with other students.

The purpose of the study is to investigate how teachers and special education teachers, through collegialcooperation, can help all students and especially those in special needs. This is done by creating aneducational model that will eliminate obstacles in terms of school difficulties and help students tointerpret instructions in examinations, for example those of the national tests in Swedish at uppersecondary school. An educational model was constructed after interviews with teachers followed bygroup discussions. The implementation of the model was then observed in the classrooms, discussed withthe students and evaluated by pre- and post-testing. The effect of the model was found to be small thusthe reasons for this outcome are discussed in the final section of the paper.

No description available.

The aim of this study was to examine how teachers work with subject-specific concepts in fourth grade social science classes, what challenges they meet, what methods they use and what additional adjustments they make for students with language difficulties. We conducted semi-structured interviews with four primary school teachers and observed twelve lessons in total. Results show that the teachers in general pay attention to subject-specific concepts in the lesson planning. However, also discrepancies were shown between teachers’ acknowledgement of the importance of subject-specific concepts and the actual work with it. Overall, teachers made use of a variety of methods, such as reading aloud, pair and group work, visualisations and pictures as well as feedback and repetition. Main challenges were the substantial differences in pupils’ background knowledge and reading skills as well as an increased subject knowledge and skill expectations in grade 4 – all in relation to experienced time pressure. Additional adjustments for pupils with language difficulties took place on a general level, i.e. were rather carried out as routinised teaching methods for all pupils than adjustments for individual ones. These were e.g. clear visualisations of lesson plans and goals, using a smart board, group and pair work and modelling. The results suggest that teachers are aware of the importance of subject-specific concepts, and that these can be an obstacle to learning, particularly for pupils with language difficulties. However, more knowledge and professional support in form of specialist teacher consultation are needed to be able to cope with the multiple subject- and language-related challenges in the classroom, and in order to offer best support for every pupil.

I denna kvalitativa litteraturstudie har syftet varit att belysa och försöka förstå lidande ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Lidande finns där liv och människor finns och är i sin djupaste mening ett ”döende”. Lidandet låter sig sällan definieras, det är svårt att beskriva med ord. Den som lider har ett behov av förståelse och stöd ifrån sin omgivning. Att lida kan innebära att känna sig främmande inför sig själv eller främmande i sin kropp. Det kan även innebära ett främlingskap i kontakten med andra därför att lidandet kan vara svårt att kommunicera eller att förstå för en utomstående. Lidande kan i början upplevas som ett hot mot existensen eller integriteten. Om den lidande människan uthärdar och genomlever lidandet, kan det innehålla möjligheter till en ny syn på livet och en ny tillvaro. Resultatet visar att lidande kan uppstå av olika skäl, och ibland är det till följd av sjukdom eller skada. Sjukdom och ohälsa kan innebära ett lidande som begränsar individens tillgång till sitt liv, och det kan utgöra ett hot mot patientens integritet och autonomi. Vårdandet i sig kan även innebära ett onödigt vårdlidande för patienten, orsakat av omedvetna kränkningar från personal när de inte har förmågan att möta eller förstå patientens situation. Vårdvetenskapen tar sin utgångspunkt i det etiska patientperspektivet, vilket innebär att patientens lidande måste beaktas i vårdandet. Att försöka förstå det lidandet, så som det erfars av individen, är en stor utmaning för sjukskö-terskan. Förutsättningar för detta kan skapas i vårdrelationer som bygger på respekt för individen och tillåter en delaktighet för patienten såväl som för närstående. Att lindra någons lidande och medverka till ett ökat välbefinnande trots lidande, kan ske genom att våga se, lyssna, finnas nära eller försöka förstå den som lider. Vilket i sin tur tycks handla om att våga vara öppen och mottaglig för den lidande människan.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera sju kommuners soliditetsutveckling under 2006 till 2010 samt analysera om ett samband finns mellan låg soliditet och genuin sårbarhet. I uppsatsen används en blandning av kvantitativ och kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring kommuners soliditet och dess soliditetsutveckling. Insamlad sekundärdata kommer från böcker, artiklar, uppsatser och lagar. Primärdata samlades in vid en intervju samt genom sju kommuners årsredovisningar. Ett lågt antal invånare i en kommun behöver inte resultera i en låg soliditet. En befolkningsminskning behöver inte leda till en minskad soliditet. Att en kommun har en låg soliditet behöver inte betyda att den är genuint sårbar. Brorström et als (1998) tes, att en kommun kan ha högre soliditet om dess industriella eller tekniska verksamhet bedrivs i bolagsform, stämmer i denna studie, men inte fullt ut. / The purpose of this study is to describe and analyze the development of seven municipalities’ solvency during the year 2006 to 2010 and to analyze if there is a connection between a low solvency and genuine vulnerability. This study uses a mix of quantitative and qualitative method to gather data to get a better understanding about the solvency of municipalities and the development of it. The secondary data was gathered from books, articles, essays and laws. The primary data was gathered during an interview and by the studying of seven municipalities’ annual reports. A low population in a municipality does not have to result in a low solvency. A decrease in a municipality’s population does not have to lead to a decreased solvency. That a municipality has a low solvency does not have to mean that it is genuinely vulnerable. Brorström et als (1998) theses, that a municipality can have a higher solvency if its industrial or technical activities are being managed in corporate form, are in accordance in this study, but not fully.

ABSTRACT - SAMMANFATTNING Studiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd – välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor. Det kvalitativa stödet innebär den subjektiva upplevelsen av kontakterna, d.v.s. om relationen präglas av omsorg, respekt eller förtrolighet. Det är en kvantitativ studie och metoden är multipel linjär regressionsanalys. Datamaterialet är hämtat från European Social Survey (2006) runda 3 (ESS3 2006). De centrala begreppen och teorierna är individers subjektiva välbefinnande, socialt stöd, anknytningsteorin, återhämtningsförmåga och stress- sårbarhetsteorin. Studiens huvudsakliga resultat visade på att det sociala stödet hade en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga jämfört med de som hade en högre återhämtningsförmåga. Individer med en låg återhämtningsförmåga hade en större ökning av välbefinnande om de fick tillgång till socialt stöd eller om de inte hade tillgång till detta, jämfört med de med hög återhämtningsförmåga. Studien visade också att det fanns ett positivt samband mellan både kvantitativt socialt stöd – välbefinnade och kvalitativt socialt stöd – välbefinnande. Det kvalitativa stödet hade också ett starkare samband med välbefinnande jämfört med det kvantitativa stödet.  Vid en kontroll för inkomst och arbete så var förklaringsvärdet ca 25 %.

<p>Distansarbete är en arbetsform som har kommit att användas av företag där distansarbete lämpar sig. Distansarbete används för att bland annat kunna ge möjligheten till ett flexiblare arbete för anställda på företag. Givetvis för detta med sig risker då företagen blir mer öppna för omvärlden.</p><p>I rapporten tar jag upp kriterier som bör uppmärksammas rörande säkerhet när företagen använder sig av distansarbete. En förklaring av begreppet sker och olika typer av distansarbete tas upp för att ge en bredare vy av vad distansarbete innebär. En jämförelse sker mellan varuproducerande företag och IT-företag för att se om det förekommer skillnader i säkerhetstänkandet vid distansarbete.</p>