Flerspråkighet och språkutveckling är två centrala och viktiga områden i förskolans vardag. Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Det teoretiska perspektiv som studien genomförts utifrån är Ladbergs tre pedagogiska hörnstenar som går ut på att pedagogen skapar en atmosfär för språk, organiserar för språk och ger barnen ett rikt inflöde av språk. Vårt intresse för det valda ämnet grundar sig i att det råder en mångfald i samhället och det finns väldigt många olika språk i dagens förskolor. Vi har observerat och intervjuat åtta förskollärare som arbetar i barngrupper med barn i åldern ett till tre år för att vi ville veta mera om hur förskollärare kan arbeta språkfrämjande med barn som är flerspråkiga. Resultatet har visat att det finns många olika sätt att arbeta främjande med språkutveckling i förskolan med de yngsta barnen. Förskollärarna i studien betonar att teckenstöd, bildstöd och att använda ord på barnens modersmål är några exempel vad som kan användas för att främja barns språkutveckling. Under studiens gång har det utvecklats två frågeställningar vilka lyder “Hur kommer främjandet till språkutveckling till uttryck?” och “Vilka erfarenheter har förskollärare av det språkfrämjande arbetet?” som vi har diskuterat och försökt besvara i diskussionen. / <p>2019-12-20</p>

The aim of this study was to examine how teachers work with subject-specific concepts in fourth grade social science classes, what challenges they meet, what methods they use and what additional adjustments they make for students with language difficulties. We conducted semi-structured interviews with four primary school teachers and observed twelve lessons in total. Results show that the teachers in general pay attention to subject-specific concepts in the lesson planning. However, also discrepancies were shown between teachers’ acknowledgement of the importance of subject-specific concepts and the actual work with it. Overall, teachers made use of a variety of methods, such as reading aloud, pair and group work, visualisations and pictures as well as feedback and repetition. Main challenges were the substantial differences in pupils’ background knowledge and reading skills as well as an increased subject knowledge and skill expectations in grade 4 – all in relation to experienced time pressure. Additional adjustments for pupils with language difficulties took place on a general level, i.e. were rather carried out as routinised teaching methods for all pupils than adjustments for individual ones. These were e.g. clear visualisations of lesson plans and goals, using a smart board, group and pair work and modelling. The results suggest that teachers are aware of the importance of subject-specific concepts, and that these can be an obstacle to learning, particularly for pupils with language difficulties. However, more knowledge and professional support in form of specialist teacher consultation are needed to be able to cope with the multiple subject- and language-related challenges in the classroom, and in order to offer best support for every pupil.

The Swedish preschool is internationally known for its high quality. Children in Sweden are given early educational opportunities to learn and develop prior to their school start. The Swedish preschool activity should include an overall language developmental approach; however, studies show that the children's conditions for language instruction vary intra-nationally. While the Swedish preschool curriculum reflects on children's desire to learn, the preschool staff should be aware of their own practical theory in order to arrange for learning. Research show that early childhood education of high quality benefits children's future school results. Thus, this research aims at studying children's opportunities for quality learning and development in the Swedish preschool, by exploring the content of preschool teaching. The role of the preschool is to provide all children with an education of high quality. This study aims at investigating what quality can mean in terms of preschool language instruction. To generate an understanding of quality, the study focuses on the structure and process inputs in six public preschools and two municipalities. To provide insights about the preschools' practices, a qualitative approach has been used to conduct interviews with preschool heads and employees from education administrations, as well as questionnaires with preschool staff and observations of learning environments. As the quality inputs vary between the preschools and municipalities it affects the outputs of the children's language development. This research makes it evident that the outcomes are mainly dependent on the preschool staff's abilities and competences of implementing development. / Den svenska förskolan är internationellt känd för sin höga kvalitet. Barn i Sverige ges tidiga utbildningsmöjligheter för lärande och utveckling inför deras skolstart. Den svenska förskoleverksamheten bör omfatta ett övergripande språkutvecklande arbetssätt, men däremot visar studier att barnens förutsättningar för språkinlärning varierar inom landet. Medan den svenska förskolans läroplan reflekterar barns lust att lära, bör förskolepersonalen ändå vara medveten om sin egen praktiska teori för att arrangera för lärande. Forskning visar att förskoleverksamheter av hög kvalitet gynnar barns framtida skolresultat. Därmed syftar denna studie på att undersöka barns möjligheter för kvalitet i lärande och utvecklande inom den svenska förskolan, genom att utforska innehållet av förskolans pedagogiska arbete. Förskolans roll är att erbjuda alla barn en utbildning av hög kvalitet. Denna studie syftar på att undersöka vad kvalitet kan innebära i relation till språkinlärning. För att få en förståelse för kvalitet fokuserar denna studie på de struktur- och processinriktade insatserna inom sex kommunala förskolor och två kommuner. För att ge insikt om förskolornas praktik har ett kvalitativt förhållningssätt använts för att genomföra intervjuer med förskolechefer och tjänstemän från utbildningsförvaltningar, samt enkäter med förskolepersonal och observationer av läromiljöer. Eftersom kvalitetsinsatserna varierar mellan förskolorna och kommunerna påverkar detta resultaten av barnens språkutveckling. Denna studie tydliggör att resultaten beror framför allt på förskolepersonalens förmågor och kompetenser att utveckla verksamheten.