No description available.

Literacy is about the transformation from written text to practice. Our language is one of the most important tools we possess to acquire knowledge in school regardless of the subject. Words are linked to different topics and can have different meanings, depending on the context in which they are being used. There are quite a lot of studies about subject areas in the theoretical subjects, but in the practical ones, like domestic science, it is hard to find any relevant research. To examine how creation of meaning takes place within the subject area of domestic science, an ethnographic observation study is implemented in this essay. The study is based on three lessons of domestic science. The results of this study show that knowledge specific to the subject area is needed during the lesson when the students read the recipe in order for them to know what to do next. The results also show that it doesn´t matter that the teacher walks the students through the recipe in the beginning of the lesson. The problems occur when the student must perform the task of following the instructions themselves.

Syftet med vår studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda på hur lärare använder sig av det svenska språket i sin undervisning, så att de flerspråkiga eleverna ska få en bra förståelse av de ord och begrepp som används i ämnena svenska och historia. Vi använde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att de lärare som intervjuades var medvetna om hur de använde sig av det svenska språket i sin undervisning. Lärarna menade även att det var viktigt att de flerspråkiga eleverna fick höra och använda sig av det språkbegrepp som används i ämnena, för att de skulle kunna få en förståelse för vad de ämnesspecifika orden/begreppen betyder. Slutsatserna är att lärarna är medvetna om att de flerspråkiga eleverna ligger på olika nivåer i sin språkutveckling och att man som lärare behöver ge de flerspråkiga eleverna mer hjälp, så att de får en bra ämneskunskap i ämnena svenska och historia

No description available.

Svenska elevers resultat inom de naturvetenskapliga ämnena har de senaste decennierna visat på en nedåtgående trend. Forskning menar att naturvetenskaplig undervisning har tendens till att kännas främmande för elever, där de behöver använda ett ämnesspråk som de inte är bekväma med. Denna studie syftar till att undersöka litteratur kring språkets betydelse inom naturvetenskaplig undervisning huvudsakligen i mellanåren, även undersöka valda pedagogiska lärandeteorier, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv, och hur de kan utveckla elevers kunskapsinhämtning. I studien kommer vardags- och ämnesspråk samt begreppsförändring att behandlas, dessutom kommer valda lärandeteorier att analyseras. Studien kommer även behandla hur lärare synliggör skillnader och samband mellan naturvetenskapligt vardags- och ämnesspråk i lärandemiljö, men också hur begreppsförändring uppmärksammas i naturvetenskapliga undervisningssammanhang. Då studiens metod är en litteraturstudie har vetenskapliga artiklar från olika databaser analyserats och valts ut efter studiens valda syfte. Resultatet av vår litteraturstudie visar på flera olika undervisningsmetoder och strategier för begreppsförändring samt ämnes- och vardagsspråk som kan appliceras i klassrumssammanhang. Vi har även funnit viss kritik mot de undervisningsmetoder som används vid begreppsförändring. Utöver detta återges språkliga svårigheter i kommunikation mellan lärare och elever i naturvetenskaplig undervisning. Resultatet innefattar också två lärandeteorier som presenterar deras synsätt och förhållningssätt kring undervisning i de naturvetenskapliga ämnena. De metoder som presenteras i studiens resultat har både för- och nackdelar, vilket betyder att det inte går att bestämma att en viss metod lämpar sig bäst för all undervisning, utan en blandning mellan olika metoder beroende på kontext är att föredra.

Syftet med denna uppsats är att genom en manuell textanalys undersöka det språk som används i de olika naturvetenskapliga ämnena i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science Study) för årskurs 4. Uppsatsen redogör för språkets roll inom naturvetenskap samt vilka språkliga drag som ses vara karaktäristiska för ämnet. Vidare presenteras det teoretiska ramverk som uppsatsen utgår från. Analysen är uppdelad i två delar utifrån uppsatsens frågeställningar, där den första delen ämnar undersöka vilka språkliga likheter och skillnader som kan ses inom språket i de naturvetenskapliga ämnena för årskurs 4. Den andra delen av analysen jämför dessa resultat med motsvarande forskning om hur språket ser ut i TIMSS 2011 i naturvetenskap för årskurs 8, för att identifiera vilka språkliga likheter och skillnader som kan ses mellan dessa årskurser. Analysen visade på variation i språket i de naturvetenskapliga TIMSS-uppgifterna för årskurs 4 gällande längden på uppgifterna, grad av informationspackning samt personifiering. Uppgifterna i geovetenskap var genomgående korta, medan uppgifterna i biologi och fysik/kemi var av varierande längd. Packning (användning av substantiv och långa ord) var mer karaktäristiskt i biologi jämfört med fysik/kemi och geovetenskap i årskurs 4, medan det omvända sågs i årskurs 8. Personifiering (förekomsten av personliga pronomen och egennamn) var låg i samtliga ämnen för båda årskurserna. Nyckelord: naturvetenskap, ämnesspråk, systemisk funktionell lingvistik, TIMSS

Studien undersöker huruvida det finns någon progression i ämnesspråk inom algebra och bråk i Matte Eldorado årskurs 1–6. Matematikundervisningen styrs till stor del av läroböcker. Språket och innehållet i läroböckerna avgör därför vilka möjligheter eleverna får att utveckla sina matematikkunskaper. De frågor som ligger till grund för studien är således: hur många allmänna respektive ämnesspecifika ord och symboler som finns i algebra och bråk i läroböckerna för årskurs 1–6? Finns det någon progression inom områdena? Vilka likheter och/eller skillnader som finns mellan områdena gällande progression i ämnesord och symboler? För att besvara frågorna avgränsas först vilka sidor som hör till algebra respektive bråk i de valda läromedlen. Därefter görs en kvantitativ innehållsanalys där ord och symboler sorteras i åtta olika kategorier; fem för ord och tre för symboler. Analysen visar att det finns en progression både i algebra och bråk. Orden i samtliga kategorier ökar i antal i stigande årskurs och vad viktigare är, att antalet olika fackord ökar. Symbolerna skiftar istället från informella till formella symboler. Även talområdet utökas i algebra genom årskurserna från att i årskurs 1 ta upp ental och tiotal till att i årskurs 6 ta upp ental, tiotal, hundratal, tusental, decimaltal och negativa tal. Analysen visar också att algebra får mycket större plats i de senare årskurserna än vad bråk får, medan bråk har ett jämnt antal sidor genom böckerna för årskurs 1–6. Likheter som syns genom analysen är ökningen i antal ord, ökningen i antal olika ord och även ökningen i antal symboler.

Syftet var att undersöka vilket språkligt ansvar lärare i natur- ochsamhällsvetenskapliga ämnen tar i undervisningen, och i vilken utsträckning,samt vilka språkutvecklande arbetssätt som de använder sig av. Informanterna,sju till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen ärverksamma behöriga lärare i natur- respektive samhällsvetenskap i år 7-9 vid ensvensk skola.Resultaten som framkom visar att lärarna i undersökningen anser att de arbetarspråkutvecklande i stor omfattning men samtidigt att de inte räcker till förelevernas behov. De arbetssätt som lärarna använder sig av har de själva arbetatfram men de uppger att de saknar fortbildning i arbetssätt som enligt forskningantas gynna elevernas lärande. Språkutvecklande arbetsätt som lärarna användersig av är: praktisk tillämpning och vardaglig anknytning till ämnet,ämnesordlistor, begrepp och resonemang förklaras, hjälpmeningar för att fåigång och stötta skrivandet, hjälp med att formulera skriftligt och genom attutgå från vardagsspråk och utveckla till skolspråk.

Syftet med studien var att undersöka och jämföra ämnesspråket i uppgifter i nationella prov i matematik för årskurs 3 och 6 och därmed bidra med kunskap om ämnesspråklig komplexitet i matematik. För att uppnå detta användes en kvantitativ innehållsanalys för att upptäcka och registrera språkliga aspekter i det naturliga språket som kan bidra med komplexitet i det matematiska ämnesspråket. Det analyserade materialet bestod av uppgifter från de nationella proven i matematik för årskurs 3 från åren 2010-2014 och för årskurs 6 från åren 2012-2014. Resultatet visade att den språkliga komplexiteten varierar mellan uppgifter och årskurser. Samtliga av de undersökta aspekterna: ämnesspecifika ord, nominaliseringar, nominalfraser, logisk konnektiv, passiv verbform och bisatser förekom i varierande grad. Den aspekt som främst bidrar med ämnesspråklig komplexitet i uppgifter i de nationella proven är ämnesspecifika ord.

I kursplanens kunskapskrav i matematik för årskurs 3 står det att eleverna skakunna kommunicera matematiska tillvägagångssätt på ett övervägandefungerande sätt. I tidigare forskning framkommer det att lärare inte låtereleverna använda sig av kommunikation och samarbete inom matematiken.Frågeställningarna för det här arbetet är Hur används samarbetsstrategier ochkommunikation i matematikundervisningen? Hur bidrar detta användande tillatt stärka elevers ämnesspråk? Arbetet är en kvalitativ studie där frågorna harbesvarats genom semistrukturerade intervjuer med aktiva lärare F-3.Resultatet i arbetet visar att EPA och APE är strategier som flertalet av deintervjuade lärarna förespråkar. Det har även framkommit att eleverna på flerasätt kan använda varandra för att utöka sitt lärande. Ytterligare en sak somresultatet visade var att det som lärare är viktigt att använda sig avämnesspråket för att ge eleverna en möjlighet att utveckla sitt språk.