<p>Begreppen <em>resilience</em> och <em>maskrosbarn</em> behandlar båda ämnet motståndskraft. Resilience är ett vedertaget vetenskapligt begrepp, medan maskrosbarn är ett populärvetenskapligt. Uppsatsen syftar till att uppmärksamma parallleller mellan begreppen, utifrån en metod influerad av komparativ analys och begreppsanalys. Den jämförande analysen har utgått ifrån en sammanställning av fakta, byggd på en litteraturöversikt. Studien har med framgång kunnat belysa begreppens närbesläktade innehåll. Författarna har dragit slutsatsen att det populärvetenskapliga begreppet maskrosbarn har sin kärna i det vetenskapliga begreppet resilience.</p>

Begreppen resilience och maskrosbarn behandlar båda ämnet motståndskraft. Resilience är ett vedertaget vetenskapligt begrepp, medan maskrosbarn är ett populärvetenskapligt. Uppsatsen syftar till att uppmärksamma parallleller mellan begreppen, utifrån en metod influerad av komparativ analys och begreppsanalys. Den jämförande analysen har utgått ifrån en sammanställning av fakta, byggd på en litteraturöversikt. Studien har med framgång kunnat belysa begreppens närbesläktade innehåll. Författarna har dragit slutsatsen att det populärvetenskapliga begreppet maskrosbarn har sin kärna i det vetenskapliga begreppet resilience.

No description available.

No description available.

ABSTRACT - SAMMANFATTNING Studiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd – välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor. Det kvalitativa stödet innebär den subjektiva upplevelsen av kontakterna, d.v.s. om relationen präglas av omsorg, respekt eller förtrolighet. Det är en kvantitativ studie och metoden är multipel linjär regressionsanalys. Datamaterialet är hämtat från European Social Survey (2006) runda 3 (ESS3 2006). De centrala begreppen och teorierna är individers subjektiva välbefinnande, socialt stöd, anknytningsteorin, återhämtningsförmåga och stress- sårbarhetsteorin. Studiens huvudsakliga resultat visade på att det sociala stödet hade en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga jämfört med de som hade en högre återhämtningsförmåga. Individer med en låg återhämtningsförmåga hade en större ökning av välbefinnande om de fick tillgång till socialt stöd eller om de inte hade tillgång till detta, jämfört med de med hög återhämtningsförmåga. Studien visade också att det fanns ett positivt samband mellan både kvantitativt socialt stöd – välbefinnade och kvalitativt socialt stöd – välbefinnande. Det kvalitativa stödet hade också ett starkare samband med välbefinnande jämfört med det kvantitativa stödet.  Vid en kontroll för inkomst och arbete så var förklaringsvärdet ca 25 %.

Bakgrund: Historiskt har sjuksköterskor ansetts se på sitt yrke som sitt kall att kunna erbjuda ändlös empati för patienter. Forskning har dock kommit fram till begreppet compassion fatigue som framhåller att den ändlösa empatin minskar som ett resultat av överhängande stressorer som yrkesprofessionen medför i modern tid. Begreppet compassion satisfaction har använts som motsatsord till utbrändhet och compassion fatigue Syfte: Att kartlägga aspekter som främjar sjuksköterskors compassion satisfaction i vårdandet av patienter. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Där 10 artiklar hittades, 4 kvantitativa artiklar samt 6 kvalitativa artiklar i databaserna CinahlPlus samt PubMed. Resultat: Tre teman identifierades; sjuksköterskors utveckling inom yrkesprofessionen, sjuksköterskors inre stöd samt sjuksköterskors yttre stöd. Slutsats: De faktorer som främjar compassion satisfaction kan ses som verktyg i sjuksköterskors arbete i vårdandet av patienter. Detta kan främja förmågan till medlidande och vårdandet samt motarbeta compassion fatigue. / Background: Historically, nurses have been considered to see their profession as their calling and be able to offer endless empathy for the patient. However, research has produced the concept of compassion fatigue, which emphasizes that the endless empathy decreases due to the result of imminent stressors that the profession brings in modern times. The term compassion satisfaction has been used as opposite word to burnout and compassion fatigue. Aim: To map aspects that promote nurses' compassion satisfaction in care of patients. Method: A general literature review was conducted. 10 articles were found, 4 quantitative articles and 6 qualitative articles with the databases CinahlPlus and PubMed. Results: Three themes were identified; the development of nurses in the profession, nurses inner support and nurses external support. Findings: The factors that promote compassion satisfaction can be seen as tools in nurses' work in caring for patients. This can promote the capacity for compassion and nurturing and counteract compassion fatigue.

Studien undersöker Högskolan Kristianstad studenters känsla av ensamhet i deras studiesituation i samband med covid-19 pandemin och vilka faktorer som påverkar ensamheten. Studiens syfte är vidare att ringa in den studentgrupp som kan tänkas vara i extra behov av att ta del utav regeringens riktade stöd. Kvantitativ metod tillämpades i form av enkätundersökning som besvarades av Högskolan Kristianstads studenter på samtliga program som i normala fall är campusbaserade. Resultatet visar på att känslan av ensamhet i sin studiesituation kan förebyggas med hjälp av socialt stöd från kurskamrater och studentens mental återhämtningsförmåga.Studien kommer fram till att studenter i årskurs 1 upplever en högre känsla av ensamhet i sin studiesituation då de har en lägre känsla av socialt stöd från sina kurskamrater. Högst sannolikhet för att kunna mentalt återhämta sig i samband med Covid-19 har de studenter som är över 28 år. Studiens slutsats är att gruppen som Högskolan Kristianstads studenthälsa bör fokusera sitt extra stöd på är studenter i årskurs 1 som är yngre än 28 år.

Today’s society is built upon different infrastructures; structured and integrated systems that are available generally. The consequences of an infrastructure that has stopped working may lead to detrimental implications for the dependent entity – critical infrastructure of said kind are called critical infrastructures. If a payment system would happen to cease to work, a bullwhip-like effect would occur within the financial infrastructure. To create resilience, i.e. the ability to counteract or rehabilitate such an event, is a methodology that may assist the society in handling crises such as these in a more efficient manner. The purpose of this study is to examine the banking sectors resilience in the context of disruptions within card payment systems. The study has been conducted with the help of interviews by different stakeholders working within the banking sector in Sweden. The collected data has been completely confidential. This study is of an exploratory nature, thus a qualitative research method has been applied. The interviews have been recorded and transcribed, and lastly analyzed. The conclusions drawn from the results and analysis has shown that the banks have knowledge of core principals of resilience. The banks resilience principals do differ from the principles conveyed in theoretical literature – while maintaining a unified view of said principles among themselves in the financial sector. The banks are prepared for short-term crises that may emerge, but they do not seem particularly prepared for long-term - more rare – crises. / Dagens samhälle är uppbyggt av många olika infrastrukturer, med infrastruktur menas ett system som är allmänt tillgängligt. Följderna av en infrastruktur som har slutat att fungera kan leda till något stort då en störning kan påverka flera delar i samhället, detta kallas för kritisk infrastruktur. Skulle betalningssystemet sluta fungera uppstår det störningar i den finansiella infrastrukturen. Att skapa resiliens, d.v.s. förmågan att motstå eller återhämta sig från olika kriser som kan uppstå i samhället, är en arbetsmetod som kan hjälpa samhället att hantera kriser på ett effektivare sätt. Syftet med studien är att undersöka bankers resiliens mot störning i kortsystem. Studien har genomförts genom intervjuer med representanter från banker i Sverige och insamlade svar behandlas konfidentiellt. Denna studie är en explorativ studie med kvalitativa forskningsmetoder och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Intervjuerna spelades in, transkriberades och slutligen analyserades. De slutsatser som dras från resultat och analys är att bankerna har kännedom om resiliens och arbetar med resiliens principerna. Bankernas resiliens principer skiljer sig från principerna i teorin, dock har bankerna ett gemensamt synsätt på resiliens. Bankerna är förberedda för kortvariga kriser som kan uppstå men inte för långvariga kriser då de anser att långvariga kriser är sällsynta.