Som det ser ut idag är konkurrensen hård gällande lediga tjänster på arbetsmarknaden. Det förekommer ofta diskussioner kring vikten av att profilera sig och att det inte längre räcker med standardiserade Cv:n vid en arbetsansökan. Syftet med vårt arbete är således att ge en inblick i hur rekryteringsansvariga värderar och förhåller sig till olika situationer som kan komma att påverka rekryteringsbeslutet. Med andra ord vill vi få en insikt i hur en rekryterares värderingar och prioriteringar kan se ut i praktiken. Vi ansåg att en kvalitativ metod lämpade sig bäst för detta ändamål, då vi vill återspegla en nyanserad och beskrivande bild av ämnesområdet. För att uppnå syftet med arbetet har vi genomfört sex intervjuer med rekryteringsansvariga inom Karlstad kommun. Vi har utformat en teoretisk referensram som behandlar tidigare forskning och begrepp inom ämnesområdet. Resultatet från vårt empiriska material har vidare ställts i relation till dessa teorier. Vi har genom vårt resultat kunnat konstatera att vårt empiriska material både konfirmerar och avviker från tidigare forskning. Resultatet som vi har tagit del av pekar på att det finns bedömningar och processer inom rekryteringen som värderas högre än andra. Vi har genom resultatet kunnat urskilja att den personliga kompetensen värderas högt. I relation till formella kompetenser har det framgått att den personliga kompetensens betydelse prioriteras högt. Vidare så har våra respondenter lyft fram den sökandes anpassningsförmåga som betydande. Det anses vara väldigt viktigt att den arbetssökande kan passa in i den befintliga företagskulturen. Andra aspekter som tas upp är vikten av profilera sig till en tjänst, personkemins betydelse samt hur ålder kan spela in i rekryteringssammanhang. Avslutningsvis har vi gett utrymme för en egen reflexion och diskussion av studiens slutgiltiga resultat.

Syftet med denna studie har varit att studera begreppet anställningsbarhet ur ett organisationsperspektiv. Få studier har gjorts utifrån det organisatoriska perspektivet kring anställningsbarhet. Detta kan möjligtvis förklaras med att det främst är individens uppfattning och upplevelser som innefattas i begreppet. Studiens frågeställningar är: -Vilken förståelse har de intervjuade rekryteringsansvariga av begreppet anställningsbarhet? -Hur förhåller de sig till anställningsbarhetens olika komponenter och vilken relevans tillskriver de dem i rekryteringsprocessen?    Den teoretiska modell som ligger till grund för denna studie, baseras på det individuella perspektivet och upplevelsen av anställningsbarhet. Fyra intervjuer med rekryteringsansvariga på olika företag har genomförts för att göra denna undersökning. I studien har en växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats använts. Temat för intervjufrågorna samt resultatet har baserats på de dimensioner som ingår i den teoretiska modellen av individers anställningsbarhet; Karriärsidentitet, Personlig anpassningsförmåga, Socialt kapital. I studiens resultat framkommer det att de rekryteringsansvariga jag kommit i kontakt med, inte använder sig av begreppet anställningsbarhet i sitt dagliga arbete. Begreppet associeras med individens perspektiv och upplevelser av att göra sig anställningsbar. De förhåller sig dock till komponenter som ingår i teorin av upplevd anställningsbarhet hos individer, men benämner det som kompetens. Respondenterna menar att olika komponenter av begreppet, har baserat på roll och yrke, varierande relevans i rekryteringsprocessen. Det går därmed inte att avgränsa sig till enstaka egenskaper som genomgående gör en person anställningsbar.

Järnvägen drabbas av olika störningar vilket skapar förseningar i trafiken. Trafikverket och det branschgemensamma samarbetet ”Tillsammans för tåg i tid” (TTT) efterfrågar ett nyckeltal för resiliens. Nyckeltalet ska kunna användas för att mäta resiliens då tåg i det svenska järnvägssystemet drabbats av en störning. En störning är något som inträffar och minskar ett systems operativa förmåga. Mätning av resiliens och aktivt arbete för att öka resiliens kan användas till arbete för förbättrad punktlighet. Studien går ut på att ta fram detta nyckeltal och anpassa det för Trafikverket och TTT. I studien framkommer det att ett mått för resiliens visar hur väl ett system kan motstå störningar, anpassa sig under störning och hur väl systemet återställer sig efter störning. Resiliens består följaktligen av tre kategorier: motståndskraft, anpassningsförmåga och återställningsförmåga. Dessa tre kategorier är väsentliga för hur modellen för mätning av resiliens ska definieras. I studien framkommer det också att nyckeltalet resiliens är beroende av tidpunkter relaterade till störningshanteringen och indikatorn kapacitet. Kapaciteten för järnvägssystemet bestäms till kvoten av antal tåg i tid och totalt antal tåg. Den modell som utgås från är Francis and Bekera (2014) där resiliensen presenteras som en faktor av återställningsförmåga, anpassningsförmåga och motståndskraft. Resiliensen beräknas med hjälp av en modell där kapacitetsvärden för olika tidpunkter, då en störning inträffar, behövs. Utöver kapaciteten behövs även tidpunkterna för dessa kapacitetsvärden såväl som sannolikheten för att störningen upprepas. Dessutom behövs en parameter som bestämmer hur betydelsefullt det är att återställningen är snabb. Modellen ger ett resiliensvärde som ligger mellan 1 och 0, där 1 är det bästa värdet som betyder att systemet är fullt resilient mot just den störningen. Modellen är bäst tillämpad då en enskild störning inträffar på en begränsad sträcka istället för ett flertal störningar. Dock är modellen inte tänkt att användas då trafiken är helt stillastående utan när minst ett tåg kan nå sitt mål. Slutligen kan värdet för resiliens till exempel användas som ett jämförelsemått för olika sträckor vid ett beslutsunderlag för resursplanering.

<p>This report is about the impact climate change has on the water and sewage systems in general, and the situation in the municipality of Karlstad in particular. Which vulnerabilities are linked to water and sewage systems with regard to climate change and extreme weather situations, what are the possibilities to adapt the system to this and what significance does climate adaptation of the water and sewage systems have in relation to sustainable development?To answer these questions I have studied literature on the subject and interviewed several people who work with these types of questions. The answers I have received state that there are a multitude of vulnerabilities linked to the water- and sewage systems, but that there are also many strong interests which strive to take measures and adapt to a changed climate. I have also come to the conclusion that the starting points and views of the possibilities to act differs between the people that I have interviewed, but that theses problems are built into the concept of democracy.</p>

This report is about the impact climate change has on the water and sewage systems in general, and the situation in the municipality of Karlstad in particular. Which vulnerabilities are linked to water and sewage systems with regard to climate change and extreme weather situations, what are the possibilities to adapt the system to this and what significance does climate adaptation of the water and sewage systems have in relation to sustainable development?To answer these questions I have studied literature on the subject and interviewed several people who work with these types of questions. The answers I have received state that there are a multitude of vulnerabilities linked to the water- and sewage systems, but that there are also many strong interests which strive to take measures and adapt to a changed climate. I have also come to the conclusion that the starting points and views of the possibilities to act differs between the people that I have interviewed, but that theses problems are built into the concept of democracy.

No description available.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse finlandssvenska kvinnors upplevda nivå av stress, självkänsla och emotion management (att kunna hantera de egna känslorna) hade för deras förmåga att anpassa sig till en ny tillvaro i Schweiz. Utöver detta syftade studien att klargöra vilka överlappningar som fanns mellan self-efficacy och dimensionerna i Black, Mendenhall och Oddou (1991) modellen över internationell anpassning. Fyra olika skalor användes för att undersöka relationen mellan anpassningsförmåga och variablerna ovan. Resultatet baserat på 35 respondenter visade att anpassningsförmåga korrelerade både med självkänsla och self-efficacy (tilltro till sin egen förmåga). Kvinnorna skattade anpassningen till livet i Schweiz som ringa krävande, hade låga stressupplevelser och en god självkänsla. Kvinnornas emotion management, var likaledes god. Resultaten bidrar till en bättre förståelse av anpassningsprocessen i ett annat land än det egna hemlandet för att underlätta omställningen.

Bakgrund: Organisationer och företag står inför flera utmaningar vad gäller anpassning till den snabba utveckling som sker i dagens samhälle. Det är vitalt för företag som befinner sig inom snabbföränderliga branscher att agera snabbt och effektivt för att ligga i framkant inom sitt specifika område. Syfte: Denna studie har för avsikt att forma en förståelse kring hur relationen mellan stabilitet och förändring ter sig i ett innovativt företag, vilka befinner sig i en snabbföränderlig miljö. Vidare ämnar studien att bidra med djupare insikter kring balansen mellan organisatorisk stabilitet och kortsiktiga innovationsprocesser samt medarbetares syn på denna balans. Metod: Studien har anammat en kvalitativ ansats där insamling av empiri genomförts genom tolv intervjuer med anställda på olika nivåer inom den undersökta organisationen. Slutsats: Studien visar att den undersökta organisationen bibehåller en stabilitet genom arbetsuppgifter som bygger på rutiner, erfarenheter och vanor. Det går att finna skillnader i hur de anställda uppfattar relationen mellan stabilitet och förändring, där olika perspektiv finns på lednings- och medarbetarnivå. / Background: Organizations and companies face several challenges regarding adaptation to the rapid development that is taking place in today's society. It is vital for companies that are in fast-changing industries to act quickly and efficiently to stay at the forefront of their specific area. Purpose: This study intends to form an understanding of how the relationship between stability and change occurs in an innovative company, which work within a rapidly changing environment. Furthermore, the study intends to contribute deeper insights into the balance between organizational stability and short-term innovation processes as well as employees' views on this balance. Method: The study has embraced a qualitative approach where empirical gathering was conducted through twelve interviews with employees at different levels within the investigated organization. Conclusion: The study shows that the surveyed organization maintains stability through work based on routines, experiences and habits. Differences can be found in how employees perceive the relationship between stability and change, with different perspectives at management level and employee level.

Värmeböljor i Östergötland förväntas bli mer frekvent förekommande och med en större intensitet. Klimat- och sårbarhetsanalyser används som underlag för klimatanpassningen i länet, men det saknas en enhetlig definition av vad klimatrelaterad sårbarhet innebär. Dagens sårbarhetsanalyser för Östergötland fokuserar på utsattheten för olika klimatförändringsaspekter. Denna studie syftar till att undersöka sårbarhet inför värmeböljor i Östergötland utifrån känslighet och anpassningsförmåga och att sätta det i relation till gällande styrdokument för klimatanpassning. Studien görs via karteringar över Östergötlands biofysiska känslighet och socioekonomiska anpassningsförmåga som sedan kompletteras med en tematisk dokumentanalys av några av länets plandokument. Karteringen visar hur känsligheten är koncentrerad i stadskärnorna medan låg anpassningsförmåga snarare är utspridd över stadsdelarna. Temana som tas upp och diskuteras utifrån dokumenten är strategi, behov, känslighet och anpassningsförmåga. Dokumentanalysen visar på en otydlighet samt vissa motsägelser mellan styrdokumenten vilket indikerar att Länsstyrelsen brister i sin roll som samordnande organ inom klimatanpassningen i länet. / Heatwaves in Östergötland are expected to appear more frequently and intensify. Climate and vulnerability assessments are used as the basis of climate adaptation in the region, but there is a lack of a standardized definition of climate related vulnerability. This study aims to assess the vulnerability to heatwaves in Östergötland based on sensitivity and adaptive capacity, to put in relation to current policy and planning documents for climate adaptation in the region. The study is conducted by mapping the bio-physical sensitivity and the socio-economic adaptive capacity with a complementary thematic analysis of the regions policy and planning documents. The mapping shows that high sensitivity and low adaptive capacity mainly occurs within and around the urban areas of Linköping and Norrköping. The thematic analysis demonstrates an ambiguity within the policy documents and the conclusion is that Länsstyrelsen Östergötland fails in its role as a coordinator of climate adaptation in the region.