<p>Begreppen <em>resilience</em> och <em>maskrosbarn</em> behandlar båda ämnet motståndskraft. Resilience är ett vedertaget vetenskapligt begrepp, medan maskrosbarn är ett populärvetenskapligt. Uppsatsen syftar till att uppmärksamma parallleller mellan begreppen, utifrån en metod influerad av komparativ analys och begreppsanalys. Den jämförande analysen har utgått ifrån en sammanställning av fakta, byggd på en litteraturöversikt. Studien har med framgång kunnat belysa begreppens närbesläktade innehåll. Författarna har dragit slutsatsen att det populärvetenskapliga begreppet maskrosbarn har sin kärna i det vetenskapliga begreppet resilience.</p>

Begreppen resilience och maskrosbarn behandlar båda ämnet motståndskraft. Resilience är ett vedertaget vetenskapligt begrepp, medan maskrosbarn är ett populärvetenskapligt. Uppsatsen syftar till att uppmärksamma parallleller mellan begreppen, utifrån en metod influerad av komparativ analys och begreppsanalys. Den jämförande analysen har utgått ifrån en sammanställning av fakta, byggd på en litteraturöversikt. Studien har med framgång kunnat belysa begreppens närbesläktade innehåll. Författarna har dragit slutsatsen att det populärvetenskapliga begreppet maskrosbarn har sin kärna i det vetenskapliga begreppet resilience.

Den här uppsatsen är baserad på tidigare forskning av företag som har en bakgrund från företaget JC. I tidigare forskning framträder JC som ett framgångsrikt företag. Det som var kännetecknande hos JC var bland annat det kreativa arbetsklimatet som var öppen och utmanande samt det dynamiska ledarskapet inom företaget. Sammanlagt har elva nya företag skapats av personer med denna bakgrund. De nya företag som har identifierats startades under perioden 1990-2007, med tyngdpunkt i slutet av 1990-talet. De nya företagen indelas i tre olika branscher: Kedjeföretag, hit hör bland annat GinaTricot som enligt många bedömare är den mest framgångsrika butikskedja efter H&amp;M. Designföretag har vi exempelvis Nudie Jeans som många också känner till samt Företagsservice, hit hör såsom Viskan Distanshandel System. I denna studie belyses det som uppfattas som framgångsrikt hos de tre serviceföretag; Viskan Distanshandel system, Futurelab och Unitail, vilka har bakgrund inom JC. Och vad innebär framgångsriktledarskap för dessa företag. I undersökningen ingår det även hur motståndskraftiga dessa företag har varit under den senaste globala ekonomiska recessionen och hur de har hanterat svårigheter i samband med krisen. Studien är utformad med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört det så kallad delvis strukturerade intervjuer med de tre företagsledare. Med hjälp av en intervjuguide gjorde att vi kunde hålla en viss struktur under intervjuns gång. Det empiriska materialet har sedan analyserats genom den abduktiva metoden och hermeneutiskt förhållningssätt, där vi växlade mellan empiri och teori utifrån den hermeneutiska cirkeln. Vår undersökning visar att det inte finns några recept som leder till framgång och att vara motståndskraftig. Framgångsriktledarskap gemensamt hos de tre företagsledarna är att de utövar olika slags ledarstilar samtidigt beroende på situationen. Det gör att de blir flexibla och effektiva under finanskrisen, där de kan gå in i olika roller och får möjliga utrymmen och spelplaner som gör att de kan ha kontroll över läget när något slumpmässigt uppstår. Framgång hos de samtliga företagen åstadkoms via deras kontaktnätverk och det starka teamet som dem lyckades skapa i början. Dessa två faktorer har även varit ett slags motståndskraft för de företagen under krisen. Vi kan enbart hävda att dessa två faktorer har varit ett slags motståndskraft under krisen för de företagen. Dock är det svårt att påstå att dessa kan betraktas som ett slags recept för motståndskraft för andra organisationer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärda handlingsstrategier som motståndskraft mot stressorer som kan uppstå i en specifik arbetsmiljö. Frågor som ställdes utifrån syftet var: Vilka handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstå i en arbetsmiljö? Hur kan handlingsstrategierna förstås i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är handlingsstrategierna ett uttryck för ett sociokulturellt lärande? I studien användes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer där frågor utifrån krav-kontroll-stöd modellen ställdes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som användes i studien var teori om arbetsmiljö och hälsa, sociokulturellt perspektiv, lärande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen. De handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, självgående och hög arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och använder sig av utifrån tolkningen. Handlingsstrategierna i relation med krav-kontroll-stöd modellen ger även en lärande arbetssituation vilket är gynnsamt för upprätthållande av välbefinnandet. Handlingsstrategierna kan vidare ses som ett uttryck för sociokulturellt lärande då arbetstagarna lär sig i kulturen och i interaktion med andra.

Järnvägen drabbas av olika störningar vilket skapar förseningar i trafiken. Trafikverket och det branschgemensamma samarbetet ”Tillsammans för tåg i tid” (TTT) efterfrågar ett nyckeltal för resiliens. Nyckeltalet ska kunna användas för att mäta resiliens då tåg i det svenska järnvägssystemet drabbats av en störning. En störning är något som inträffar och minskar ett systems operativa förmåga. Mätning av resiliens och aktivt arbete för att öka resiliens kan användas till arbete för förbättrad punktlighet. Studien går ut på att ta fram detta nyckeltal och anpassa det för Trafikverket och TTT. I studien framkommer det att ett mått för resiliens visar hur väl ett system kan motstå störningar, anpassa sig under störning och hur väl systemet återställer sig efter störning. Resiliens består följaktligen av tre kategorier: motståndskraft, anpassningsförmåga och återställningsförmåga. Dessa tre kategorier är väsentliga för hur modellen för mätning av resiliens ska definieras. I studien framkommer det också att nyckeltalet resiliens är beroende av tidpunkter relaterade till störningshanteringen och indikatorn kapacitet. Kapaciteten för järnvägssystemet bestäms till kvoten av antal tåg i tid och totalt antal tåg. Den modell som utgås från är Francis and Bekera (2014) där resiliensen presenteras som en faktor av återställningsförmåga, anpassningsförmåga och motståndskraft. Resiliensen beräknas med hjälp av en modell där kapacitetsvärden för olika tidpunkter, då en störning inträffar, behövs. Utöver kapaciteten behövs även tidpunkterna för dessa kapacitetsvärden såväl som sannolikheten för att störningen upprepas. Dessutom behövs en parameter som bestämmer hur betydelsefullt det är att återställningen är snabb. Modellen ger ett resiliensvärde som ligger mellan 1 och 0, där 1 är det bästa värdet som betyder att systemet är fullt resilient mot just den störningen. Modellen är bäst tillämpad då en enskild störning inträffar på en begränsad sträcka istället för ett flertal störningar. Dock är modellen inte tänkt att användas då trafiken är helt stillastående utan när minst ett tåg kan nå sitt mål. Slutligen kan värdet för resiliens till exempel användas som ett jämförelsemått för olika sträckor vid ett beslutsunderlag för resursplanering.

Psykosocial motståndskraft (”resilience”) innebär att klara sig bra i samband med motgång. Det är viktigt att främja detta i unga år då utvecklingskaskader (kedjereaktioner) som följd av olika upplevelser kan påverka resten av livet. Syftet med denna studie var att undersöka hur motståndskraft uppfattas och hur det främjas i det dagliga arbetet i förskolan. Sju intervjuer med förskolepersonal genomfördes och analyserades och resultatet tyder på att begreppet i sig inte är känt men att många delar av det appliceras. Resultatet visade att personalen uppfattar att motståndskraft berör barnets inre förmågor, faktorer i interaktion med omgivningen och förskolans specifika roll. Barnets inre förmågor kan sammanfattas i temat inre motivation, interaktionen med omgivningen i temat anknytning och förskolans speciella roll som temat ekologiskt system. Framtida forskning kan utökas med hjälp av resultatet, förskolor kan använda redovisade faktorer för mer strukturerat hälsoförebyggande arbete och hälsobetydelsen av små barngrupper får ytterligare stöd för beslutsfattare.

Det krävs mycket av en människa som måste fly sitt hemland. När dessutom ett barn flyr utan sina föräldrar eller andra anhöriga är det möjligt att barnet har tvingats av sin familj att ge sig av och familjen lägger allt sitt hopp till att barnet ska lyckas i västvärlden. Kraven och förväntningarna på dessa flyktingbarn är svåra att förstå. För att få en djupare förståelse för de ensamkommande flyktingbarnens situation utformades studiens syfte till att undersöka hur personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn upplever barnens känsla av sammanhang, vilket föranledde frågeställningarna: 1) Hur upplever personalen att de ensamkommande flyktingbarnens känsla av sammanhang ser ut? 2) Vilka faktorer anser personalen som inflytelserika för barnens känsla av sammanhang? I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats, innefattande semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som är personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn. Resultatet visar att tillhörighet och stöd i den egna etniska gruppen och meningsfull sysselsättning vara av betydelse, främst i form av nära mellanmänskliga relationer och skola. För att skapa meningsfullhet behövs utrymme för existentiella teman och individens egna känslor vilka genom resultatet har varit svårare för studien att mäta men dessa har omnämnts och är nödvändiga för att KASAM ska kunna uppnås. / It requires a lot of a person who must flee their homeland. When a child flees without family or relatives it’s possible that the child has been forced to leave by the family, with hope that the child shall succeed in the Western World. The demands and expectations on these children are hard to comprehend. To attain a broader understanding of the unaccompanied refugee children’s situation, the purpose of the study was to examine the children’s sense of coherence, which gave rise to the following questions: 1) How can the children’s sense of coherence be described from personnel that work with them? 2) Which factors do the personnel consider to be of influence for the children’s sense of coherence? The study is based on a qualitative method, containing semistructured interviews with eight working respondents at the homes for unaccompanied refugee children. The interview questions where based on Antonovsky’s conception about sense of coherence, short SOC. Decisive for the results was the belonging and support of the own ethnic group and the main occupation of importance, foremost the close relationships and school. In order to create meaningfulness, space is required for existential theme and the individual’s feelings. These factors however have been hard to measure but they are mentioned and considered essential to achieve SOC.

Denna undersökning kommer huvudsakligen fokusera på två givna delar, en områdesöversikt och en flerfallstudie. Syftet för arbetet är att undersöka hur fem svenska kustnära kommuner; Göteborg, Malmö, Vellinge och Kristianstad samt Stockholm arbetar i sin översiktliga planering med översvämningshanteringen och hur ökad motståndskraft mot havsnivåhöjning införlivas. Vidare ska arbetet behandla vilka konsekvenser som stigande havsnivåer leder till och hur den framtida planeringen ska kunna rusta sig för utmaningarna. Undersökningen avgränsas till enbart kustnära kommuner belägna i södra eller mellersta Sverige för att begränsa det insamlade materialet som behövs för undersökningen. Likaså avgränsas arbetet till att endast undersöka översvämningsrisken som sker till följd av havsnivåhöjningar och inte extrema regnmängder. Undersökningen utgår från en kvalitativ forskning och analysprocess, där målet är att förstå och förklara hur svenska kustnära kommuner hanterar havsnivåhöjning och översvämningsrisken i sin översiktliga planering. Metoden för datainsamling baseras på dokument producerade av kommuner, myndigheter och forskare som utgör offentliga handlingar. Dokumenten analyseras därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med uppgiften att kvantifiera texternas innehåll. Slutligen jämförs och diskuteras de undersökta kommunerna och de satta frågeställningarna besvaras. Samtliga av de utvalda kommunerna har sina egna olika givna omständigheter gällande ekonomiska förutsättningar och den fysiska miljön, som speglar hur kommunens arbete kring översvämningsriskhanteringen ser ut. Det är givet att en förändring av planeringen berörande översvämning behöver utvecklas och anpassas till det förändrade klimatet. Vi kan inte blunda för klimatpåverkan och dess följdkonsekvenser, utan den fysiska planeringen behöver sträva efter en ökad resilience.    Avslutningsvis knyts undersökningen ihop med ett avsnitt berörande slutsatser.

In connection with the Russian invasion of Ukraine in 2014, the building of the Swedish total defence was brought to the fore. In its focus, the Swedish government has emphasized total defence should be resilient to external threats, but without defining the concept of resilience. This study takes its starting point in trying to identify key actors' interpretation of the concept of resilience by studying key policy documents related to the development of the Swedish total defence through a qualitative text analysis. Through a theory-consuming approach, a theoretical framework has been constructed that broadens the concept of resilience in a security policy context to identify both explicit and implicit statements and representations from each actor's policy document. To identify possible differences, scientific definitions of resilience are adopted as an indicator to visualize each actor's presentation of the concept of resilience. These indicators are engineering resilience, ecological resilience, and evolutionary resilience. The results of the study show that there are differences between the central actors, the politicians, the Authority for civil protection and emergency preparedness (MSB), and the Swedish Armed Forces, in the presentation and interpretation of the concept of resilience, which may have a negative impact in implementing resilience throughout the Swedish total defence system.

Sveriges säkerhetsstrategi baseras på en totalförsvarsprincip, vilket inom forskningen tillskrivits en nyliberalistisk styrmetod som skapar säkerhet genom att bygga ett resilient samhälle. Det resilienta samhället och totalförsvarsprincipen innebär att hela samhället involveras i skapandet av motståndskraft gentemot hot. Utan medborgare som vill vara delaktiga i principen faller säkerhetsstrategin. Etablerad forskning har svårt att koherent beskriva hur medborgare i ett land som Sverige ställer sig till totalförsvarsprincipen. Genom en kvalitativ intervjustudie kan drivkrafter för att bidra till samhällets motståndskraft, i studien kallat medborgerlig motståndskraft, undersökas bland medborgare i totalförsvarets frivilligorganisationer. Medborgerlig motståndskraft utgör studiens teoretiska bidrag där fenomenet undersöks genom lockelser för samhälleliga yrken samt viljan att ingå i samhälleliga sammanhang. Här har teorier om pro-samhälleliga beteenden respektive sociala rörelser tillsammans bildat ett teoretiskt ramverk. Resultatet visar att frivilligmedlemmarnas drivkrafter för medborgerlig motståndskraft består av en inre altruism och ett rationellt sökande efter trygghet. Samtidigt påvisas kontextens betydelse för deras insikt för att engagera sig. Dessutom visar resultatet att flertalet av drivkrafterna medborgarna har, härstammar eller stärks av behållningen frivilligmedlemmarna får av sin delaktighet. Sammanfattningsvis påvisar resultatet att trots Sveriges långa tid av fred och vald styrmetod finns det hög medborgerlig motståndskraft men det är avgörande att staten kultiverar denna potential om den ska komma samhället till nytta. Studien bidrar till forskning om medborgarnas roll i det resilienta samhället samt forskning om motståndsrörelser, men också insikter om faktorer som bör kultiveras i skapandet av en säkerhetsstrategi baserad på medborgerlig delaktighet i totalförsvaret.