This exploratory bachelor’s thesis aims to develop a better understanding of an underdeveloped area of research, namely the impact of an pandemic on Swedish public libraries and how they manage and cope with the effects of such a crisis. In doing so the study uses the ongoing global spread of the new disease covid-19 as a case. To be able to reason about the libraries capacities of coping with the effects related to the so called ”coronacrisis” the study draws on the notions of resilience and its related concept of measure, social capital. Through a qualitative analysis of semi-structured interviews with seven public library directors the thesis shows that all libraries in the study has been affected by the crisis in a more or less same degree. The libraries also cope with it in a similar matter using capacities as communication, adaptivity, creativity and commitment. Furthermore the thesis shows that the library directors prioritize the safety of the library staff and users as well as to keep the libraries open during the crisis. The libraries as a whole primarily prioritize to reach out to the public with literature through new or developed means and services. The study also reveals areas of potential development for the studied public libraries both during and after the coronacrisis, where the digital outreach to the public and digital usage by the library staff is the most essential.

Med bakgrund i att klimatet förändras och kommer påverka människor världen över ännu mer i framtiden, så även i Sverige, var det relevant att undersöka hur två vattennära kommuner arbetar för att anpassa sig till översvämningar. Klimatförändringarna sker snabbare idag än någonsin och tillsammans med en befolkningsökning räknar experter med att fler och större naturkatastrofer kommer att inträffa. Därför behöver också kommunerna anpassa sitt arbete efter det här då samhällsplaneringen har som mål att tillgodose människors behov. Begreppet resiliens är svårdefinierat men anses ändå vara något eftersträvansvärt och särskilt i relation till klimatfrågor. Syftet med studien blev således att undersöka om och hur två svenska kommuner tolkar och arbetar för att uppnå resiliens i deras samhällsplanering gällande översvämningsproblematiken.Studien har använt sig av kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer som komplement till en dokumentanalys och för att besvara frågeställningarna har den här empirin analyserats tillsammans med valda teorier. Studien är uppbyggd utifrån två huvudteman; tolkning och arbete, och såväl teorier och frågeställningar har valts efter det. Resultatet av studien påvisar att begreppet är just så svårt att definiera som flera innan visar på, men att kommunerna fortfarande arbetar för samma sak - att bli resilienta. / Given that the climate is changing and will affect people around the world even more in the future, so also in Sweden, was it relevant to investigate how two waterfront municipalities work to adapt to floods. Climate change is happening faster today than ever before, and together with an increase in population, experts expect that more and more major natural disasters will occur. Therefore, the municipalities also need to adapt their work to this, as community planning aims to meet people's needs. The concept of resilience is difficult to define but is still considered to be something desirable and especially in relation to climate issues. The purpose of the study was thus to investigate whether and how two Swedish municipalities interpret and work to achieve resilience in their community planning regarding the flood problem.The study has used a qualitative method through semi-structured interviews as a complement to a document analysis and to answer the questions the empirical data has been analyzed together with selected theories. The study is based on two main themes; interpretation and work, and both theories and issues have been chosen accordingly. The results of the study show that the concept is just as difficult to define as several previously has shown, but that the municipalities are still working for the same thing - to become resilient.

Resilience har över tid fått ökad uppmärksamhet då det i dagens samhälle är avgörande attkunna hantera tillfälliga störningar till följd av oväntade världshändelser. Studien syftar till attundersöka hur företag i praktiken definierar resilience samt vilka förutsättningar de har för attskapa resilience i sin verksamhet. Genom att göra en jämförelse av två företag som driverolika verksamheter, ett handelsföretag och ett industriföretag, ämnar studien att ökaförståelsen för hur företagets förutsättningar att hantera störningar skiljer sig åt. För attbesvara studiens frågeställning jämförs H&M:s och Volvos definition och förhållningssätt tillresilience samt hur de förberett sig och hanterat de störningar som haft påverkan på derasverksamheter under 2022. Studiens teoretiska referensram tar avstamp i forskningpresenterad av Buyl et al., (2022), Denyer (2017), Duchek (2019) samt Madani & Parast(2021) som betraktar resilience som en process. Därtill kompletteras den teoretiskareferensramen av forskning om organisatoriska egenskaper som påverkar resilience sompresenteras av Burnard et al. (2018). Det empiriska underlaget har samlats in via en kvalitativmetod (en dokumentstudie) och består av årsredovisningar och kvartalsrapporter somkompletteras av artiklar publicerade i Dagens industri. Studiens slutsats är att det undersöktaindustriföretaget har större utmaningar att skapa organisatorisk resilience än det undersöktahandelsföretaget. Detta då Volvo varit mer begränsat av störningar som inträffat och tvingatsanpassa sin verksamhet därefter medan H&M har kunnat agera med en större handlingsfrihetoch därtill infört åtgärder som på lång sikt kan förväntas bidra till företagets framgång.

Denna studie utforskar hur motståndskraft, ett koncept inom krishantering, tar sig uttryck inom en organisation i praktiken och om arbetet med att utveckla motståndskraft medför organisatoriska fördelar. Studien undersöker motståndskraft genom att skapa en analysmodell som arbetsklädesföretaget Fristads analyseras genom. Fristads är ett företag som i närtid hanterat en rad kriser. Resultatet tyder på att kriser som faller inom den organisatoriska förståelsen kan förklaras genom denna studies analysmodell. Däremot kriser som faller utanför den organisatoriska förståelsen, och som därmed inte har förberetts inför, kan inte förklaras genom analysmodellen. Detta föranleder ett behov av en revidering av denna, där den organisatoriska förståelsen tas i beaktning för att göra det möjligt att förklara hur motståndskraft tar sig uttryck inom en organisation. Därutöver drar studien slutsatsen att ett förberedelsearbete inför en kris höjer den motståndskraftiga potentialen inom en organisation.Detta skapar organisatoriska resurser nödvändiga för att kunna hantera kriser mer effektivt, vilket i sin tur skapar organisatoriska fördelar.

The purpose of this study is to describe how dandelion children has experienced their childhood and how their childhood has formed them in their adulthood. The purpose is also to examine how the attachment between the child and the parents has come to expression. To search for the answers of the purpose the following issues has been created: How do dandelion children experience that their upbringing has formed them as a human being in adulthood? and How do dandelion children experience the attachment to their parents have been expressed during childhood? The empirical material of this study is based on a qualitative approach where the material has been assembled by semi-structured interviews with five respondents. The result shows that all the respondents has experienced their childhood as a problematic existence due to their parents lacking in their basic care of the child. The dandelion children in this study states that their childhood has had a crucial part in how they has been formed as adults. The result shows how the attachment between the dandelion children and their parents has come to expression in the childhood. The attachment has come to expression in an insufficient way which has resulted in the respondents searching for other significant adults to make their life brighter. The conclusion of this study shows that children growing up under troubled circumstances in the family are affected by their childhood and are as adults formed by their experience that they are carrying with them from the childhood.

Studien bidrar med kunskap om hur svåra kriser som krig kan aktivera och göra bruk av det förflutna. Undersökningen fokuseras på en pågående produktion av en utställning Korsvägar, som görs på Armémuseum och baseras på ett samarbete mellan statliga museer i Sverige och Ukraina. De teman som utställningen ska beröra har en stor relevans för Sveriges, Ukrainas, men även Rysslands nationella identitet. Därför undersöks i studien varför och på vilket sätt den gemensamma svensk-ukrainska historien görs påmind under det pågående Ukrainakriget och vilken roll det svenska museet får i den nya verkligheten. Studiens hypotes är att denna utställning aktiverar det förflutna i en kulturarvsform som ger en relevant samtidsprodukt präglad av det pågående kriget. Resultatet som kommer att visas i utställningen är en officiell bild av en djupgående svensk-ukrainsk gemenskap förankrad i en gemensam historia. Statliga kulturhistoriska institutioner från båda länder försöker att genom urval i det förflutna och sina samlingar skapa och representera gemensamma minnen för att kunna bruka detta ”arv” som en politisk resurs. Studiens resultat visar därför att utställningen Korsvägar spelar en mycket bredare roll än bara som en gemensam mellaninstitutionell skapelse. Studiens resultat diskuteras i relation till fältet kritiska kulturarvsstudier.

Detta kandidatarbete behandlar klimatförändringar med särskilt fokus på värmeböljor, hur det hanteras i den fysiska planeringen och hur stadsmiljöer kan utvecklas och utformas för att bli mer motståndskraftiga mot värmeböljor.Forskningen säger att klimatet förändras och värmeböljor kommer bli allt vanligare, både globalt och i Sverige. Värmeböljor leder till en ökad dödlighet, särskilt hos sårbara grupper och påverkar även övriga samhällsviktiga sektorer, verksamheter och fysiska miljöer. Konsekvenserna förväntas bli som störst i tätbebyggda stadsområden på grund av den urbana värmeöeffekten.Arbetet har utgått från resiliens som teori, där utgångspunkten grundar sig i att våra samhällen behöver stärka sin förmåga att förbereda sig för, klara av, och återhämta sig från klimatrelaterade förändringar.I den avslutande fallstudien redovisas gestaltningsprinciper för två områden som är utsatta för höga temperaturer, samtidigt som de är utpekade som lämpliga områden för förtätning, med syftet att skapa ett svalare mikroklimat.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolpersonal på högstadiet upplever sig kunna stärka skyddsfaktorer hos ungdomar som har föräldrar med missbruksproblematik, samt vilken hjälp som finns att ge dessa ungdomar i skolan. Metoden som använts är kvalitativ forskningsansats med inriktning på hermeneutik. För att få fram resultatet har semistrukturerade intervjuer genomförts och transkribering samt meningskoncentrering av materialet gjorts. Resultatet visade på att det finns en hel del hjälpinsatser att ge, exempelvis mentorskontakt, extra läxhjälp och samverkan med socialtjänst och andra myndigheter. Mellan dessa önskas dock en mer öppen sekretess från lärarnas sida för att underlätta arbetet med ungdomarna. Det råder kunskapsbrist hos många lärare kring just missbruksproblematik, och kunskap om detta är någonting som var önskvärt hos flertalet intervjupersoner. Den teoretiska utgångspunkten i studien är relationella perspektivet då denna berör hur viktigt det är med relationen mellan lärare och elev. I resultatet framkom det att relationen är grunden till att eleverna ska må bra, och en positiv relation medför att ungdomarna har det lättare att öppna upp sig och prata om jobbiga situationer.

Trots att 500 000 barn växer upp med minst en förälder som lider utav någon form av psykisk ohälsa, missbruk eller som utsätter dem för våld så saknas det ändå kunskap om hur detta påverkar individen i vuxen ålder. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse för hur uppväxtvillkoren bidragit till att skapa identiteten maskrosbarn samt hur det påverkat individens välbefinnande i vuxen ålder, med utgångspunkt i det subjektiva välbefinnandet. Genom en kvalitativ intervjustudie gavs individerna utrymme för att själva få berätta sin historia om hur det var att växa upp i en dysfunktionell familj och dess påverkat vuxenlivet. Genom en socialpsykologisk ansats studeras detta fenomen utifrån teorier om välbefinnande, KASAM, resiliens, stigma och identitet. I studien deltog 10 kvinnor som själva identifierar sig som maskrosbarn. Resultatet talar för att ogynnsamma förhållanden under uppväxten påverkar så väl identitetsskapande som välbefinnande. Detta tar sig i uttryck genom att dessa individer säger sig inneha distinkta egenskaper som upplevs vara en direkt effekt av traumatiska upplevelser under barndomen. En majoritet av dessa individer har också ett utpräglat behov utav förutsägbarhet i det dagliga livet för att kunna känna välbefinnande. / Despite the fact that 500 000 children grow up with at least one parent who suffers from some form of mental illness, abuse or who exposes them to violence, there is still a lack of knowledge about how this affects the individual in adulthood. The purpose of this study is therefore to create an understanding of how the conditions of growth have contributed to creating the identity of dandelion children and how it has affected the individual's well-being with emphasis on the level of subjective well-being, in adulthood. Through a qualitative interview study, the individuals were given space to tell their own story about what it was like to grow up in a dysfunctional family and its impact on adult life. Through a social psychological approach, this phenomenon is studied on the basis of theories of well-being, Sense of coherence (SOC), resilience, stigma and identity. The study involved 10 women who identify themselves as dandelion children. The results suggest that unfavorable conditions during adolescence affect both identity creation and well-being. This is expressed by the fact that these individuals claim to possess distinct characteristics that are perceived to be a direct effect of traumatic experiences during childhood. A majority of these individuals also have a distinct need for predictability in daily life to achieve well-being.

Förändringar i klimatet i framtiden kommer innebära en ökad risk för översvämningar. Städer kommer behöva göra mer anpassningsarbete för att motverka översvämningar i framtidens klimat, men mindre städer och kommuner har en ofta en brist på kapacitet och resurser vilket försvårar deras anpassningsarbete. Denna studie undersöker Landskrona kommuns motståndskraft mot översvämningar i framtidens klimat genom en fallstudie. För att undersöka detta, har studien visat relevanta lagar för översvämningar och hur Landskrona kommer påverkas av översvämningar på grund av klimatförändringar. Undersökning operationaliserar resiliensbegreppet för att finna svar på hur resilient (motståndskraftigt) Landskrona är emot översvämningar i framtidens klimat och hur staden kan bli mer resilient samt vad Landskronas huvudsakliga översvämningsstrategi består av. Studien finner att Landskrona kommun arbetar i huvudsak med inkrementell förändring genom utlösande händelser och vid antagandet av nya detaljplaner och försöker lära sig att leva med framtida översvämningar genom lämplig markanvändning. Dock finner studien att det finns brister i översvämningsstrategin som kan påverkas dels av den kommunala autonomin, dels av ekonomiska incitament som driver kommuner med sämre skatteunderlag att exploatera markområden i attraktiva lägen, och rekommenderar därför att vidare forskning inom området bör särskilt titta på hur kommunalekonomi påverkar kommuners översvämningsstrategier. / Changes in the climate in the future will increase the risk of flooding. Cities are required to adapt to the changes in the climate to prevent floods in the future, but smaller cities and municipalities often lack the required resources and capacity to adapt. This study examines the resilience of Landskrona municipality to floods in future climates through a case study. To investigate this, the study has examined relevant laws for flooding and how Landskrona will be affected by floods due to climate change. The study operationalizes the concept of resilience to find answers to how resilient Landskrona is to floods in future climates and how the city can become more resilient, as well as what Landskrona's main flood strategy is. The study finds that Landskrona municipality primarily works with incremental change through triggering events and the adoption of new zoning plans and tries to learn to live with future floods through appropriate land use. However, the study also finds that there are deficiencies in the flood strategy that can be affected by both municipal autonomy and economic incentives that drive municipalities with lower tax revenues to exploit land areas in attractive locations. Therefore, the study recommends that further research should focus particularly on how municipal economy affect municipalities' flood strategies.