Jordens klimat håller på att förändras i takt med att den globala temperaturen ökar som en följd av de stora mängder växthusgaser som har släppts ut, och fortfarande släpps ut, av mänskligheten. Dessa klimatförändringar får stora konsekvenser för mänskligt liv, bland annat i form av både ökade och minskade regnmängder, havsnivåhöjningar samt fler och mer intensiva värmeböljor och andra extremväder. Fysisk planering förs ofta fram som en viktig del i arbetet med både klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp, men de två aspekterna hanteras ofta som en dikotomi inom den fysiska planeringen, något som kan anses vara olämpligt med tanke på vikten av de båda för att hantera klimatförändringarna. Uppsatsen syftar till att undersöka hur svenska kommuner arbetar med klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp genom fysisk planering på strategisk nivå. I uppsatsen genomförs en komparativ flerfallsstudie där det undersökta materialet består av fyra kommunala översiktsplaner. Kvalitativ innehållsanalys har använts för att identifiera de mål, strategier och åtgärder som framgår i översiktsplanerna. Resultatet av innehållsanalysen har sedan analyserats utifrån forskningsfrågorna, kunskapsöversikten och klimatresiliens som teori. Utifrån denna komparativa flerfallsstudie dras slutsatsen att det kommunala arbetet med klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp genom fysisk planering på strategisk nivå varierar och att det finns både skillnader och likheter mellan de undersökta kommunerna. Studien visar också att samtliga undersökta kommunerna arbetar med både klimatanpassning och utsläppsminskning genom olika typer av mål och strategier, samtidigt är det endast ett fåtal åtgärder som redovisas.

Detta kandidatarbete behandlar klimatförändringar med särskilt fokus på värmeböljor, hur det hanteras i den fysiska planeringen och hur stadsmiljöer kan utvecklas och utformas för att bli mer motståndskraftiga mot värmeböljor.Forskningen säger att klimatet förändras och värmeböljor kommer bli allt vanligare, både globalt och i Sverige. Värmeböljor leder till en ökad dödlighet, särskilt hos sårbara grupper och påverkar även övriga samhällsviktiga sektorer, verksamheter och fysiska miljöer. Konsekvenserna förväntas bli som störst i tätbebyggda stadsområden på grund av den urbana värmeöeffekten.Arbetet har utgått från resiliens som teori, där utgångspunkten grundar sig i att våra samhällen behöver stärka sin förmåga att förbereda sig för, klara av, och återhämta sig från klimatrelaterade förändringar.I den avslutande fallstudien redovisas gestaltningsprinciper för två områden som är utsatta för höga temperaturer, samtidigt som de är utpekade som lämpliga områden för förtätning, med syftet att skapa ett svalare mikroklimat.

The rising impacts of climate change are increasingly disrupting access to water infrastructure in educational and social institutions, jeopardizing the health and livelihoods of vulnerable communities worldwide. Although these impacts are global, they are particularly and disproportionately severe in low-income countries. Schools, being crucial institutions, and children, being among the most vulnerable, are at high risk from the lack of safe access to drinking water, sanitation, and hygiene (WASH). This lack of access exposes children to public health threats, violence, and disrupted education. Ensuring essential WASH services is a priority for reducing vulnerability and achieving the targets of the United Nations Sustainable Development Goals (SDGs). However, the definitions currently used to measure progress for the SDGs do not incorporate a climate lens. This means that not only is access to climate-resilient WASH services lower than current statistics reveal, but also that exposure to climate hazards could jeopardize any advancements made in improving WASH access.   This study aims to identify common bottlenecks hindering sustainable progress in delivering climate-resilient WASH services to schools. It presents a global analysis based on case studies from five continents, bottleneck analysis, and expert interviews. The findings aim to inform policymaking and programming for climate-resilient WASH in schools.  The approach for climate resilience in WASH requires more than just constructing resilient infrastructure and implementing technical solutions. It necessitates the development of holistic systems that incorporate soft adaptation measures, improved planning, public awareness, and institutional arrangements. / De ökande effekterna av klimatförändringar stör alltmer tillgången till vatteninfrastruktur i utbildnings- och sociala institutioner, vilket äventyrar hälsan och försörjningen för utsatta samhällen över hela världen. Även om dessa effekter är globala, är de särskilt allvarliga i låginkomstländer. Skolor, som är viktiga institutioner, och barn, som är bland de mest utsatta, löper hög risk på grund av bristen på säker tillgång till dricksvatten, sanitet och hygien (WASH). Denna brist på tillgång utsätter barn för folkhälsorisker, våld och avbruten utbildning. Att säkerställa grundläggande WASH-tjänster är en prioritet för att minska sårbarheten och uppnå målen för United Nations hållbara utvecklingsmål (UN SDG). De definitioner som för närvarande används för att mäta framsteg mot de globala hållbarhetsmålen (SDG) inkluderar inte en klimatisk synvinkel. Det innebär att tillgången till klimatanpassade WASH-tjänster inte bara är lägre än vad statistiken visar, utan också att exponeringen för klimatrelaterade risker kan äventyra alla framsteg som görs för att förbättra tillgången till WASH-tjänster. Denna studie syftar till att identifiera vanliga flaskhalsar som hindrar hållbara framsteg i att leverera klimatresilienta WASH-tjänster till skolor. Den presenterar en global analys baserad på fallstudier från fem kontinenter, flaskhalsanalys och expertintervjuer. Resultaten syftar till att informera policyutformning och program för klimatresilient WASH i skolor.  Tillvägagångssättet för klimatresiliens i WASH kräver mer än att bara bygga infrastrukturer och implementera tekniska lösningar. Det kräver utvecklingen av holistiska system som inkluderar mjuka anpassningsåtgärder, förbättrad planering, ökad medvetenhet bland allmänheten och institutionella arrangemang.