Med bakgrund i att klimatet förändras och kommer påverka människor världen över ännu mer i framtiden, så även i Sverige, var det relevant att undersöka hur två vattennära kommuner arbetar för att anpassa sig till översvämningar. Klimatförändringarna sker snabbare idag än någonsin och tillsammans med en befolkningsökning räknar experter med att fler och större naturkatastrofer kommer att inträffa. Därför behöver också kommunerna anpassa sitt arbete efter det här då samhällsplaneringen har som mål att tillgodose människors behov. Begreppet resiliens är svårdefinierat men anses ändå vara något eftersträvansvärt och särskilt i relation till klimatfrågor. Syftet med studien blev således att undersöka om och hur två svenska kommuner tolkar och arbetar för att uppnå resiliens i deras samhällsplanering gällande översvämningsproblematiken.Studien har använt sig av kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer som komplement till en dokumentanalys och för att besvara frågeställningarna har den här empirin analyserats tillsammans med valda teorier. Studien är uppbyggd utifrån två huvudteman; tolkning och arbete, och såväl teorier och frågeställningar har valts efter det. Resultatet av studien påvisar att begreppet är just så svårt att definiera som flera innan visar på, men att kommunerna fortfarande arbetar för samma sak - att bli resilienta. / Given that the climate is changing and will affect people around the world even more in the future, so also in Sweden, was it relevant to investigate how two waterfront municipalities work to adapt to floods. Climate change is happening faster today than ever before, and together with an increase in population, experts expect that more and more major natural disasters will occur. Therefore, the municipalities also need to adapt their work to this, as community planning aims to meet people's needs. The concept of resilience is difficult to define but is still considered to be something desirable and especially in relation to climate issues. The purpose of the study was thus to investigate whether and how two Swedish municipalities interpret and work to achieve resilience in their community planning regarding the flood problem.The study has used a qualitative method through semi-structured interviews as a complement to a document analysis and to answer the questions the empirical data has been analyzed together with selected theories. The study is based on two main themes; interpretation and work, and both theories and issues have been chosen accordingly. The results of the study show that the concept is just as difficult to define as several previously has shown, but that the municipalities are still working for the same thing - to become resilient.

Översvämningar är ett stort globalt problem som förväntas bli allt mer frekventa. Syftet med denna studie är att utreda hur klimatanpassningsarbetet kring översvämningsrisker hanteras på lokal nivå, i detta fall i Halmstad kommun. Syftet menar också att jämföra beskrivningen av hur arbetet bedrivs i praktiken med teori och tidigare forskning. Frågeställningarna som ska besvara syftet är om hur Halmstad kommun beskriver dess arbete och vad det finns för förklaring till detta samt hur detta kan tolkas och förklaras utifrån forskningsteoretiska begrepp ‘evidens’ och ‘urban resiliens’.   Studien har utförts som en kvalitativ fallstudie genom en intervju med kommunal tjänsteperson och innehållsanalys av styrdokument relevanta för kommunens klimatanpassningsarbete. Det teoretiska ramverket består av begreppen ‘resiliens’ och ‘evidens’ som förklaras med en sammankopplad figur. Studiens resultat visar att klimatanpassningsarbetet är komplext då flera aspekter måste avvägas men Halmstad kommun är välutvecklade inom frågan främst då de är en resursrik kommun. / Flooding is a global issue that’s becoming more frequent. This study means to investigate how climate adaptation may be managed on a local level, by performing a case study of Halmstad municipality. We mean to investigate and compare how the work is described in practice and theory. This will be done by answering questions on how the municipality describes their work, how it can be explained and how it can be interpreted in the context of the theoretical concepts' ‘evidence’ and ‘urban resilience’.  The study is based on qualitative methods, an interview and content analyses of strategic documents. The theory consists of the terms ‘resilience’ and ‘evidence’ that are interpreted with an explanatory figure.  The studies' result highlights the complexity of climate adaptation since many aspects of climate risk must be acknowledged. Halmstad can, however, be considered developed in this area which is explained by the resources at their disposal.

Skyfallen förväntas öka, därmed behöver städer klimatanpassas. Ansvarsfördelningen i hanteringen av skyfall är komplicerad då det finns otydligheter hur aktörer ska arbeta med åtgärder vid dessa översvämningar. Syftet för studien är att undersöka ansvarsfördelning, samverkan och klimatanpassningsarbete i två kommuner vid översvämningar i samband med extrema skyfall. Teorin om samarbetsstyrning innebär att fler aktörer ska samverka vid komplexa händelser för att uppnå en urban resiliens. Teorin ska som utgångspunkt analysera fallen Malmö och Gävle där även kvalitativa metoder har använts. Resultatet visar att kommunerna inte har hela ansvaret vid skyfall. Det finns även liknande synsätt på hur kommunernas ansvar bör utvecklas, samt tydlighet kring samordning. Därmed är slutsatsen att översvämningar först tas i beaktande efter att händelsen har skett, något som också driver ett ansvarstagande. Alla aktörer måste tidigare ta ett eget ansvar samt samverka för att uppnå klimatanpassade städer innan det är för sent. / Rainfall is expected to increase, and cities need to adapt. The distribution of responsibilities is complicated because of uncertainties about who and how actors should work with flood risk management. This study aims to investigate these responsibilities, collaborative workn and climate adaptation in two municipalities during floods from extreme rainfall. The theory of collaborative governance is used to study how actors collaborate to achieve urban resilience in the cases of Malmö and Gävle. The results show that municipalities are not the only ones with responsibility during heavy rainfall. There are also similar views on how the municipalities responsibilities should be developed, as well as the importance of clarity around collaborative governance. The conclusion is that floods are only taken into account after the event has occurred, something that also drives the distribution of responsibility. All involved actors must take their own responsibility and collaborate to achieve adapted cities before it is too late.

Due to climate change, water resources’ scarcity and distribution variability have generated a growing interest in sustainable water management in recent years. In addition, the growing interest in implementing nature-based solutions for urban resilience leads to the development of decentralized water supply systems such as rainwater harvesting systems (RWHS) as a complementary resource to conventional centralized water supply systems. The study is motivated by the climatic risks that the city of Madrid is subject to face in the upcoming years such as pronounced summer droughts and urban heat waves, leading to the reduction of water resources availability. This study aims to use Multi-criteria decision analysis and Geographic Information systems as tools for locating optimal space for the installation of pond harvesting systems (PHS) in Madrid for water recollection for non-potable purposes in the city. Attaining this aim, two objectives were set. Firstly, to evaluate and select the most relevant criteria for the installation of PHS and secondly, to generate a map of the most suitable locations for installation of PHS in the city of Madrid through a proposed GIS-MCDA methodology and a complimentary evaluation for each possible solution, to obtain a global vision of the applicability of PHS in Madrid. Through the first objective, several criteria were set for PHS installation, namely: distance to the river, rainfall, slope, soil characteristics, and land use. These criteria were applied to Madrid through a GIS-MCDA methodology, using these two tools’ synergy to obtain a suitability map for PHS installation. Two criteria weightings will be performed to evaluate the model’s robustness by modifying the criteria’ weights resulting in two different suitability scenarios. The discussion will analyze the results obtained considering the two scenarios and propose the most suitable location clusters identified. Finally, the conclusion will reflect the study’s most important findings and open the door to further research on the topic, such as the design, operation infrastructure, drainage logistics distribution, and other modifications in Madrid’s current water management system. / Som en konsekvens av den pågående klimatförändringen och dess inverkan i distributionen av vattenresurser har det skapats ett växande intresse för en hållbar vattenförvaltning de senaste åren. Detta växande intresse leder till implementationen av naturbaserade lösningar för urban resiliens och till en utveckling av decentraliserade vattenförsörjningssystem som regnvattenuppsamling (RWHS) som en komplementerande resurs till konventionella centraliserade vattenförsörjningssystem. Huvudsyftetmed denna studie är att täcka forskningsklyftan och att genom användning av verktyg som multikriterieanalys och geografiskt informationssystem (GIS) lokalisera en optimal plats för installation av dammar för regnvattenupptagning som del av stadsplanering för att skapa en hållbar vattenförvaltning i staden. För att uppnå detta, sattes två mål. Det ena var att utvärdera och välja de mest relevanta kriterierna för installation av dammuppsamlingssystem (PHS), det andra målet var att generera en karta över de lämpligaste platserna för installation av PHS i Madrid (Spanien) genom en föreslagen GIS-MCDA-metod och en kompletterande utvärdering för varje möjligt resultat i syfte att få en global vision av tillämpligheten av PHS i Madrid. De främsta kriterierna som utsågs för att göra utvärderingen av uppsamlingssystems installationen var: avstånd till f loden, nederbörd, sluttning, markegenskaper och markanvändning. Dessa kriterier tillämpades genom en GIS-MCDA-metodik, och med hjälp av dessa verktygs synergi erhölls en lämplighetskarta för PHS-installationer. Två kriterie viktningar kommer att utföras för att utvärdera modellens robusthet och vilket även kommer att resultera i två olika lämplighetsscenarier. Diskussionen kommer bestå av en analys av resultaten med hänsyn till de två scenarierna, och föreslå de två lämpligaste lokaliseringsklustren som identifierats. Slutligen kommer slutsatsen att återspegla studiens viktigaste resultat och öppna dörren för ytterligare forskning i ämnet, såsom design, driftinfrastruktur, dräneringslogistikdistribution och andra modifieringar i Madrids nuvarande vattenledningssystem.