Tidigare forskning har kunnat visa signifikanta förbättringar i betygen för elever inom de kommuner som har en större andel av sina elever i fristående skola. Utifrån de resultaten driver vi tesen att högre betyg är en följd av en ökad kunskapsnivå och att denna ökade kunskapsnivå borde leda till effekter i hela kommunen. I denna uppsats analyseras hur arbetslöshet, inkomst och egenföretagande i Sveriges kommuner har påverkats av den ökade konkurrensen på skolmarknaden. Vår hypotes är att en högre andel elever i fristående gymnasieskola sänker arbetslösheten och höjer inkomstnivån. Vi undersöker även elevandelarnas effekt på andelen egenföretagare i kommunen. Effekterna söks i en ekonometrisk paneldataanalys där 284 av Sveriges kommuner följs över en tidsperiod om drygt 20 år. I modellerna skattas andelar av arbetslöshet, inkomst och egenföretagare mot andelen elever i fristående gymnasieskola i föregående perioder med hjälp av en Fixed Effect Model. Vi finner ett negativt samband mellan elevandelen och arbetslöshet och en positiv påverkan på inkomst av andelen elever. Effekterna på inkomsten är svagare än de är på arbetslösheten, och styrkan i effekterna skiljer sig beroende på vilken fördröjning vi antar i modellen. Effekten på egenföretagande varierar i skattningarna i olika riktningar beroende på vilka förklaringsvariabler vi inkluderar utöver elevandelar från olika perioder. Genom våra regressioner finner vi förklarande samband men vi har svårigheter att bevisa en rådande kausalitet. / Previous research has shown significant improvements in grades for the students in municipalities that have a larger percentage of their students in independent schools. Based on these results, we run the hypothesis that higher grades are a result of an increased level of knowledge and that this increased level of knowledge should lead to effects in the entire municipality. This paper analyses how unemployment, median income and enterprise in Sweden's municipalities have been affected by the increased competition in the school market. Our hypothesis is that a higher share of students in independent high school lowers unemployment and raises incomes. We also examine the effect on the rate of enterprise in the municipality due to the share of students. The effects have been searched in an econometric panel data analysis in which 284 of Swedish municipalities are followed over a period of 20 years. The models are estimated with percentages of unemployment, income and enterprise compared with the percentage of students in independent high schools in previous periods using a Fixed Effect Model. We find a negative relation between the students and the percentage of unemployment and a positive relation between income and the proportion of students. The impact on earnings is weaker than it is on unemployment and the effects vary depending on the delay we assume in the model. The effect on enterprise varies in estimates with different directions depending on the explanatory variables we include in addition to student shares from different periods. Through our regressions we find connecting relationships but we have difficulties in proving an existing causality.

Bakgrund I Sverige bedrivs idag äldreomsorgen på kommunal nivå med reglering från socialtjänstlagen. Detta medför att varje kommun får göra en egen tolkning av lagstiftningen för att sätta sina egna mål och även budget, vilket i sin tur leder till att utbudet av bland annat måltidsstöd skiljer sig från kommun till kommun. Måltidsstöd är de stöd som kommuner erbjuder för att främja fysiska, psykiska och sociala behov och är av stor vikt hos den äldre populationen då de lättare drabbas av malnutrition och även löper större risk att drabbas av följdsjukdomar.Syfte Syftet är att studera utbud av måltidsstöd inom äldreomsorgen i Sveriges kommuner samt vårdtagares upplevda nöjdhet kopplat till detta.Metod En kvantitativ metod har använts för att analysera webbenkäter från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen som undersökte nöjdhet respektive måltidsstöd inom äldreomsorgen. Beskrivande statistik inkluderade 149 kommuner och 91 kommuner inkluderades i test av statistisk inferens. För analys av data skapades ett två variabler för nöjdhet och två variabler som representerar utbudet av måltidsstöd inom äldreomsorgen. Variabler analyserades och jämfördes. Signifikansnivån för analysen sattes till <0,05. Resultat Studien visade på en allmän hög nöjdhet inom äldreomsorgen trots en stor variation av erbjudet måltidsstöd inom kommunerna. Graden av variation visar på en ojämlik fördelning av måltidsstöd bland de olika kommunerna. Analysen av data visade inga signifikanta samband mellan sortens måltidsstöd i förhållande till upplevd allmän nöjdhet.  Slutsats Den statistiska analys som genomfördes visade ej någon signifikant samband på antal erbjudna måltidsstöd och den allmänna upplevda nöjdheten hos den vårdtagare inom äldreomsorgen. Det skulle kunna indikera på att nöjdheten möjligen är mångfaktoriell och mer utförlig forskning krävs inom området. Det avfärdar dock inte vikten av måltidsstöd som en del i det allmänna måendet hos vårdtagarna som tidigare studier visat. Den deskriptiva statistiken belyser en ojämn fördelning av måltidsstöd mellan kommunerna. Konsekvenserna av detta är att äldre i kommuner med lågt utbud riskerar åldersrelaterade åkommor i högre utsträckning. En Jämlik vård är något som eftersträvas av de lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. Utmaningen ligger här främst hos kommunerna att följa de centrala lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. / Background: In Sweden, elderly care is currently provided at the municipal level with regulation from the social services act. This means that each municipality has its own interpretation of the legislation to set its own goals and budget, which in turn leads to a difference in the availability of, among other things, meal support from municipality to municipality. Meal support is the support satisfaction and whether there is any connection between the municipalities' offer of meal support and care recipients' perceived satisfaction. Objective: The purpose is to study the supply of meal support within elderly care in Sweden's municipalities, as well as care recipients’ perceived satisfaction linked to this. Methods: A quantitative method has been used to analyze web surveys from the Swedish Food Agency and the National Board of Health and Welfare, which examined satisfaction and meal support in elderly care. Descriptive statistics included 149 municipalities and 91 municipalities were included in tests of statistical inference. For the analysis of the data, two variables for satisfaction and two representing the range of meal support in elderly care were created. Variables were analyzed and compared. The significance level of the analysis was set at <0.05. Results: The study showed a general high level of satisfaction in care for the elderly, despite a large variation in the meal support offered within the municipalities. The degree of variation shows an unequal distribution of meal support for each municipality. The analysis of the data showed no significant relationships between different kinds of meal support in relation to perceived general satisfaction. Conclusion: The statistical analysis conducted showed no significant correlation between the number of offered meal support and the overall perceived satisfaction of the care recipient in elderly care. This could indicate that satisfaction may be multi-factorial and more comprehensive research is required in the field. However, this does not dismiss the importance of meal support as a part of the general well-being of care recipients as previously shown by studies. The descriptive statistics highlight an uneven distribution of meal support between municipalities. The consequences of this are that elderly people in municipalities with low availability are at higher risk of age-related health problems. Equal care is something that is sought after by the laws and guidelines of the social services act. The challenge here lies primarily with the municipalities to follow the central laws and guidelines of the social services act that offer to promote physical, mental, and social needs and is of great importance to the elderly population as they are more easily affected by malnutrition and face a higher risk of developing complications

Översvämningar är ett stort globalt problem som förväntas bli allt mer frekventa. Syftet med denna studie är att utreda hur klimatanpassningsarbetet kring översvämningsrisker hanteras på lokal nivå, i detta fall i Halmstad kommun. Syftet menar också att jämföra beskrivningen av hur arbetet bedrivs i praktiken med teori och tidigare forskning. Frågeställningarna som ska besvara syftet är om hur Halmstad kommun beskriver dess arbete och vad det finns för förklaring till detta samt hur detta kan tolkas och förklaras utifrån forskningsteoretiska begrepp ‘evidens’ och ‘urban resiliens’.   Studien har utförts som en kvalitativ fallstudie genom en intervju med kommunal tjänsteperson och innehållsanalys av styrdokument relevanta för kommunens klimatanpassningsarbete. Det teoretiska ramverket består av begreppen ‘resiliens’ och ‘evidens’ som förklaras med en sammankopplad figur. Studiens resultat visar att klimatanpassningsarbetet är komplext då flera aspekter måste avvägas men Halmstad kommun är välutvecklade inom frågan främst då de är en resursrik kommun. / Flooding is a global issue that’s becoming more frequent. This study means to investigate how climate adaptation may be managed on a local level, by performing a case study of Halmstad municipality. We mean to investigate and compare how the work is described in practice and theory. This will be done by answering questions on how the municipality describes their work, how it can be explained and how it can be interpreted in the context of the theoretical concepts' ‘evidence’ and ‘urban resilience’.  The study is based on qualitative methods, an interview and content analyses of strategic documents. The theory consists of the terms ‘resilience’ and ‘evidence’ that are interpreted with an explanatory figure.  The studies' result highlights the complexity of climate adaptation since many aspects of climate risk must be acknowledged. Halmstad can, however, be considered developed in this area which is explained by the resources at their disposal.

The UN Committee on the Rights of the Child has repeatedly criticized Sweden for the differences regarding the implementation of the Convention on the Rights of the Child (CRC) at the municipal level. Even so, studies show that there is a political will in the municipalities when it comes to realize the CRC. It indicates that there are challenges in terms of implementation. This thesis examines the implementation process in two Swedish municipalities where the local government has decided to implement the CRC. The purpose is to identify and describe the challenges that exist in the municipalities regarding the implementation and to determine to what extent the challenges can be influenced from the political level. The theoretical framework is grounded on theories of policy implementation and the findings have been compiled through interviews and qualitative text analyses. The study identifies challenges that are related, inter alia, to the ability to evaluate and control the implementation and the findings implies that the majority of the identified challenges can be influenced from the political level.