Bakgrund I Sverige bedrivs idag äldreomsorgen på kommunal nivå med reglering från socialtjänstlagen. Detta medför att varje kommun får göra en egen tolkning av lagstiftningen för att sätta sina egna mål och även budget, vilket i sin tur leder till att utbudet av bland annat måltidsstöd skiljer sig från kommun till kommun. Måltidsstöd är de stöd som kommuner erbjuder för att främja fysiska, psykiska och sociala behov och är av stor vikt hos den äldre populationen då de lättare drabbas av malnutrition och även löper större risk att drabbas av följdsjukdomar.Syfte Syftet är att studera utbud av måltidsstöd inom äldreomsorgen i Sveriges kommuner samt vårdtagares upplevda nöjdhet kopplat till detta.Metod En kvantitativ metod har använts för att analysera webbenkäter från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen som undersökte nöjdhet respektive måltidsstöd inom äldreomsorgen. Beskrivande statistik inkluderade 149 kommuner och 91 kommuner inkluderades i test av statistisk inferens. För analys av data skapades ett två variabler för nöjdhet och två variabler som representerar utbudet av måltidsstöd inom äldreomsorgen. Variabler analyserades och jämfördes. Signifikansnivån för analysen sattes till <0,05. Resultat Studien visade på en allmän hög nöjdhet inom äldreomsorgen trots en stor variation av erbjudet måltidsstöd inom kommunerna. Graden av variation visar på en ojämlik fördelning av måltidsstöd bland de olika kommunerna. Analysen av data visade inga signifikanta samband mellan sortens måltidsstöd i förhållande till upplevd allmän nöjdhet.  Slutsats Den statistiska analys som genomfördes visade ej någon signifikant samband på antal erbjudna måltidsstöd och den allmänna upplevda nöjdheten hos den vårdtagare inom äldreomsorgen. Det skulle kunna indikera på att nöjdheten möjligen är mångfaktoriell och mer utförlig forskning krävs inom området. Det avfärdar dock inte vikten av måltidsstöd som en del i det allmänna måendet hos vårdtagarna som tidigare studier visat. Den deskriptiva statistiken belyser en ojämn fördelning av måltidsstöd mellan kommunerna. Konsekvenserna av detta är att äldre i kommuner med lågt utbud riskerar åldersrelaterade åkommor i högre utsträckning. En Jämlik vård är något som eftersträvas av de lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. Utmaningen ligger här främst hos kommunerna att följa de centrala lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. / Background: In Sweden, elderly care is currently provided at the municipal level with regulation from the social services act. This means that each municipality has its own interpretation of the legislation to set its own goals and budget, which in turn leads to a difference in the availability of, among other things, meal support from municipality to municipality. Meal support is the support satisfaction and whether there is any connection between the municipalities' offer of meal support and care recipients' perceived satisfaction. Objective: The purpose is to study the supply of meal support within elderly care in Sweden's municipalities, as well as care recipients’ perceived satisfaction linked to this. Methods: A quantitative method has been used to analyze web surveys from the Swedish Food Agency and the National Board of Health and Welfare, which examined satisfaction and meal support in elderly care. Descriptive statistics included 149 municipalities and 91 municipalities were included in tests of statistical inference. For the analysis of the data, two variables for satisfaction and two representing the range of meal support in elderly care were created. Variables were analyzed and compared. The significance level of the analysis was set at <0.05. Results: The study showed a general high level of satisfaction in care for the elderly, despite a large variation in the meal support offered within the municipalities. The degree of variation shows an unequal distribution of meal support for each municipality. The analysis of the data showed no significant relationships between different kinds of meal support in relation to perceived general satisfaction. Conclusion: The statistical analysis conducted showed no significant correlation between the number of offered meal support and the overall perceived satisfaction of the care recipient in elderly care. This could indicate that satisfaction may be multi-factorial and more comprehensive research is required in the field. However, this does not dismiss the importance of meal support as a part of the general well-being of care recipients as previously shown by studies. The descriptive statistics highlight an uneven distribution of meal support between municipalities. The consequences of this are that elderly people in municipalities with low availability are at higher risk of age-related health problems. Equal care is something that is sought after by the laws and guidelines of the social services act. The challenge here lies primarily with the municipalities to follow the central laws and guidelines of the social services act that offer to promote physical, mental, and social needs and is of great importance to the elderly population as they are more easily affected by malnutrition and face a higher risk of developing complications