Syftet med denna studie är att undersöka hur skolpersonal på högstadiet upplever sig kunna stärka skyddsfaktorer hos ungdomar som har föräldrar med missbruksproblematik, samt vilken hjälp som finns att ge dessa ungdomar i skolan. Metoden som använts är kvalitativ forskningsansats med inriktning på hermeneutik. För att få fram resultatet har semistrukturerade intervjuer genomförts och transkribering samt meningskoncentrering av materialet gjorts. Resultatet visade på att det finns en hel del hjälpinsatser att ge, exempelvis mentorskontakt, extra läxhjälp och samverkan med socialtjänst och andra myndigheter. Mellan dessa önskas dock en mer öppen sekretess från lärarnas sida för att underlätta arbetet med ungdomarna. Det råder kunskapsbrist hos många lärare kring just missbruksproblematik, och kunskap om detta är någonting som var önskvärt hos flertalet intervjupersoner. Den teoretiska utgångspunkten i studien är relationella perspektivet då denna berör hur viktigt det är med relationen mellan lärare och elev. I resultatet framkom det att relationen är grunden till att eleverna ska må bra, och en positiv relation medför att ungdomarna har det lättare att öppna upp sig och prata om jobbiga situationer.