Bakgrund: Att som barn växa upp i en dysfunktionell familj i nära relation till förälder/föräldrar med psykisk ohälsa påverkar barnet både under uppväxten men även senare i livet. Anknytningen och de system som finns runt barnet kommer ha en avgörande betydelse för barnets förmåga att socialisera, mentalisera och för att bygga upp en resiliens. Genom maskrosbarnens berättelser om sin uppväxt skapas en större förståelse för hur uppväxtvillkoren kan påverka framtida val av yrke och yrkesprofession. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur uppväxtvillkoren kan påverka framtida val av yrke för barn som vuxit upp i en dysfunktionell familj i nära relation till förälder/föräldrar med psykisk ohälsa.Metod: Studien har en kvalitativ inriktning med utgångspunkt semistrukturerade intervjuer där sex intervjuer har utförts. Studien utgår från anknytningsteorin och systemteorin som också kopplas samman med mentaliseringsteorin och resiliens. Resultat: Resultatet visar att uppväxtvillkor har påverkat informanternas val av yrke. Utifrån intervjuerna har sex teman hittats, önskan att hjälpa andra, rädsla, bristande tillit, ombytta roller, bekräftelse och mentalisering. Uppväxtens olika roller som exempelvis den vuxna som tagit hand om familjen, ”terapeuten” som lyssnat, tillsammans med sin egen sårbarhet, rädsla och bristande tillit har byggt upp en kunskap och identitet. Detta har i sin tur byggt upp en grundtrygghet av olika rollerna som kan finnas inom socialt arbete. Att arbeta som exempelvis terapeut är något de är bra på, en roll de känner sig trygg med, en roll de identifiera sig med. Konklusion: Maskrosbarnens utbildning har pågått hela livet och med ett samlat perspektiv av erfarenheter från uppväxten, sin utökade förmåga att mentalisera, tillsammans med en akademisk grund skulle dagens socialpsykiatri kunna lyfta en ny specialkompetens. Dagens maskrosbarn är morgondagens profession. / Background: As a child, growing up in a dysfunctional family in close relation to parent / parents with mental illness affects the child both during childhood but also later in life. The attachment and the systems that exist around the child will have a decisive influence on the child's ability to socialize, mentalize and to build resilience. Through the stories of the dandelion children regarding their upbringing which gives a greater understanding of how the growing conditions can affect future choices of profession and professional profession is created.Purpose: The purpose of this study is to investigate how the growing conditions can affect the future choice of profession for children who have grown up in a dysfunctional family in close relation to parent/parents with mental illness.Method: The study has a qualitative focus with semistructured interviews, which six interviews have been conducted. The study is based on attachment theory and system theory, which are also linked to the mentalization theory and resilience.Result: The results show that growth conditions have affected the informants' choice of profession. Based on the interviews, six themes have been found, the desire to help others, fear, lack of trust, exchange roles, confirmation and mentalization. The different roles of childhood, such as the adult who has taken care of the family, the “therapist” who has listened, together with their own vulnerability, fear and lack of confidence, have built up a knowledge and identity. This in turn, has built up a basic security of different roles that may exist in social work. Working as a therapist, for example, is something they are good at, a role they feel safe with, a role they identify with.Conclusion: The dandelion children's education has been going on throughout their whole lives and with an overall perspective of experiences from the upbringing, their extended ability to mentalize, together with an academic foundation, today's social psychiatry could lift a new special competence. Today's dandelion children are tomorrow's profession.

Trots att 500 000 barn växer upp med minst en förälder som lider utav någon form av psykisk ohälsa, missbruk eller som utsätter dem för våld så saknas det ändå kunskap om hur detta påverkar individen i vuxen ålder. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse för hur uppväxtvillkoren bidragit till att skapa identiteten maskrosbarn samt hur det påverkat individens välbefinnande i vuxen ålder, med utgångspunkt i det subjektiva välbefinnandet. Genom en kvalitativ intervjustudie gavs individerna utrymme för att själva få berätta sin historia om hur det var att växa upp i en dysfunktionell familj och dess påverkat vuxenlivet. Genom en socialpsykologisk ansats studeras detta fenomen utifrån teorier om välbefinnande, KASAM, resiliens, stigma och identitet. I studien deltog 10 kvinnor som själva identifierar sig som maskrosbarn. Resultatet talar för att ogynnsamma förhållanden under uppväxten påverkar så väl identitetsskapande som välbefinnande. Detta tar sig i uttryck genom att dessa individer säger sig inneha distinkta egenskaper som upplevs vara en direkt effekt av traumatiska upplevelser under barndomen. En majoritet av dessa individer har också ett utpräglat behov utav förutsägbarhet i det dagliga livet för att kunna känna välbefinnande. / Despite the fact that 500 000 children grow up with at least one parent who suffers from some form of mental illness, abuse or who exposes them to violence, there is still a lack of knowledge about how this affects the individual in adulthood. The purpose of this study is therefore to create an understanding of how the conditions of growth have contributed to creating the identity of dandelion children and how it has affected the individual's well-being with emphasis on the level of subjective well-being, in adulthood. Through a qualitative interview study, the individuals were given space to tell their own story about what it was like to grow up in a dysfunctional family and its impact on adult life. Through a social psychological approach, this phenomenon is studied on the basis of theories of well-being, Sense of coherence (SOC), resilience, stigma and identity. The study involved 10 women who identify themselves as dandelion children. The results suggest that unfavorable conditions during adolescence affect both identity creation and well-being. This is expressed by the fact that these individuals claim to possess distinct characteristics that are perceived to be a direct effect of traumatic experiences during childhood. A majority of these individuals also have a distinct need for predictability in daily life to achieve well-being.