Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärda handlingsstrategier som motståndskraft mot stressorer som kan uppstå i en specifik arbetsmiljö. Frågor som ställdes utifrån syftet var: Vilka handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstå i en arbetsmiljö? Hur kan handlingsstrategierna förstås i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är handlingsstrategierna ett uttryck för ett sociokulturellt lärande? I studien användes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer där frågor utifrån krav-kontroll-stöd modellen ställdes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som användes i studien var teori om arbetsmiljö och hälsa, sociokulturellt perspektiv, lärande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen. De handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, självgående och hög arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och använder sig av utifrån tolkningen. Handlingsstrategierna i relation med krav-kontroll-stöd modellen ger även en lärande arbetssituation vilket är gynnsamt för upprätthållande av välbefinnandet. Handlingsstrategierna kan vidare ses som ett uttryck för sociokulturellt lärande då arbetstagarna lär sig i kulturen och i interaktion med andra.

Examensarbetet syftar till att undersöka enskilda personers upplevelser av att arbeta i ett yrke som till antalet domineras av det motsatta könet. Vi har studerat de möjligheter och hinder som upplevs i den dagliga yrkesverksamheten, samt omgivningens bemötande och reaktioner på av yrkesvalet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av 8 samtalsintervjuer med personer, verksamma i ett arbete dominerat av det motsatta könet. Genom kunskaper om hur det är att bryta könsmönster på en segregerad arbetsmarknad samt hur man upplever sin plats i yrket hoppas vi att studien kan bidra till att fler får chansen att bryta ett traditionellt könsmönster på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av teorier och forskning som beskriver ett könssocialiserat samhälle, en könssegregerad arbetsmarknad med könsmärkningsprocesser där mannen utgör norm. Vi har även tittat på tidigare forskning som tar upp könstillhörighetens för- och nackdelar i arbetslivet samt hur yrkesstatusen är kopplat till genus. Resultatet i vår studie visar att de intervjupersoner vi pratat med trivs bra på sitt jobb och ser inte några större problem med att arbeta i ett yrke dominerat av det motsatta könet. Alla anser sig ha blivit väl bemötta av sina kollegor, dock berättar några av kvinnorna att de anammat olika strategier för att enklare acklimatiseras i yrket. Samtliga kvinnor och en av männen anser sig ha dragit fördel av att vara en minoritet på arbetet. Nackdelen har för männen varit den lägre lönen samt den låga yrkesstatusen, för kvinnorna har lönen generellt ansetts som en fördel och de anser yrkesstatusen vara god. När det gäller omgivningens bemötande är den väldigt varierande, en del kvinnor har blivit ifrågasatta om de ens klarar av arbetsuppgifterna, några män har fått höra att de har ett feminint arbete, i ett fall har den sexuella läggningen blivit ifrågasatt just på grund av yrkesvalet.

The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of how young people whoare unemployed or have experienced unemployment, experience the situation and how theyapprehend themselves in relation to unemployment. I performed semi-structured interviewswith five young women and men. Three theoretical perspectives have been used for myanalysis, Marie Jahoda’s deprivation theory, Mikael Nordenmark´s PEN-model and HansBerglund’s action theory.The results show that the majority of the respondents perceive the situation as unemployed asdifficult and stressful. Four out of five have more or less felt depressed or sad. The depressionis described as a recurrent, not a permanent condition. Furthermore, the results show that thetime of unemployment is relevant to how the situation is perceived. Study findings alsosuggest that those who value work the most suffer most from not having a job. The result alsoindicates that several of the youths feel like the unemployment had a negative impact on theirconfidence and self-image. Four out of five respondents spent most of their time looking forjobs. Those who were actively looking for work were also relatively optimistic about theirchances of getting a job.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka organisatoriska förutsättningars samband med operativa chefers handlingsstrategier inom vård och omsorg. Studien undersöktes med hjälp av en enkätinsamling från utvecklingsprojektet CHEFiOS genom en longitudinell design. Vid det första mättillfället (2009) undersöktes organisatoriska förutsättningar (autonomi, ansvarsskyldighet, osäkerhet och resurser) och vid det andra mättillfället (2011) mättes handlingsstrategier (gränssättande, accepterande, informell, formell, främja delaktighet, närvarande chef och avlasta medarbetare). Deltagarna utgjordes av operativa chefer (enhetschefer och arbetsledare) inom äldre- och handikappomsorgen. Analys utfördes genom multipel regressionsanalys och resultatet indikerade på att resurser är en viktig organisatorisk förutsättning för chefer och deras val av handlingsstrategier. En lägre grad av resurser tenderar att påverka formell strategi främst men även accepterande, informell och främja delaktighet. Det största sambandet som studiens organisatoriska förutsättningar har är med handlingsstrategin främja delaktighet. Organisatoriska förutsättningar verkar således ha en viss påverkan på handlingsstrategier men det utesluter inte ett ömsesidigt förhållande där även handlingsstrategier påverkar organisatoriska förutsättningar. Dock bör resultaten ses på med försiktighet på grund av massignifikansproblemet då flera analyser utförts. Vidare forskning behövs för att fastslå förhållandet mellan organisatoriska förutsättningar och användandet av handlingsstrategier.

Syftet med denna studie är att kartlägga F-3 lärares upplevelse av elevers skamkänslor i den pedagogiska verksamheten och vidare hur skamsituationer hanteras. Studien är en fenomenografisk undersökning med en kvalitativ ansats som tar utgångspunkt från den socialkognitiva teorin baserat på Albert Banduras definition av self-efficacy. Resultatet påvisar handlingsstrategier som lärare tillämpar när elever känner skam. Slutsatsen är att lärarnas handlingsstrategier ger utrymme till att låta skammen ta plats som konstruktiv och reducerar därmed den tabubelagda associationen.

Bakgrund: Klamydia ökar bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Vad gäller preventivt HIV/STI-arbete riktat mot ungdomar som utförs av landsting och kommuner når detta i högre grad ut till unga kvinnor än män. Syfte och metod: En intervjustudie har genomförts under januari till juni 2006 med syfte att belysa unga mäns syn på sex, relationer och handlingsstrategier. Tre fokusgrupper genomfördes bestående av sammanlagt 14 heterosexuella högskolestuderande män, 20-29 år, rekryterade på en högskola i södra Sverige. Frågor kring platser och tillfällen att träffa nya kontakter, olika former av relationer samt säkrare sex och preventivmedel ingick i intervjuerna. Resultat: I resultatet framgår att kön/sexualitet, säkrare sex och förhållningssätt till relationer är teman som hör ihop i de unga männens resonemang. Det finns olika former av sexuella relationer och syftet med nya kontakter är inte alltid bestämt i förväg, utan utformas ofta i det sexuella mötet. Syftet med relationen avgör när sexuell aktivitet ska ske. Kommunikationen i det sexuella mötet är ofta bristfällig. Vid oskyddat sex är graviditet ofta den största oron, men männen talar även om oro för STI. Resonemanget kring kondomanvändning säger däremot att varken graviditet, HIV eller klamydia är något att oroa sig över egentligen. Analys och slutsats: I analysen framgår att plats, syfte och kontakt med personen tillsammans avgör utgången i ett sexuellt möte. Sexuellt risktagande kan vara en följd av bristande kommunikation eller outtalade script och förväntningar i sexuella möten. Vidare betonas vikten av att arbeta vidare med frågor kring hur allvaret av att drabbas av en STI kan förmedlas till ungdomar och unga vuxna samt i detta hur frågan kring kondomanvändning kan göras mer avslappnad. / Background: Chlamydia is increasing among youths and young adults in Sweden. The HIV/STI-prevention done by Swedish county councils and municipalities towards adolescents reach more young women than men. Aim and method: An interview-based study, aiming to explore young men's view of sex, relationships and strategies of action, was conducted during January til June 2006. Three focus group interviews were conducted comprising a total of 14 heterosexual men, 20-29 years old, studying at the university, and recruited at a university in the south of Sweden. Questions of places and opportunities to meet new contacts, different forms of relationships and safer sex were asked during the interviews. Results: The results revealed that the themes gender/sexuality, safer sex and the attitudes to relationships were intertwined in the young men's discussion. There are different forms of sexual relationships and the purpose with new contacts is not always decided in advance, but is often established during the sexual encounter. In a sexual situation the decision of having sex or not is based on the aim of the coming relationship. The communication in sexual encounters is often insufficient. After unprotected sex pregnancy is often the biggest worry, but the participants also speak of concerns about getting STIs. The discussion regarding condom use, on the other hand, suggests that neither pregnancy, HIV nor chlamydia is something to really worry about. Analysis and conclusion: The analysis reveales that place, aim and contact with the person together decides the outcome of a sexual encounter. Sexual risk-taking behaviour can be a result of a lack in communication or unspoken scripts and expectations in sexual encounters. Further the analysis stress the importance of working towards and reaching youths and young adults with questions about the seriousness of getting an STI and how to make the question of condom use more relaxed.

Studien undersöker hur New Public Management (NPM) påverkar socialsekreterares möjlighet att arbeta professionellt, samt hur de hanterar denna påverkan. Studiens metodologiska ansats är kvalitativ där empirin baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kring NPM, professionalitet och handlingsstrategier. I resultatdelen redovisas intervjupersonernas bild av professionalitet. Denna beskrivning sätts därefter i relation till NPM:s inverkan på deras professionalitet. Resultatet visar att organisationernas övergripande mål, i linje med NPM, är att hålla budget och kostnadseffektivisera, vilket hamnar i konflikt med socialsekreterarnas syn på professionellt arbete. Denna konflikt begränsar socialsekreterarnas möjlighet att arbeta utifrån sin utbildning, yrkeserfarenhet och ett klientperspektiv. Begränsningarna innefattar även: en stor administrativ arbetsbörda, detaljstyrning från ledningsnivå och krav på att använda standardiserade och mätbara metoder. Sammanfattningsvis innebär dessa begränsningar att det är organisationens definition av professionalitet som styr hur socialsekreterarna ska utföra sitt arbete. Då socialsekreterarna inte får utlopp för sin professionalitet hanterar de denna konflikt genom att på olika sätt protestera. I vissa fall upplever socialsekreterarna konflikten som så pass allvarlig att de väljer att lämna organisationen. / This study examines how New Public Management (NPM) affects the opportunity of social advisors to work professionally and how they deal with its influence. The study's methodological approach is qualitative. The empirical data are based on five semi-structured interviews with Swedish social advisors. The theoretical framework consists of theories about NPM, professionalism and action strategies. The results section of the study depicts the interviewees definition of professional-ism. This definition is later related to how they perceive that NPM affects their ability to work professionally. The results indicate that the organizations overall objectives to meet the budget and achieve cost efficiency leads to a conflict with the social advisors' views on professional work. This conflict limits the social ad-visors ability to work in accordance with their training, professional experience or from a client’s point of view. The limitations also include: A heavy administrative workload, micro-management from the management level, and a requirement to use standardized and measurable methods. In summary, these limitations make sure that the organization's definition of professionalism sets the framework for how social advisors should do their work. Social advisors deal with this conflict by protesting in various ways. In some cases, when the social advisors experience the conflict as especially severe they choose to leave the organization.Keywords: action strategies, New Public Management, occupational professionalism, organizational professionalism, professionalism, social adviser

<p>Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet står följande: ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Detta kan ske på olika sätt beroende på skola, elever och lärare. Eftersom jag själv kommer att undervisa i SO finner jag det extra intressant att undersöka hur SO-lärare på en skola med få invandrare och en invandrartät skola arbetar med detta.</p><p>Syftet med uppsatsen är således att kartlägga och jämföra SO-lärares olika handlingsstrategier, värderingar och tankar vid mötet med främlingsfientlighet, rasism och nazism på en skola med få invandrare och en invandrartät skola. Kartläggningen ska ske genom intervjuer, som bearbetas med en fenomenografisk metod. Målet är att vid jämförelsen urskilja vad som skiljer dem åt och vad som förenar. Detta för att sedan se om det som de berättar om sitt handlande stämmer med läroplanen, kursplanen för SO-blocket samt de lokala handlingsplanerna som ska finnas på varje skola.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rodriguez Mickelsson".

Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet står följande: ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Detta kan ske på olika sätt beroende på skola, elever och lärare. Eftersom jag själv kommer att undervisa i SO finner jag det extra intressant att undersöka hur SO-lärare på en skola med få invandrare och en invandrartät skola arbetar med detta. Syftet med uppsatsen är således att kartlägga och jämföra SO-lärares olika handlingsstrategier, värderingar och tankar vid mötet med främlingsfientlighet, rasism och nazism på en skola med få invandrare och en invandrartät skola. Kartläggningen ska ske genom intervjuer, som bearbetas med en fenomenografisk metod. Målet är att vid jämförelsen urskilja vad som skiljer dem åt och vad som förenar. Detta för att sedan se om det som de berättar om sitt handlande stämmer med läroplanen, kursplanen för SO-blocket samt de lokala handlingsplanerna som ska finnas på varje skola. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rodriguez Mickelsson".

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen och få en bild av vad som påverkar nyutexaminerade socialsekreterares dagliga arbete inom området barn och unga. Utifrån syftet har vi sökt svaret genom följande frågeställningar: Vilka organisatoriska faktorer påverkar nyutexaminerade socialsekreterares möjligheter att utföra ett, enligt dem, gott socialt arbete? Vilka handlingsstrategier använder nyutexaminerade socialsekreterare för att möta utmaningar i det dagliga sociala arbetet? Hur ser de organisatoriska och personliga förutsättningarna ut för tillämpning av mod i det praktiska sociala arbetet? Vi har använts oss av semi-strukturerade intervjuer av fem nyutexaminerade socialsekreterare verksamma i olika delar av landet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av två copingbaserade teorier, Hirschmans (1970) teori om sorti, protest och lojalitet samt Astviks och Melins (2016) teori om överlevnadsstrategier. Resultatet visade att bristfällig introduktion, hög arbetsbelastning och hög personalomsättning påverkar möjligheterna att utföra ett gott arbete negativt. En hög tillit till ledningen och arbetsgruppen samt goda möjligheter till kollegialt stöd påverkar möjligheterna att utföra ett gott arbete positivt. De handlingsstrategier vi fann att socialsekreterarna använde sig av var att jobba över eller hoppa över raster för att hinna med, stänga av känslomässigt för att orka med arbetsbelastningen, lägga över ansvaret på någon annan och att ta avstånd från kollegor för att orka med den höga personalomsättningen. Möjligheterna att tillämpa mod i det praktiska sociala arbetet påverkas av organisatoriska faktorer som gruppens sammansättning, tillit till ledningen och ledningens bemötande. Personliga förutsättningar som kan påverka användandet av mod är tidigare erfarenheter och vilka personliga egenskaper som socialarbetaren besitter. / The purpose of this study is to deepen the understanding of and gain insight into what influences the daily work of newly graduated social workers in the field of children and youth. Based on this purpose, we have sought answers through the following research questions: What organizational factors affect the ability of newly graduated social workers to perform what they consider good social work? What strategies do newly graduated social workers use to address challenges in their daily social work? What are the organizational and personal conditions for applying courage in practical social work? We conducted semi-structured interviews with five newly graduated social workers working in different parts of the country. The material was then analyzed using two coping-based theories, Hirschman's (1970) theory of exit, voice and loyalty, as well as Astvik and Melin's (2016) theory of survival strategies. The results showed that inadequate introduction and support, high workload and high staff turnover negatively affect the opportunities to do a good job. A high level of trust in management and the work group, as well as good opportunities for collegial support, positively affects the opportunities to perform good work. The action strategies we found that the social workers used were working overtime or skipping breaks to catch up, shutting down emotionally to cope with the workload, shifting responsibility to someone else and distancing them-selves from colleagues to cope with the high staff turnover. The opportunities to apply courage in practical social work are affected by organizational factors such as the composition of the group, trust in management and patterns in leadership behavior. Personal conditions that can affect the use of courage are previous experiences and what personal qualities the social worker possesses