Brasilien är ett land som historiskt och kulturellt har präglats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som kännetecknas av mångfald när det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet är att den patriarkala familjen kommit att få central betydelse i samhället samt att vithet kommit att idealiseras när det gäller ras och hudfärg. Mot denna bakgrund utgör afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp då de riskerar att drabbas av både sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den här studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och kön utifrån upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering. Intervjuer har gjorts med tio deltagare uppdelade i två fokusgrupper. Den ena gruppen bestod av kvinnor i åldrarna 50 till 77 år och den andra gruppen utgjordes av tonårstjejer mellan 14 och 15 år. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursiv psykologi, vilket är en kvalitativ analysmetod inom det diskursanalytiska fältet.     Mest framträdande i deltagarnas tal var upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av ras, medan motsvarande för kön förekom i begränsad utsträckning. En övergripande och till synes dominerande diskurs identifierades i hur deltagarna pratade om ras och hudfärg. De använde sig av ett språkbruk där ras och hudfärg syftade till att beskriva, definiera och värdera. Vidare tydliggjordes att benämningen negro kan användas både på ett neutralt sätt och i syfte att nedvärdera och förolämpa. Intervjudeltagarna pratade om upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av ras på i huvudsak två olika sätt. Dessa sätt kan ses som konflikterande tolkande repertoarer under benämningarna det harmoniska samhället och det rasistiska samhället. Dessutom identifierades retoriska strategier för att hantera den utsatthet som det rasistiska samhället medför.     Tal om upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av kön framstod som mindre tillgängligt för deltagarna. Dock framträdde vad som beskrivs som en dominerande diskurs där traditionella könsroller ses som självklara. Utifrån ett mer uttalat intersektionellt perspektiv riktades avslutningsvis fokus mot de skärningspunkter och överlappningar som synliggjordes mellan ras och kön. Som ytterligare en viktig social kategorisering i deltagarnas tal identifierades klass, varför även denna kategori inkluderades i analysen. Den bild som framträdde var den av den afrobrasilianska kvinnan som unik i sin utsatthet i förhållande till både kvinnor av annan ras och hudfärg samt män av samma ras och hudfärg.

<p>Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet står följande: ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Detta kan ske på olika sätt beroende på skola, elever och lärare. Eftersom jag själv kommer att undervisa i SO finner jag det extra intressant att undersöka hur SO-lärare på en skola med få invandrare och en invandrartät skola arbetar med detta.</p><p>Syftet med uppsatsen är således att kartlägga och jämföra SO-lärares olika handlingsstrategier, värderingar och tankar vid mötet med främlingsfientlighet, rasism och nazism på en skola med få invandrare och en invandrartät skola. Kartläggningen ska ske genom intervjuer, som bearbetas med en fenomenografisk metod. Målet är att vid jämförelsen urskilja vad som skiljer dem åt och vad som förenar. Detta för att sedan se om det som de berättar om sitt handlande stämmer med läroplanen, kursplanen för SO-blocket samt de lokala handlingsplanerna som ska finnas på varje skola.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rodriguez Mickelsson".

Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet står följande: ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Detta kan ske på olika sätt beroende på skola, elever och lärare. Eftersom jag själv kommer att undervisa i SO finner jag det extra intressant att undersöka hur SO-lärare på en skola med få invandrare och en invandrartät skola arbetar med detta. Syftet med uppsatsen är således att kartlägga och jämföra SO-lärares olika handlingsstrategier, värderingar och tankar vid mötet med främlingsfientlighet, rasism och nazism på en skola med få invandrare och en invandrartät skola. Kartläggningen ska ske genom intervjuer, som bearbetas med en fenomenografisk metod. Målet är att vid jämförelsen urskilja vad som skiljer dem åt och vad som förenar. Detta för att sedan se om det som de berättar om sitt handlande stämmer med läroplanen, kursplanen för SO-blocket samt de lokala handlingsplanerna som ska finnas på varje skola. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rodriguez Mickelsson".

Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Ekman-Lindberg".