Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka förutsättningar personal inom socialt arbete har för att kunna arbeta med säkrare sex med särskilt riskutsatta ungdomar och unga vuxna. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts som skickats ut till fältverksamheter samt öppenvårdsmottagningar som i någon utsträckning tar upp området alkohol och droger. Enkäten har skickats ut till 89 verksamheter i Skånes samtliga 33 kommuner. Sammanlagt har 229 svar inkommit, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 60,1 procent. Här framkommer att personalen har begränsade förutsättningar att arbeta med säkrare sex och att de organisatoriska resurserna för att stödja detta arbete brister. Materialet har analyserats utifrån Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och visar sammantaget att såväl kunskap som organisatoriska resurser är centrala för att göra det möjligt för personalen att arbeta kring säkrare sex. Dessutom är det betydelsefullt att personalen är intresserad av området och att de känner sig bekväma med att arbeta med säkrare sex. De faktorer som visat sig ha den starkaste direkta effekten på personalens arbete kring säkrare sex är att ha möjligheten att själv avsätta tid för att arbeta med säkrare sex, att uppleva att säkrare sex diskuteras på arbetsplatsen och att personligen vara intresserad av att arbeta med säkrare sex. Insatser för att stärka arbetet kring säkrare sex bör således fokuseras på dessa aspekter. / The purpose of this study is to increase the knowledge about the conditions social workers have to address safer sex with at risk adolescences and young adults. To investigate this a survey has been sent to field work and non-institutional offices that deal with alcohol and drugs in some extent. The survey was sent to 89 workplaces located throughout the 33 municipalities in the region of Skåne in southern Sweden. Altogether 229 responses were collected, a response rate of 60,1%. The study shows that the personnel have limited conditions to work with safer sex and that the organizational resources to support this are weak. The data was analysed according to the theory of street-level bureaucrats by Michael Lipsky and indicates that knowledge and organizational resources are key to enable work about safer sex. It is also significant that the personnel are interested in the subject and that they feel comfortable working with safer sex. The factors that have shown the strongest direct effect on the work with safer sex for the personnel are: the possibility to set aside time to work with safer sex, to experience that safer sex is discussed at the workplace and personally be interested in working with safer sex. Interventions to strengthen the work around safer sex should therefore focus on those aspects.

<p>Studien bygger på en analys av RFSL:s informationsmaterial riktat till män som har sex med män (MSM), om hur de ska skydda sig mot hiv. Oftast vid hiv- och aidskampanjer ligger fokus på att avskräcka folk från att ha sex medan materialet i denna studie uppmanar individen till att ha sex. Det beror på att RFSL är medvetna om att det inte går att använda sig av olika skrämseltekniker för att avskräcka folk från att ha sex. Istället är deras budskap att ha säkrare sex och testa sig regelbundet så att individen är medveten om sin status.</p><p>De metoder som har använts för att analysera materialet är innehållsanalys samt semiotik. De teorietiska perspektiven som är utgångspunkterna i denna studie är; heteronormativitet, hegemonisk maskulinitet och intersektionalitet. Alla tre teorier beskriver och granskar de strukturer som finns i samhället samt i dess institutioner. Dessa perspektiv har valts därför att de kompletterar varandra på ett bra sätt och är relevanta för studiens syfte.</p><p> </p>

Studien bygger på en analys av RFSL:s informationsmaterial riktat till män som har sex med män (MSM), om hur de ska skydda sig mot hiv. Oftast vid hiv- och aidskampanjer ligger fokus på att avskräcka folk från att ha sex medan materialet i denna studie uppmanar individen till att ha sex. Det beror på att RFSL är medvetna om att det inte går att använda sig av olika skrämseltekniker för att avskräcka folk från att ha sex. Istället är deras budskap att ha säkrare sex och testa sig regelbundet så att individen är medveten om sin status. De metoder som har använts för att analysera materialet är innehållsanalys samt semiotik. De teorietiska perspektiven som är utgångspunkterna i denna studie är; heteronormativitet, hegemonisk maskulinitet och intersektionalitet. Alla tre teorier beskriver och granskar de strukturer som finns i samhället samt i dess institutioner. Dessa perspektiv har valts därför att de kompletterar varandra på ett bra sätt och är relevanta för studiens syfte.

Bakgrund: Klamydia ökar bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Vad gäller preventivt HIV/STI-arbete riktat mot ungdomar som utförs av landsting och kommuner når detta i högre grad ut till unga kvinnor än män. Syfte och metod: En intervjustudie har genomförts under januari till juni 2006 med syfte att belysa unga mäns syn på sex, relationer och handlingsstrategier. Tre fokusgrupper genomfördes bestående av sammanlagt 14 heterosexuella högskolestuderande män, 20-29 år, rekryterade på en högskola i södra Sverige. Frågor kring platser och tillfällen att träffa nya kontakter, olika former av relationer samt säkrare sex och preventivmedel ingick i intervjuerna. Resultat: I resultatet framgår att kön/sexualitet, säkrare sex och förhållningssätt till relationer är teman som hör ihop i de unga männens resonemang. Det finns olika former av sexuella relationer och syftet med nya kontakter är inte alltid bestämt i förväg, utan utformas ofta i det sexuella mötet. Syftet med relationen avgör när sexuell aktivitet ska ske. Kommunikationen i det sexuella mötet är ofta bristfällig. Vid oskyddat sex är graviditet ofta den största oron, men männen talar även om oro för STI. Resonemanget kring kondomanvändning säger däremot att varken graviditet, HIV eller klamydia är något att oroa sig över egentligen. Analys och slutsats: I analysen framgår att plats, syfte och kontakt med personen tillsammans avgör utgången i ett sexuellt möte. Sexuellt risktagande kan vara en följd av bristande kommunikation eller outtalade script och förväntningar i sexuella möten. Vidare betonas vikten av att arbeta vidare med frågor kring hur allvaret av att drabbas av en STI kan förmedlas till ungdomar och unga vuxna samt i detta hur frågan kring kondomanvändning kan göras mer avslappnad. / Background: Chlamydia is increasing among youths and young adults in Sweden. The HIV/STI-prevention done by Swedish county councils and municipalities towards adolescents reach more young women than men. Aim and method: An interview-based study, aiming to explore young men's view of sex, relationships and strategies of action, was conducted during January til June 2006. Three focus group interviews were conducted comprising a total of 14 heterosexual men, 20-29 years old, studying at the university, and recruited at a university in the south of Sweden. Questions of places and opportunities to meet new contacts, different forms of relationships and safer sex were asked during the interviews. Results: The results revealed that the themes gender/sexuality, safer sex and the attitudes to relationships were intertwined in the young men's discussion. There are different forms of sexual relationships and the purpose with new contacts is not always decided in advance, but is often established during the sexual encounter. In a sexual situation the decision of having sex or not is based on the aim of the coming relationship. The communication in sexual encounters is often insufficient. After unprotected sex pregnancy is often the biggest worry, but the participants also speak of concerns about getting STIs. The discussion regarding condom use, on the other hand, suggests that neither pregnancy, HIV nor chlamydia is something to really worry about. Analysis and conclusion: The analysis reveales that place, aim and contact with the person together decides the outcome of a sexual encounter. Sexual risk-taking behaviour can be a result of a lack in communication or unspoken scripts and expectations in sexual encounters. Further the analysis stress the importance of working towards and reaching youths and young adults with questions about the seriousness of getting an STI and how to make the question of condom use more relaxed.

Den här studien har fokus på unga människors syn på risk och sexualitet. Det övergripande syftet är att undersöka hur unga människor uppfattar och bedömer sexuella risker. Inom ramen för detta syfte kommer följande forskningsfrågor att särskilt studeras: Vad påverkar unga människors förståelse av sexuella risker? Vilka sexuella risker är mest framträdande för unga människor idag? Studien är av kvalitativ art och för att besvara frågeställningarna har fokusgrupper online genomförts. Studiens material består av fyra fokusgrupper med totalt 16 informanter i åldern 18–24 år. Det teoretiska ramverket för studien består av teorier om hur tendenser i det senmoderna samhället påverkar de sexuella skripten kring risker. I analysen har även ett emotionsperspektiv kring risker använts.Studiens huvudsakliga resultat är att unga människor förhåller sig till en mängd olika sexuella risker, som finns både inom det sociala och medicinska perspektivet. I den reflexiva moderniteten blir risken att inte duga sexuellt, eller att få ett negativt rykte i vissa fall mer påtaglig än en eventuell risk att bli eller göra någon oplanerat gravid eller att smittas av en sexuellt överförbar sjukdom (STI). För att förbättra den sexuella hälsan bland unga människor behövs det därför en bredare definition av riskbegreppet och ett annat samtal än enbart det medicinska. Unga människor behöver mer än enbart kunskap om hur de ska skydda sig mot oplanerade graviditeter och STI. / This study focuses on young people’s view on risk and sexuality. The main purpose is to explore how young people perceive and assess sexual risk. Within this purpose, the following research questions will be studied in particular: What influences young people's understanding of sexual risks? Which sexual risks are most in question for young people today? The study is qualitative in its nature and to answer the questions at issue, online focus groups are used. The study material consists of four focus groups with a total of 16 respondents aged 18–24 years. The theoretical framework for the study consists of theories about how tendencies in the late modernity affect the sexual scripts about risks. In the analysis have also theories about emotional perspective on risks been used.The study's main finding is that young people have a variety of sexual risks to relate to, from both the social and medical perspective. In the reflexive modernity the risk of not being good enough sexual or to get a negative reputation is in some cases more palpable than a possible risk of unplanned pregnancy or of contracting a sexually transmitted infection (STI). Therefore to improve sexual health among young people will require a broader definition of the concept of risk and a different conversation than just the medical. Young people need more than just knowledge of how to protect themselves against unintended pregnancy and STIs.

This dissertation examines the different depictions of ‘immigrants’ and the ways in which migration, ethnicity and racism have been handled by Swedish HIV/AIDS policy since the early 1980s. The dissertation consists of five separate articles and an introductory chapter that outlines the discourse-theoretical approach used in the subsequent articles. The introduction also provides a contextual framework by summarizing recent research on, and sketching a background to, HIV/AIDS policy development in Sweden. The dissertation argues that, although the policy discourse early on established that inducing safer sex practices among the Swedish population was the only viable solution to the pandemic, the discourse is nonetheless permeated by notions of unsafe identities. The dissertation also stresses the importance of scrutinizing HIV/AIDS policy in light of broader political developments, and argues that an increasing focus on migrants in HIV/AIDS policy should not be seen as a simple reflection of the global epidemiological development, but should rather be understood in relation to the general political and economic phenomenon of welfare state retrenchment. Applying postcolonial feminist theories, the dissertation reveals how the policy discourse is permeated by conceptions of migrant cultures as not susceptible to change but steeped in tradition and primordiality, alongside racialized fantasies about Africa as the ‘dark continent’ and the source of disease. It also discusses how both masculinity and femininity, as well as heterosexuality and homosexuality, feature in the policy discourse as demarcations between Western and non-Western subjects – between whites and blacks and between Swedes and non-Swedes – and identifies the challenges that such knowledge implies for feminist HIV/AIDS research and policy. / Denna studie undersöker hur frågor om migration, etnicitet och rasism hanteras i svensk hiv/aids-policy från 1980-talet fram till idag. Avhandlingen består av fem artiklar och ett introduktionskapitel som presenterar tidigare forskning och det diskursteoretiska ramverket som studien utgår från. Introduktionen innehåller även en presentation av hur svensk hiv/aids-policy utvecklats genom åren. Avhandlingen visar att trots att policydiskursen tidigt lyfte fram att säkrare sexuella praktiker är av avgörande betydelse i kampen mot hiv/aids, så vilar diskursen ändå på en föreställning om säkra och osäkra identiteter. Avhandlingen poängterar också vikten av att studera hiv/aids policy i relation till en samtida politisk och ekonomisk utveckling och ställer sig kritiskt till att förklara ett ökat fokus på invandring i policydiskursen enbart med hänvisning till den globala epidemiologiska utvecklingen. Det empiriska materialet består av policydokument och sexualupplysnings-material. Analysen av materialet visar att policydiskursen vilar på föreställningar om statiska ‘invandrarkulturer’ och rasifierade fantasier om Afrika och sjukdomens ursprung. Studien visar också hur såväl maskulinitet och femininitet, som heterosexualitet och homosexualitet, fungerar som markörer mellan västerländska och icke-västerländska subjekt – mellan vita och svarta och mellan svenskar och icke-svenskar – och diskuterar vad detta innebär för feministisk hiv/aids-forskning.

The background to this thesis is that we know very little about lesbian and bisexual women's sexual health in Sweden, particularly in relation to sexually transmitted infections (STI) and their transmissions. An internet-based questionnaire with self-selected participants targeted to the group WSW (Women who have Sex with Women) has been implemented. An international survey on the subject shows that the WSW has sexually transmitted infections. This is also in line with the results in this study. The most common sexually transmitted infection in the survey is chlamydia which 12.3 percent have had. This is a remarkably high figure in comparison with international studies. There are a number of barriers to WSW developing safer sex strategies. Many described a heteronormative response and very low level of knowledge in the health-care.Also WSW themselves have no or little knowledge on the subject. Prevention messages to the group, WSW is often about to use dental dams and very few in practice and in the case where it is used, it has only a very limited function. The majority of women in the study have had sexual contact with both men and women, this applies to both lesbian and bisexually women. In a theoretical analysis, it is possible to discern a conflict between the postmodern and the modern understanding of love and sexuality. This conflict does not exist only on an interpersonal / cultural level but also on a intrapsychic level of humans.