<p>The essay discusses a process of change at probationservice office. The purpose of the change was to decrease specialisation and increase flexibility of the probation officers. The change encountered several problems where the correctional supervisor was percieved to act unsurely and indecisively whilst parts of the staff constructed and implimented several courses of action to prevent the process of change.</p> / <p>Uppsatsen behandlar en förändringsprocess på ett frivårdskontor. Förändringen syftade till att minska specialiseringen och öka flexibiliteten hos frivårdsinspektörerna. Förändringsprocessen stötte på flera problem där kriminalvårdsinspektören upplevdes agera osäkert och veligt samtidigt som delar av personalgruppen konstruerade och använde sig av flertalet handlingsstrategier för att motverka förändringen.</p>

Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Ekman-Lindberg".

The essay discusses a process of change at probationservice office. The purpose of the change was to decrease specialisation and increase flexibility of the probation officers. The change encountered several problems where the correctional supervisor was percieved to act unsurely and indecisively whilst parts of the staff constructed and implimented several courses of action to prevent the process of change. / Uppsatsen behandlar en förändringsprocess på ett frivårdskontor. Förändringen syftade till att minska specialiseringen och öka flexibiliteten hos frivårdsinspektörerna. Förändringsprocessen stötte på flera problem där kriminalvårdsinspektören upplevdes agera osäkert och veligt samtidigt som delar av personalgruppen konstruerade och använde sig av flertalet handlingsstrategier för att motverka förändringen.

När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll. Det var också att belysa hur dessa pedagogiska handlingsstrategier skiljer sig ur ett genusperspektiv. För att kunna besvara syfte och frågeställningar har vi samlat in data genom en kvalitativ insamlingsmetod i form av intervjuer.Studien genomfördes genom djupgående intervjuer med fyra fotbollsledare för ungdomar i åldern 14 år, som var aktiva i Västra Sverige. Två av dessa var ungdomsledare för lag som bestod av killar och två för lag som bestod av tjejer.Studiens resultat visade att ledarideologi och pedagogiska handlingsstrategier var sammankopplade, men att det fanns en skillnad ungdomsledarna emellan i hur de uttryckte att de använde sig av dessa pedagogiska handlingsstrategier för att bedriva verksamheten. Resultatet visade också att ungdomsledarnas uttryck tenderade att skilja sig åt för kill- respektive tjejlagen, då ungdomsledarna för killagen var mer fokuserade på prestation och resultat medan ungdomsledarna för tjejlagen fokuserade mer på att gruppen skulle trivas.

This study involves a survey of the writers’ opinions on the internet forum Flashback about the national norms coverage. The study also contains the internet forum writers proposed action strategies for supply when living on the national norm. Thereby this study is aiming to visualize the living situation when living on the national standards. Previous research shows how the national norm does not seem to live up to a reasonable standard of living as well as the national norm has not evolved with changes in society.  Further the previous research shows how difficult it can be to live on a narrow economy which connects to one of the study’s questions about coping strategies. There are shortcomings in previous research on the study’s topic since previous research focuses little on people’s opinions. Accordingly the authors’ whishes to highlight the writers’ opinions on the internet forum Flashback through a quantitative study content analysis. This study has chosen to analyze the data and the results using Bourdieu´s theories about the social room, field, habitus and the forms of capital. These theories are intended to be useful in interpreting the study’s results. The result shows that the writers believe that the national norm is to narrow and does not fulfill all the needs entries. Despite this result the writers believe it is possible to achieve a reasonable standard of living when living on welfare benefits. These results can be contradictory and therefore interesting which is why the authors question how these views emerged. The contradictory results create an additional finding which is that the writers on the internet forum may not have understood how it is meant to live on the national norm.

Studiens utgångspunkt har varit att undersöka hur socialarbetare och vårdande professioner ser på riskfaktorer kopplade till suicid hos äldre och hur de arbetar för att upptäcka samt eventuellt förebygga suicid bland föreliggande befolkningsgrupp. För att möjliggöra detta har sammanlagt åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med biståndshandläggare, psykiatrisjuksköterskor och anhörigkonsulenter i fyra kommuner i Sverige. Studiens frågeställningar har delats in i två huvudområden: riskfaktorer och handlingsstrategier. Det empiriska materialet har analyserats via en tematisk analys där två centrala teman kopplat till riskfaktorer har framkommit vilka är: psykisk ohälsa och ensamhet med behov av fler sociala insatser som undertema. De tre centrala teman som framkom kopplat till handlingsstrategier består av riskbedömning, utbildningar och samverkan. Resultatet diskuteras sedan utifrån tidigare forskning kring suicid bland äldre och nätverksteorin samt den interpersonella teorin om suicid. Studiens centrala slutsatser kan sammanfattas genom att de centrala riskfaktorerna till suicid hos äldre är ensamhet och psykisk ohälsa där dessa bör motverkas genom att skapa fler sociala insatser. Vad som mer har framkommit är att socialarbetare och vårdprofessioner genom att ha strikta handlingsplaner och att vara observanta, har möjligheten att både förebygga, identifiera samt motverka suicid bland äldre klienter. Det visade sig därtill under studiens gång att interna- samt vidareutbildningar inom olika samhällsinstanser kan vara till stor hjälp för att förebygga och motverka suicidalitet. Samverkan och samarbete mellan olika institutioner och i detta fall mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst också har etablerats som en central del i arbetet med och mot suicid. / The starting point of the study has been to investigate how social workers and caring professions view risk factors related to suicide in the elderly and how they work to detect and possibly prevent suicide among this population group. To enable this, a total of eight semi-structured interviews were conducted with social service officers, psychiatric nurses and relative consultants in four municipalities in Sweden. The study's questions have been divided into two main areas: risk factors and action strategies. The empirical material has been analyzed through a thematic analysis where two central themes linked to risk factors have emerged which are: mental illness and loneliness with the need for more social interventions as a sub-theme. The central themes that emerge linked to action strategies are risk assessment, educations and cooperation. The results are then discussed on the basis of previous research on suicide among the elderly and on the basis of network theory and interpersonal theory. The study's central conclusions can be summarized in that the central risk factors for suicide in the elderly are loneliness and mental illness, where these should be counteracted by creating more social platforms and initiatives. What more the study has concluded is that social workers and caring professions, by having strict action plans and being observant, have the opportunity to both prevent, identify and counteract suicide among older people. It also turned out during the course of the study that in-house and further education in various social institutions can be of great help in preventing and counteracting suicidality. Collaboration and cooperation between different institutions and in this case between health care and social services has also been established as a central part of the work with and against suicide.