The purpose of this thesis is to examine whether parents that obtain long-term maintenance support in Enköping, consider the support as adequate when trying to meet their children's basic needs. The thesis also intends to investigate whether parents experience that their children, because they receive income support, have been socially excluded or stigmatized in their daily lives because of the family’s maintenance support. Further, the thesis aims to examine if there are any discrepancies in the above mentioned issue in relation to how long the parents have received maintenance support. Theoretical starting points used in this thesis mainly consist of the child perspective, social exclusion and the stigmatization theory. The empirical data is based on questionnaires and thus the method for the investigation is of a quantitative nature. Because of the small number of respondents and the large non-respond rate it is important to emphasize that the result merely shows tendencies among the respondents and therefore cannot be seen as a general opinion among all parents who receives long-term maintenance support. The results of the questionnaires show that parents consider the money to be sufficient to a greater extent when meeting the children's need of food and hygiene and to a lesser extent when it comes to clothing, shoes and recreational activities. The results further indicate a variation among the parents’ perception when it comes to social exclusion and the ability to meet their children’s need of recreational activities. The results in regards to possible stigmatization illustrates that the majority of the parents in the survey had not experienced that their financial situation had led to a different or unequal treatment of their children. However, the results shows that there is differences in the way parents think about the above questions in relation to how long they received income support. / Syftet med uppsatsen är att undersöka vad föräldrar, som långvarigt uppburit försörjningsstöd i Enköpings kommun, anser avseende att kunna tillgodose sina barns grundläggande behov. Syftet är också att undersöka om föräldrarna anser att deras barn, på grund av att de uppbär försörjningsstöd, har socialt exkluderats och stigmatiserats i sitt dagliga liv. Därtill syftar undersökningen till att studera om det finns någon skillnad i föräldrarnas syn kring ovanstående frågor i förhållande till hur lång tid som de har uppburit försörjningsstöd. Teoretiska utgångspunkter är barnperspektiv, social exkludering och stigmateori. Det empiriska materialet bygger på enkätformulär och således är metoden för undersökningen av ett kvantitativt slag. Det är viktigt att poängtera att studiens stora bortfall innebär att det inte är möjligt att generalisera resultaten till populationen. Därmed kan vi enbart uttala oss om de 13 respondenter som besvarat enkäten. Resultaten visar att föräldrarna i högre utsträckning anser att pengarna räcker till att tillgodose barnens behov av mat och hygien och i mindre utsträckning till kläder och skor samt fritidsaktiviteter. Avseende social exkludering finns det en variation i hur föräldrarna anser att de har ekonomiskt utrymme att tillgodose sina barns behov av olika fritidsaktiviteter. Dock visar resultaten att alla föräldrar i någon utsträckning anser att de inte har kunnat tillgodose barnens behov av fritidsaktiviteter. Resultaten för stigmatisering visar att majoriteten av föräldrarna anser att deras ekonomiska situation, att uppbära försörjningsstöd, inte i någon större omfattning medfört att deras barn har behandlats eller känt sig annorlunda. Samtidigt visar resultaten att alla föräldrar i någon grad anser att deras ekonomiska situation innebär en stigmatisering för deras barn. Avseende tidsaspekten visar resultaten att det finns en skillnad i hur föräldrarna anser kring ovanstående frågor i förhållande till hur lång tid de uppburit försörjningsstöd. De som har uppburit försörjningsstöd i 18 månader eller mer tenderar i de flesta frågor att vara mindre nöjda med insatsen än de som har uppburit försörjningsstöd i mindre än 18 månader.

This study involves a survey of the writers’ opinions on the internet forum Flashback about the national norms coverage. The study also contains the internet forum writers proposed action strategies for supply when living on the national norm. Thereby this study is aiming to visualize the living situation when living on the national standards. Previous research shows how the national norm does not seem to live up to a reasonable standard of living as well as the national norm has not evolved with changes in society.  Further the previous research shows how difficult it can be to live on a narrow economy which connects to one of the study’s questions about coping strategies. There are shortcomings in previous research on the study’s topic since previous research focuses little on people’s opinions. Accordingly the authors’ whishes to highlight the writers’ opinions on the internet forum Flashback through a quantitative study content analysis. This study has chosen to analyze the data and the results using Bourdieu´s theories about the social room, field, habitus and the forms of capital. These theories are intended to be useful in interpreting the study’s results. The result shows that the writers believe that the national norm is to narrow and does not fulfill all the needs entries. Despite this result the writers believe it is possible to achieve a reasonable standard of living when living on welfare benefits. These results can be contradictory and therefore interesting which is why the authors question how these views emerged. The contradictory results create an additional finding which is that the writers on the internet forum may not have understood how it is meant to live on the national norm.