Syftet med arbetet är att undersöka hur fritidspedagoger ser på statusen i yrket. Frågeställningarna har utformats på ett sådant sätt att de ska besvara båda hur fritidspedagoger ser på sin yrkesstatus samt hur de anser deras yrkesstatus konstrueras. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och samtliga informanter upplever att deras yrkesstatus är låg. Det finns olika skäl till varför informanterna anser detta men fyra aspekter återkom: lön, utbildning, yrkestiteln och dåliga kunskaper om yrket. Fritidspedagogerna upplever att den låga yrkesstatusen beror på att de har låga löner i relation till lärarna, de upplever att det finns låg kunskap om fritidsverksamheten och det viktiga pedagogiska arbetet fritidspedagoger utför. Det framhävs även vikten av att ordet pedagog värdesätts sämre än ordet lärare samt att utbildningen för att bli fritidspedagog under flera år har varit och är idag, kortare än den som krävs för att bli lärare.

Staten genomförde 2013 en reform inomskolans värld,vilket gjorde det möjligt för skickliga lärare att göra karriär inom yrket utan att lämna undervisningen. Uppsatsens syfte är att ta reda på vad förstelärarnas uppfattning om denna reform och hur väl denna uppfattning stämmer överens med statens direktiv. Jag har valt att genomföra min studie genom en innehållsanalys avstatliga dokument och frågeformulär jag skickat till praktiserande förstelärare. Resultatet av undersökningen visade att förstelärarna var förtrogna med de krav som staten ställer på dem,men uppfattningen var delad mellan demsom tyckte att reformeninte gett dem andra eller utökade arbetsuppgifter och demsom ansåg att reformen gett dem mer ansvar. Det visar även att förstelärarna själva vill ha högre krav på demsom får ansöka om och utses till förstelärare än vad staten har gett direktiv om.

I denna studie undersöks syn på professionalism i tre länder, Sverige,  Tyskland och Belgien. Syften är att se hur lärarna anser att staten, media och aktörerna i den lokala kontexten påverkar deras självbild som professionell och att undersöka likheter eller olikheter i synen. I kapitlet om litteratur behandlas de traditionella teorier i Sverige och nya synsätt på professionalism i internationell litteratur. Med förändringen i samhället de senaste åren har även här utvecklats en ny syn på professionalism. Globaliseringen och kommersialiseringen har tagit över och har stort inflytande på skolor och lärare. Vissa forskare kräver ett nytt bemötande av den nya situationen och ett annorlunda tänkande med anpassningen till de nya förhållandena. Jag valde kvalitativ forskningsintervjun som metod för att komma fram till detaljerade svar. Lärarna intervjuades personligen, delvis per telefon. Inspelade intervjuer transkriberades ordagrant. Jag valde lärarna från olika bakgrund, kön och åldersgrupp. I studien undersöks lärarnas uppfattning om professionalism i yrket och vilken roll erfarenhet spelar i deras syn. Relationen mellan lärarna och staten och i vilken mån staten uppskattar sina lärare genom lönen tas upp som en viktig fråga. Studien undersöker också i vilken utsträckning lärarna känner sig uppskattade av samhället, kolleger, elever och föräldrar, och av media. Slutligen tas frågan om kunskapsförmedling och mentorskapet/coaching upp. Det finns många likheter i åsikterna hos lärarna i de tre länderna. Det jag mest vill uppmärksamma är synen på statens erkännande, i form av lön och hållning vis à vis mentorskapet. Vad beträffar statens erkännande ser svenska lärare sig undervärderade. Man anser att staten ingriper för mycket i lärarnas professionella arbete. Mentorsarbete betraktas i Sverige som viktigt men känns som överdrivet. Mentorsarbete i den omfattningen som i Sverige finns inte i Belgien och Tyskland. Här ligger tyngdpunkten på ämnesundervisning. Coaching betraktas som nödvändig, men i en mycket begränsad omfattning. Lönerna i Belgien och Tyskland ligger på ett tillfredsställande nivå, medan de ligger under lärarnas förväntan i Sverige. Således speglar lönen här en viss avsaknad av förtroende för lärarnas arbete.Avslutningsvis behandlas i diskussionen utmaningen med ekonomiseringen och globaliseringen av lärarnas värld och dessutom en ny utmaning på det digitala området. Arbetets slutsats är att lärarna behöver anpassa sig till de nya situationerna och lära nya färdigheter. Kompetensutveckling är ett grundläggande behov för utveckling av lärarprofessionen. Dessutom finns det en uppmaning till ökat förtroende och mer respekt för lärarnas professionalism från statens och mediernas sida för att locka nya lärare till jobbet och därmed säkra en framtida kompetent och professionell undervisning. Det behövs också ett starkt lärarförbund för att försvara lärarnas professionalism, deras status och privilegier så att lärarna får mer inflytande över sin egen arbetssituation.

Den svenska hälso- och sjukvården har genomgått stora organisatoriska och institutionella förändringar sedan 1980-talet, det decenniet som denna studie i huvudsak tar avstamp i. Dessa förändringar har bland annat inneburit en utökad primär- och kommunalvård och satsning på specialisering av ett mindre antal storsjukhus. Vården har specialiserats och organisationsmodellen idag är marknadsinspirerad och syftar till att effektivisera hälso-och sjukvårdens produktion- vårdtjänsterna. Detta vill man uppnå genom en tydlig uppdelning där var instans och vårdrelaterad verksamhet har sitt givna ansvarsområde, och så även yrkeskategorierna. Denna specialisering har också gynnats av den framskridande utveckling inom teknik och digitalisering som också brutit stor mark inom medicin och sjukvård. Dessa förändringar har på olika vis påverkat alla yrkeskategorier som vården innefattar och denna studie fokuserar på de medicinska sekreterarna, och huruvida förändringen de genomgått är förenlig med teorier om professionaliseringsprocesser. Detta undersökt mot att med litterära källor kartlägga huvuddragen i hälso-och sjukvårdens förändring och vårdadministratörernas del i det mot ett antal professionaliseringsteorier. Även ett subjektivt perspektiv tillförs studien genom att semistrukturerade intervjuer förs med tre stycken yrkesverksamma medicinska sekreterare om hur de har upplevt denna förändring. Genom att ställa resultatet av den kvalitativt insamlade empirin mot teorierna kan man se att medicinska sekreterare har flera överensstämmande beröringspunkter med en professionaliseringsprocess- men inte fullständigt. Författaren för också en diskussion om aspekter som skulle kunna vara bidragande orsaker till att vårdadministratöryrket fortfarande har en låg status, där det faktum att yrket är starkt genuskodad anses vara en.

I det moderna samhället är mannen fortfarande norm för den stereotypa arbetaren och makthavaren. När kvinnor tar sig in i traditionellt manliga områden sker inträdet ofta på mannens villkor. Mot bakgrund av detta undersöker vi i denna uppsats hur kvinnor fotograferas i samband med sitt arbete. Undersökningens syfte är således att se hur det sätt kvinnor fotograferas på skiljer sig beroende av vilken yrkesgrupp de tillhör och vilken position de besitter på arbetsplatsen. Ännu ett syfte är att se om de normer som framkommer är beroende av yrkesstatus eller av kön. För att uppnå syftet har vi med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv utfört en innehållsanalys kombinerat med en kvalitativ ikonologisk bildanalys där vi studerat fotografier förekommande i fackliga tidskrifter. De fackliga tidskrifter som studerats representerar tre olika inkomstgrupper för att på så sätt komma åt olika positioner inom arbete samt yrkesstatus (Inkomstgrupp 1 - Chef & Läkartidningen, inkomstgrupp 2 - Vårdfokus & Lärarnas tidning och inkomstgrupp 3 - Handelsnytt & Kommunalarbetaren). För att kunna dra slutsatser kring huruvida könet kvinna inverkar på framställningen har ett urval fotografier av män studerats vilket möjliggjort jämförelser. Som grund för uppsatsens analys ligger teorier om roller och framträdanden, reproduktion och förändring av normer samt teorier om symboler. Utifrån materialet har det framgått att framställningen av kvinnor vilka fotograferats utifrån sitt yrke varierar mycket utifrån den yrkesstatus de innehar. På samma sätt skiljer sig normerna som lyfts fram utifrån yrkesstatus. Det har även framkommit att vissa variationer kan relateras uteslutande till yrkesstatus medan variationen i andra normer är mer förbundna med kön.

Syftet med undersökningen är att diskutera synen på läraryrkets status, genom att ta reda på vilka faktorer som kan påverka ett yrkes status. För att kunna analysera den empiri som samlades in kommer Gunnel Colnerud och Kjell Granströms teorier om ett professionellt yrke att diskuteras. Ulfsdotter Erikssons avhandlig om bland annat yrkesstatus och Gerhard Arfwedsons teorier om lärarlöner och kvinnodominans inom läraryrket kommer också att behandlas. Andy Hargreaves teorier används för att diskutera de statusskillnader som redan i skolan präglar eleverna och de fungerar även som ett komplement till Arfwedsons teorier. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod, i form av enkäter. Enkäterna delades ut till personer i åldern 19 och uppåt. Analyserna av enkäterna gav resultatet att statusen på läraryrket och dess utbildning är relativt låg. Merparten av deltagarna anser att statusen på läraryrket skulle kunna vara högre med en skärpning av lärarutbildningen, disciplin i skolan, lärarlegitimationer och höjda löner. / The purpose of this study is to discuss views of the teaching profession status, by finding out what factors can affect a professional status. In order to analyze the empirical data gathered Gunnel Colnerud and Kjell Granströms's theories of a professional occupation will be discussed. Ulfsdotter Eriksson's dissertation on, inter alia, occupational status and Gerhard Arfwedson theories about teacher salaries and female dominance in the teaching profession, will also be addressed. Andy Hargreaves theories will be used to discuss the status differences that already characterize school students and they also act as a complement to Arfwedson theories. The survey was conducted using a quantitative method, in the form of questionnaires. The questionnaires were distributed to persons aged 19 and older. Analyses of the questionnaires gave the result that the status of the teaching profession and its education is relatively low. The majority of respondents believe that the status of the teaching profession could be higher with a tightening of the teacher training, school discipline, a legitimation of teachers and higher wages.

This study examines subjective occupational status and what factors influence and indicate subjective occupational status among employees in the municipal sector. The study also investigates if subjective occupational status has any significant connections with stress and worrying. The aim of this study is to examine if income, education, age, gender and length of employment has any significant effect on the subjective occupational status. We also aim to investigate if subjective occupational status affects the respondent’s levels of stress and worry. The material for the study was collected via a questionnaire with 268 respondents. The survey was done via the internet and sent out to the respondents via e-mail. We are utilizing the reference group theory in our analysis of the material. Reference group theory states that subjective social position is created by social comparison. Individuals tend to base their position in the social hierarchy and compare themselves with individuals who are similar to them. This leads to that many people places themselves as average. The results of the study show that it is only income which is affecting the subjective occupational status. We also found that subjective occupational status does not have any connections with stress apart from causing the respondents some worry over not having time to complete their work assignments.

The focus of this study is dignity in low status service work. Using labels such as bad jobs, McJobs and dirty work, these jobs have been described as low-skilled, low-paid, monotonous and physically demanding with lack of voice and no job security. Research on dignity at work is especially relevant in a time when different ambitions for more dignified work, initiated by political parties as well as unions, tend to be forgotten or down-prioritized. This study investigates what conditions are preventing dignity among low status service workers and how they create and maintain dignity for themselves. What briefly has been found is that dignity can be prevented by unreasonable demands, constant control, exposed work and mismanagement. Moreover, customerprerogative can prevent dignity when employees are being mistreated by disrespectful customers. Dignity is also hindered by frightening customers, especially in the case of sexual harassment, threats and violence. In this study theories about working conditions and professional status are brought together to explain experiences of dignity at work. Service workers do not only have managers to deal with, but also customers whose treatment is reflected by the status of the service occupation. Besides, working conditions and professional status are two mechanisms acting together when it comes to experiences of dignity at work and may thus result in double tensions in daily work.   Acts for dignity, meaning different ways in which the service workers create and maintain dignity for themselves, are reactions to the obstacles to dignity at work. Three different categories of acts for dignity can be found. The identity-bolstering acts help the workers maintain their professional identity or self-image when it is threatened by different obstacles to dignity. The justifying acts mean that the workers legitimize different obstacles to dignity. Finally, the compensating acts help the workers to even out different obstacles to dignity. / I denna studie fokuseras värdighet i serviceyrken längst ner i statushierarkin. De anställda behöver här hantera påfrestande arbetsförhållanden och brist på inflytande, men också servicemöten där kunders bemötande bottnar i samhällets nedvärderande syn på lågstatusyrken. Servicearbetarnas upplevelser av värdighet sker i interaktion med såväl chef som kund och i studien sammanförs teorier om både arbetsvillkor och yrkesstatus för att förklara hur värdighet hindras i servicearbete. Trots olika hinder är servicearbetarnas strävan efter värdighet central och genom denna skapar och upprätthåller de värdighet i mötet med chef och kund. I studien presenteras tre kategorier av värdighetshandlingar. Identitetsfrämjande värdighetshandlingar hjälper den anställda att bevara sin bild av sig själv i arbetet när den hotas av olika värdighetshinder. Rättfärdigande värdighetshandlingar innebär istället att den anställda legitimerar eller förnekar olika värdighetshinder medan kompenserande värdighetshandlingar avser att väga upp för värdighetshinder. Annorlunda uttryckt kan värdighetshandlingarna beskrivas genom att de anställda skyddar sig från, omdefinierar respektive strider mot olika hinder för värdighet.

<p> </p><p>Under år 2008 utbetalades 9,5 miljarder svenska kronor som ekonomiskt bistånd till 4,2 procent av Sveriges befolkning. Därigenom har det ekonomiska biståndet en stor plats i det svenska sociala arbetet. Trots detta har handläggning av ekonomiskt bistånd en låg status då arbetet anses vara enkelt att utföra i förhållande till andra delar av det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd erfar sin yrkesstatus. Metoden var i kvalitativ form och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre socialsekreterare. Samtliga av dessa arbetade vid mindre socialtjänster i Jämtlands län. Analysen av empirin gjordes med hjälp av tidigare forskning, makt- samt organisationsteorier. Resultatet visade att flertalet av socialsekreterarna i studien ansåg sig ha en relativt god status i förhållande till andra inom socialtjänsten. De ansåg samtidigt att statusen mellan dem och andra yrkesinriktningar inom det sociala arbetet skiljde sig något åt då de upplevde sin status som något lägre. Resultatet visade även att flertalet ansåg att de i mötet med klienter ofta har ett maktövertag. Slutligen visade studien att socialsekreterarna uppfattar att handläggning av ekonomiskt bistånd är osynligt i samhället samt att den publicitet deras arbete får ofta är negativ. Slutsatser som drogs var att chefens syn på socialsekreterarnas arbete är viktigt, likaså klimatet på socialtjänsten. Ytterligare en slutsats som drogs är vikten av att arbeta med klienternas uppfattning gällande handläggning av ekonomiskt bistånd.</p>

Under år 2008 utbetalades 9,5 miljarder svenska kronor som ekonomiskt bistånd till 4,2 procent av Sveriges befolkning. Därigenom har det ekonomiska biståndet en stor plats i det svenska sociala arbetet. Trots detta har handläggning av ekonomiskt bistånd en låg status då arbetet anses vara enkelt att utföra i förhållande till andra delar av det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd erfar sin yrkesstatus. Metoden var i kvalitativ form och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre socialsekreterare. Samtliga av dessa arbetade vid mindre socialtjänster i Jämtlands län. Analysen av empirin gjordes med hjälp av tidigare forskning, makt- samt organisationsteorier. Resultatet visade att flertalet av socialsekreterarna i studien ansåg sig ha en relativt god status i förhållande till andra inom socialtjänsten. De ansåg samtidigt att statusen mellan dem och andra yrkesinriktningar inom det sociala arbetet skiljde sig något åt då de upplevde sin status som något lägre. Resultatet visade även att flertalet ansåg att de i mötet med klienter ofta har ett maktövertag. Slutligen visade studien att socialsekreterarna uppfattar att handläggning av ekonomiskt bistånd är osynligt i samhället samt att den publicitet deras arbete får ofta är negativ. Slutsatser som drogs var att chefens syn på socialsekreterarnas arbete är viktigt, likaså klimatet på socialtjänsten. Ytterligare en slutsats som drogs är vikten av att arbeta med klienternas uppfattning gällande handläggning av ekonomiskt bistånd.