Könssegregationen på den svenska arbetsmarknaden är stor, av de trettio största yrkena har tre en jämn könsfördelning. Brytprojekt är en del av det arbetsmarknadspolitiska jämställdhetsarbetet med syfte att öka möjligheterna för varje individ att använda sina resurser oberoende av könstillhörighet. Vi har utfört fyra kvalitativa intervjuer med killar som deltagit i ett brytprojekt. Det aktuella brytprojektet är ett samarbete mellan kommunen och den lokala högskolan med syfte att bidra till ökad jämställdhet och bredare rekrytering genom att få fler killar intresserade av kvinnodominerade yrkesområden. Utifrån detta är syftet med studien att undersöka hur killar som deltagit i ett brytprojekt talar om sitt deltagande, samt att studera hur de resonerar kring sina framtida studie- och yrkesval efter deltagandet i projektet. Analysen av studiens empiriska material baseras på Linda Gottfredsons teori om begränsningar, kompromisser och självskapande, Raewyn Connells teoretiska begrepp hegemonisk maskulinitet, samt George Meads teori om självets utveckling genom erfarenhet av motstånd.Resultatet visar att killarna inte tycker att projektet bidragit till ökat intresse för yrken inom områdena vård och omsorg samt förskola i samma utsträckning som sommarpraktiken. De visar en tendens till att välja yrken utifrån yrkenas status. Killarna talade om att de inte påverkas av yrkens könskodning när de väljer yrke. Några av dem upplevde att sommarpraktiken motsvarat förväntningar de haft innan, till skillnad från projektet. Ingen av dem tillskriver yrken inom vård och omsorg eller förskola låg status enligt dem själva, även om deras beskrivningar av yrkena kan ses som att de gör det.

Lojalitet gentemot arbetsgivare har tidigare ansetts vara en merit för anställda, medan det i dagens arbetsliv kan upplevas vara mer av en belastning. Lojala medarbetare får ofta en sämre löneutveckling och blir mindre attraktiva på arbetsmarknaden än de som med jämna mellanrum byter arbetsplats, vilket kan vara en orsak till att organisationer idag har problem med personalomsättningar där individer lämnar sina anställningar i snabbare takt än vad som förväntas. Detta ställer höga krav på organisationer att arbeta strategiskt med sitt personalarbete för att rekrytera rätt personal samt behålla dem. Studiens syfte var att undersöka varför vissa individer är mer benägna till att lämna sina organisationer än andra. Detta genomfördes genom att kvantitativt studera variablerna organisationsidentifikation, upplevd yrkesstatus och dess korrelation med individens intention att lämna sin organisation. Studien genomfördes i samarbete med Försvarsmakten och Skaraborgs regemente P4. Respondenterna i studien bestod av soldater från den 42:a mekaniserade bataljonen vilka samtliga tillhörde yrkeskategorin kontinuerligt anställda soldater. Resultatet visade signifikanta negativa samband mellan organisationsidentifikation och individens intention att lämna sin organisation (β=-.39, p=<.001) samt mellan yrkesstatus och intentionen att lämna sin organisation (β =-.35, p=<.001). Organisationsidentifikation hade även ett signifikant positivt samband med yrkesstatus (β =.34, p=<.001). Resultatet indikerar därmed på att organisationsidentifikation inte bara påverkar individens intention att lämna sin organisation, vilket även tidigare studier visat, utan att den även påverkar medarbetares upplevda yrkesstatus. Detta ger incitament till organisationer att aktivt arbeta med att öka sina anställdas organisationsidentifikation om yrkets status upplevs vara låg samt om personalomsättningen är för hög. / Loyalty towards the employer has been considered a merit in the past. In today'slabor, loyalty may instead be regarded as a burden on the loyal employee because he/she often gets lower wage and gets less attractive on the labor market than those who change jobs every once in a while. This may cause problems within the organizations, such as a high employee turnover where individuals leave their jobs in a faster pace than the organizations expect. This places high demands on organizations to work strategically with their Human Resources Department to recruit the right staff and retaining them in the organization. The purpose of this study was to examine why some individuals are more likely to leave their organizationsthan others. This was accomplished through measuring the variables organizational identification, perceived occupational status and its correlation with the intention to leave their organization. A quantitative survey was conducted in collaboration with the Swedish Armed Forces. The respondents consisted of professional soldiers from Skaraborgs regiment serving in the 42nd mechanized battalion. The results showed significant negative correlations between organizational identification and intention to leave their organization (β=-.39,p=<.001), and perceived occupational status and intention to leave their organization (β =-.35,p=<.001). Organizational identification also had a significant positive association with perceived occupational status (β=.34, p=<.001). The results indicate that organizational identification affects not only the intention to leave their organization, which also has been shown by previous studies, but also employees' perceived occupational status. This provides incentives for organizations to work actively to increase their employees' organizational identification if the employee’s perceive a low occupational status and if the turnover rates are high.

Detta är en uppsats där normer och värderingar om vårdbiträdet i hemtjänst undersöks genom kritisk diskursanalys. Datamaterial omfattar SOU-rapporten I den äldres tjänst. Äldreassistenten – ett framtidsyrke samt två fokusgruppsintervjuer med omsorgspersonal från en hemtjänstenhet. Diskursanalysen utförs i förhållande till och i samspel med sekundärlitteraturen. Utöver den språkliga analysen tas även kulturella och sociala dimensioner med i studien. För att ringa in rådande diskurser studeras centrala termer och formuleringar genom att undersöka hur ofta och upprepat de förekommer, samt vilken inkludering och exkludering som görs. I spänningsfältet som uppträder mellan den statliga diskursen och den praktiknära diskursen framträder stridigheter om de brister som äldreomsorgen tillskrivs. På politisk statlig nivå framträder en normerande bild av vårdbiträdet som den bristande länken i lagarbetet kring den äldre. På praktiknära nivå framhålls en förklaringsmodell där organisering och ledning är centrala bristkomponenter. Praktiker-diskursens faktorer bemötande och lön konkurrerar med de överordnade faktorerna som återges i SOU-diskursen; utbildning och validering. / This study is a discourse analytical study of norms and values in the Swedish public home health care sector. The discourse is studied at two different levels in Swedish society: the political and the practical. Information is collected through focus-group interviews at the practical level and at the political level from a report in the Swedish Government Official Reports Series (SOU 2008:126), appointed by the Ministry of Health and Social Affairs.   Government-sponsored publications and reports are used as a basis for executive and legislative decision-making in the parliament and the government. The governmental study is an important template for the formation and maintenance of norms and valuations. Elder care workers constitute Sweden's largest labor force and a majority of them are employed by municipalities. The SOU report motivates competence-reform in light of pending waves of retirements within the elder care work force, increased demand for elder care, and decreasing high-school enrollment in care and service programs. The discourse analysis is executed in relation to and in concert with the secondary literature.   The theoretical and methodological perspective in this study takes its starting point in Fairclough's critical discourse analytical theory and method. This provides dialectic of structures and practices, where discourse has an influence on and is influenced by social structures. In Fairclough's view, discourse practices are an important form of social practice that contributes to the forming of identities and relationships. The study investigates discursive practices in the report in order to uncover their role in the perpetuation of an unequal balance of power, so called ideological effects.  The study reveals contradictions within the SOU report and discordance between the report and home health care workers. Despite a societal eagerness to professionalize the home health aide, the political discourse relegates the aide to the bottom of the care hierarchy, by excluding issues such as compensation and subordinating questions concerning the organization and management. Discourses and action-space for workers in the home health care environment can be investigated in light of current deficiencies in top-down guidance and limited opportunities for peer-group meetings, especially since an increasing number of home health care workers have Swedish as a second language. Interactive research with both workers and management could be investigated and developed with pedagogical tools as a part of process of reform. Because Swedish society places such a high value on government reports, it is of continuing importance to scrutinize through critical-discourse analysis the entity of governmental research.

Vårt samhälle idag präglas av ett ökat flöde av varor, tjänster och information och avståndet till världen runt omkring oss krymper. För organisationer innebär detta att kravet på effektivitet har blivit ett faktum och i samband med information kan begreppet strategisk kommunikation vara nyckeln till framgång. Vi som studerar medie- och kommunikationsvetenskap funderar ofta på vilka krav och förväntningar kommande arbetsgivare har på oss kommunikatörer som snart ska ut på arbetsmarknaden. Vi har också funderat på vilka arbetsgivare som bäst kommer att kunna möta vår strävan efter intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. I den diskussion som just nu pågår har vi uppmärksammat att många ser organisationer inom den privata sektorn som mer attraktiva än organisationer inom den offentliga. Denna förutfattade mening gjorde oss intresserade av att undersöka om det finns några skillnader av upplevd yrkesstatus mellan kommunikatörer anställda inom de olika sektorerna. Är det någon skillnad och i så fall vilka faktorer är det som påverkar och orsakar dessa skillnader? För att vi skulle kunna belysa och diskutera frågan om det fanns någon skillnad av upplevd yrkesstatus hos kommunikatörer i privat respektive offentlig sektor, valde vi att studera tillfredsställelse och stolthet i yrkesrollen. Ett mål för studien var även att ge förslag på åtgärder som kunde höja kommunikatörers yrkesstatus oavsett vad den är idag. Vi utgick från en kvalitativ ansats och genomförde åtta intervjuer med yrkesverksamma kommunikatörer inom de båda sektorerna. Resultatet av studien visar att samtliga intervjupersoner upplever tillfredsställelse och stolthet i yrkesrollen men att faktorerna som påverkar denna upplevelse skiljer sig åt mellan de båda sektorerna. Inom den privata sektorn tenderar intervjupersonerna att sträva efter yttre bekräftelse medan intervjupersonerna inom den offentliga sektorn tenderar att sträva efter inre bekräftelse. I resultatet kan vi även skönja en förändring i klimatet inom den privata sektorn. Den tidigare så goda tillgången på resurser har minskat och har fått konsekvenser för intervjupersonerna. Kravet på lönsamhet gör att några organisationer inom denna sektor har koncentrerat och flyttat sina kommunikationsenheter till storstäder. Därmed har möjligheterna till personlig utveckling och till avancemang inom organisationen begränsats. En tolkning som vi gör utifrån diskussionen kring centralisering är även att den externa kommunikationen har prioriterats på bekostnad av den interna. För den som är intresserad ser vi här en möjlighet att bygga vidare på vår studie genom att undersöka hur kommunikatörens yrkesstatus har förändrats i organisationer som har centraliserat sina kommunikationsverksamheter. / Today’s communities are characterized by a torrent of goods, services and information and the world around us is getting smaller. That leaves consequences for organisations by demands on effectiveness and the concept strategic communication may be the key to success. We who are studying media and communication are often thinking about which demands and expectations our future employers have on us as communicators. Other thoughts we have around this are which employees that best can meet our endeavor after interesting and developing working tasks. We have noticed that the discussion about employees among students often includes that it is more interesting to work in the private sector than in the public sector. The discussion made us more curious about how the communicators working in respective sectors experienced their own professional status. We wondered if there was any differences, and if, which factors the possible differences was affected and caused by? To be able to discuss and illustrate the question about differences in experienced professional status between communicators working in the public or private sector, we chose too study satisfaction and pride in the professional role. One further goal was to give proposals on measures that could raise communicator’s professional status irrespective of what it is today. We had a qualitative approach and we interviewed four professional communicators in each sector. The result from our study shows that all of the interview persons experience satisfaction and pride in their professional role but the factors that affects the experience is different between the two sectors. The interviewed persons working in the private sector tend to strive against outer confirmation and the interviewed persons in the public sector tend instead to strive against inner confirmation. We can also discern a change in climate in the private sector. The organisations in the private sector are concentrating their communication units to big cities as a result of high demands on profitability. With that has the opportunities of individual development and the chance to advance within the organization been restricted. Our interpretations about concentrating the communication units to bigger cities are that we believe that the external communication will be prioritized on the expense of the internal communication. For those who are interested we here see an opportunity of further studies about the professional role and status of communicators that works in organisations that has concentrated their communications units and see if a difference can be seen.

<p>Vårt samhälle idag präglas av ett ökat flöde av varor, tjänster och information och avståndet till världen runt omkring oss krymper. För organisationer innebär detta att kravet på effektivitet har blivit ett faktum och i samband med information kan begreppet strategisk kommunikation vara nyckeln till framgång. Vi som studerar medie- och kommunikationsvetenskap funderar ofta på vilka krav och förväntningar kommande arbetsgivare har på oss kommunikatörer som snart ska ut på arbetsmarknaden. Vi har också funderat på vilka arbetsgivare som bäst kommer att kunna möta vår strävan efter intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. I den diskussion som just nu pågår har vi uppmärksammat att många ser organisationer inom den privata sektorn som mer attraktiva än organisationer inom den offentliga. Denna förutfattade mening gjorde oss intresserade av att undersöka om det finns några skillnader av upplevd yrkesstatus mellan kommunikatörer anställda inom de olika sektorerna. Är det någon skillnad och i så fall vilka faktorer är det som påverkar och orsakar dessa skillnader?</p><p>För att vi skulle kunna belysa och diskutera frågan om det fanns någon skillnad av upplevd yrkesstatus hos kommunikatörer i privat respektive offentlig sektor, valde vi att studera tillfredsställelse och stolthet i yrkesrollen. Ett mål för studien var även att ge förslag på åtgärder som kunde höja kommunikatörers yrkesstatus oavsett vad den är idag. Vi utgick från en kvalitativ ansats och genomförde åtta intervjuer med yrkesverksamma kommunikatörer inom de båda sektorerna.</p><p>Resultatet av studien visar att samtliga intervjupersoner upplever tillfredsställelse och stolthet i yrkesrollen men att faktorerna som påverkar denna upplevelse skiljer sig åt mellan de båda sektorerna. Inom den privata sektorn tenderar intervjupersonerna att sträva efter yttre bekräftelse medan intervjupersonerna inom den offentliga sektorn tenderar att sträva efter inre bekräftelse. I resultatet kan vi även skönja en förändring i klimatet inom den privata sektorn. Den tidigare så goda tillgången på resurser har minskat och har fått konsekvenser för intervjupersonerna. Kravet på lönsamhet gör att några organisationer inom denna sektor har koncentrerat och flyttat sina kommunikationsenheter till storstäder. Därmed har möjligheterna till personlig utveckling och till avancemang inom organisationen begränsats. En tolkning som vi gör utifrån diskussionen kring centralisering är även att den externa kommunikationen har prioriterats på bekostnad av den interna. För den som är intresserad ser vi här en möjlighet att bygga vidare på vår studie genom att undersöka hur kommunikatörens yrkesstatus har förändrats i organisationer som har centraliserat sina kommunikationsverksamheter.</p> / <p>Today’s communities are characterized by a torrent of goods, services and information and the world around us is getting smaller. That leaves consequences for organisations by demands on effectiveness and the concept strategic communication may be the key to success. We who are studying media and communication are often thinking about which demands and expectations our future employers have on us as communicators. Other thoughts we have around this are which employees that best can meet our endeavor after interesting and developing working tasks. We have noticed that the discussion about employees among students often includes that it is more interesting to work in the private sector than in the public sector. The discussion made us more curious about how the communicators working in respective sectors experienced their own professional status. We wondered if there was any differences, and if, which factors the possible differences was affected and caused by?</p><p>To be able to discuss and illustrate the question about differences in experienced professional status between communicators working in the public or private sector, we chose too study satisfaction and pride in the professional role. One further goal was to give proposals on measures that could raise communicator’s professional status irrespective of what it is today. We had a qualitative approach and we interviewed four professional communicators in each sector.</p><p>The result from our study shows that all of the interview persons experience satisfaction and pride in their professional role but the factors that affects the experience is different between the two sectors. The interviewed persons working in the private sector tend to strive against outer confirmation and the interviewed persons in the public sector tend instead to strive against inner confirmation. We can also discern a change in climate in the private sector. The organisations in the private sector are concentrating their communication units to big cities as a result of high demands on profitability. With that has the opportunities of individual development and the chance to advance within the organization been restricted. Our interpretations about concentrating the communication units to bigger cities are that we believe that the external communication will be prioritized on the expense of the internal communication. For those who are interested we here see an opportunity of further studies about the professional role and status of communicators that works in organisations that has concentrated their communications units and see if a difference can be seen.</p>

Städare kan anses vara ett yrke av låg status med fysiskt krävande arbetsuppgifter, låg lön och en utsatthet för kemikalier. Det är viktigt med motiverade städare framför allt inom vården eftersom god renhållning minskar smittspridning. Denna problematik gör att det är intressant att undersöka vad som motiverar städare och hur de upplever yrkets status. Syftet med studien är att utifrån städares upplevelser undersöka hur yrkesstatus påverkar deras motivation i arbetslivet samt om det finns skillnader i upplevd motivation beroende av ålder. Studien grundas i ett fenomenologiskt förhållningssätt och en kvalitativ undersökning har gjorts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på en heterogen grupp städare som arbetar i vårdlokaler. Tidigare forskning visar att städare anses ha låg status i samhället, minimala utvecklingsmöjligheter och låga ambitioner till att utvecklas. Motivationsnivån hos städare är dock viktig, då motiverade städare arbetar mer noggrant och på så vis kan minska smittspridning. Viktiga motivationsfaktorer som anges är lön, sociala relationer och utvecklingsmöjligheter. Tidigare studier har inte sett till städarnas ålder och inte heller deras egen upplevelse av yrkesstatus. Motivationsfaktorer som städarna i studien anger är viktiga för den upplevda motivationen är sociala relationer och feedback från chef och kunder. Upplevelsen av motivation skiljer sig beroende av städarens ålder. Yngre respondenter är mer benägna till att vilja utvecklas än de äldre. Samtliga upplever hög trivsel i sin yrkesroll och anser inte att yrkets status påverkar deras motivation i arbetet. / Cleaners can be considered a profession of low status with physically demanding duties, low wages and exposure to chemicals. Motivated cleaners are important, especially in health care, as good cleaning reduces the spread of infection. This problem makes it interesting to investigate what motivates cleaners and how they experiencing the status of the profession. The purpose of the study is to examine how status affects cleaners motivation in working life and whether there are differences in perceived motivation depending on age. The study is based on a phenomenological approach and a qualitative study has been conducted. Semi-structured interviews have been conducted on a heterogeneous group of cleaners working in health care. Previous research shows that cleaners are considered to have low status in society, minimal development opportunities and low ambitions to develop. However, the level of motivation in cleaners is important, as motivated cleaners work more carefully and thus can reduce the spread of infection. Important motivational factors that are mentioned are salary, social relationships and development opportunities. Previous studies have not examined the age of the cleaners, nor their own experience of professional status. Motivation factors that the cleaners in the study indicate are important for the perceived motivation are social relationships and feedback from the manager and customers. The experience of motivation differs depending on the age of the cleaner. Younger respondents are more likely to want to develop than the older ones. All of the cleaners experience high job satisfaction in their professional role and do not consider that the status of the profession affects their motivation at work.

Summary: This study aims to describe how social workers experience media and its significance in relation to the professional role and the professional status. The media holds a position of power since they choose what is published and thus have a significant influence on the public’s thoughts and opinions. Previous research shows that media reporting about the social service often consists of criticism of their work and actions. It also shows that negative coverage from media may have a negative impact on the status of social workers. The method in this study is qualitative and based on interviews from nine social workers, all of whom are active within the children and family-unit. The collected material is analyzed from the theoretical framework: profession theory and emotion sociology. Findings: The result given from the interviews shows that media coverage about the social services and social workers is predominantly negative. The social workers experience that the media coverage does not affect how they perceive their own professional status, but they feel that it affects how the public and clients view the status of social workers. The social workers also experience that the media coverage affects the client work since the social workers receives additional work and higher workload due to the preconceptions that clients bring into the meeting.